Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 22:44 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/extremvader-kommer-att-paverka-svenska-folkhalsan/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Extremväder kommer att påverka svenska folkhälsan”

I år har cyanobakterie-/algblomningen nått ovanligt långt norrut. Att algblomning kan ha skadlig inverkan på både människor och djur är känt, skriver artikelförfattarna.
I år har cyanobakterie-/algblomningen nått ovanligt långt norrut. Att algblomning kan ha skadlig inverkan på både människor och djur är känt, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 16/8. Konsekvenserna av verkligt extrema väderförhållanden underskattas. Vi har sammanställt några konkreta exempel på effekter till följd av den ovanligt varma sommaren i år. Nu krävs forskning så att vi i framtiden kan vidta effektiva preventiva åtgärder som riktar sig till utsatta grupper, skriver epidemiologen Joacim Rocklöv och specialistläkaren Maria Lilja.

Man får blicka hundratals år tillbaka i historien för att möjligtvis hitta en lika solig, torr och varm sommar som i år. Vid det här laget har nog inte de negativa konsekvenserna av värmen och torkan undgått någon. Följderna av ett varmare Sverige når oss dagligen via olika nyhetsmedier: värmestress, rekordmånga fall av badsårsfeber, extrem algblomning, torka, skogsbränder, för lågt grundvatten, för att nämna några.

De flesta är överens om att Sverige måste ha bättre beredskap för extrema händelser till följd av klimatförändringarna. Vi menar att för att kunna implementera effektiva riktlinjer, handlingsplaner, och en kärnfull klimatanpassning måste först en grundlig och vidsynt utredning av de faktiska konsekvenserna genomföras.

Sommaren 2018 är en försmak av vad ett förändrat klimat kan innebära. Det är viktigt att vi nu tar tillfället i akt och agerar genom att ta lärdom av händelserna och motar olle i grind. Klimat­anpassningen, såväl i Sverige som globalt, måste accelereras.

Klåda efter bad i sjövatten har rapporterats från flera håll i Sverige i sommar. Olika typer av parasiter, som överförts från djur, misstänks ligga bakom. Kommer vi framöver inte att kunna nyttja vissa sjöar periodvis?

Tidigare erfarenheter visar att vi har en benägenhet att underskatta konsekvenserna av verkligt extrema väderförhållanden. Ingen hade till exempel förutspått att den europeiska värmeböljan 2003 inom loppet av en månad skulle resultera i cirka 15 000 dödsfall enbart i Frankrike. Vi vet i dag inte hur stora efterverkningarna är av den extrema sommaren 2018. Det måste vi ta reda på för att vi framöver ska kunna möta och hantera effekterna av klimatförändringarna, som är ett faktum.

Vi ser ett behov av forskning och utredningar som belyser:

 Riskökningar, riskgrupper och riskutbredning

Utvärdering av motåtgärder

Utvidgade hälsoriskanalyser, identifiera risker som tidigare inte nämnvärt har studerats.

Vi har nedan sammanställt några konkreta exempel på effekter till följd av den ovanligt varma sommaren i år som vi bara de senaste månaderna har noterat i Sverige, som samtliga mer detaljerat behöver kartläggas och kräver mer djupgående analyser:

1.

Årets värmebölja i Sverige uppskattas, utifrån retrospektiva svenska data, orsaka några hundra dödsfall, men den ihållande värmen saknar egentligen motstycke i våra insamlade register. Å ena sidan kan långvarig värme leda till acklimatisering till varmare temperatur och därmed skulle långvarig värmebölja inte nödvändigtvis leda till så mycket mer dödsfall. Men det finns också anledning att misstänka att ihållande värmestress kan orsaka ännu större hälso­effekter och lidande. I så fall, hur drabbas olika delar av landet? Vem drabbas hårdast? Tidigare studier visar en generell cirka 20 procentig ökning av dödsfall vid temperaturer över 30 grader. Det betyder dock inte att hela befolkningen har en 20 procentig riskökning, utan när man närmare granskar data visar det sig att det rör sig om specifika grupper som drabbas särskilt hårt.

En studie gjord på befolkning i Stockholmsområdet visade att individer som tidigare vårdats för psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdom, kan ha kraftigt förhöjda risker att dö vid ihållande värme­böljor. Studier av sommarens värmebölja ger oss en unik möjlighet att förbereda samhället inför ett varmare klimat.

2.

En tidigare studie visar att antalet fall av badsårsfeber, vibrioinfektion, orsakad av bakterien Vibrio cholera, ökar med 14 procent för varje grad ytvattentemperaturen överstiger 16 grader. Studien visar även ökad utbredning av vibrioinfektioner med stigande antal fall längs Norrlandskusten. Vi anser att Europeiska smittskyddsinstitutets (ECDC) varningssystem för vibrioinfektion bör valideras till smittskyddsdata från 2018 och användas för att förebygga vibrioinfektioner vid nästa extrema värmeperiod.

3.

Ett flertal infektionsutbrott som misstänks ha orsakats av förorenat vatten har rapporterats runt om i Sverige i sommar, och råd om kokning av vatten har utfärdats. Huruvida det förorenade vattnet är kopplat till värmen och torkan återstår att se. Vi vet att drickvattenkvalité, bakterietillväxt och smittspridning kan gynnas av både varma förhållanden och torka. Sambanden behöver utredas vidare.

4.

I år har cyanobakterie-/algblomningen nått ovanligt långt norrut. Att algblomning kan ha skadlig inverkan på både människor och djur är känt. I skrivande stund vet vi ännu inte vilka eventuella direkta och indirekta hälso­effekter årets algblomning har/haft. Vi emotser rapporten framöver, och konsekvenser av fortsatt uppvärmning av östersjön bör utredas.

5.

Klåda efter bad i sjövatten har rapporterats från flera håll i Sverige i sommar. Olika typer av parasiter, som överförts från djur, misstänks ligga bakom. Kommer vi framöver inte att kunna nyttja vissa sjöar periodvis? Hur kan vi förhindra smittspridningen? Det är viktigt att utröna hur ett förändrat klimat påverkar risken för medicinska tillstånd, orsakade av parasiter, bakterier och virus, som sprids genom olika djur och insekter.

6.

Konsekvenserna av torkan på jordbruket och bränderna på skogsbruket – det är uppenbart att jordbruket såväl som skogsbruket lidit förluster, men alla mer subtila effekter och samband måste bättre belysas och studeras. Främst kanske den psykiska ohälsan, som ofta negligeras. Efter stormen Gudrun, då många skogsägare utsattes för ekonomiska förluster på grund av stormfällda träd, sågs en ökad självmordsfrekvens bland de drabbade. Förutom detta kan den förorenade luften från bränder vara livshotande. Förorenad luft är känt för att, bland annat, kunna orsaka astmabesvär hos barn.

Vi poängterar vikten av att epidemiologiska studier görs för att beskriva samband, påvisa riskökningar och identifiera mönster, så att vi i framtiden kan vidta effektiva preventiva åtgärder som riktar sig till utsatta grupper. I dag saknas tillräckligt övergripande epidemiologisk forskning för att kunna utgöra beslutsunderlag för våra politiker och myndigheter.

Bakgrund.Hälsa och klimat

De direkta effekterna av klimatförändringarna ses omedelbart efter extrema händelser, såsom olyckor och sjukdom vid översvämningar och stormar, eller skogsbränder till följd av värmeböljor. Direkta effekter kan orsaka omedelbar ökad dödlighet och sjuklighet samt påverka ett flertal olika hälsotillstånd.

Indirekta effekter kommer med en viss fördröjning, och är resultat av en följd kedjereaktioner i biologiska eller sociala system. Indirekta effekter, som beror till större grad på samspel i biologiska och sociala system, har ofta en mer väldefinierad hälsopåverkan, exempelvis vibrioinfektion, mygg- eller fästingburen sjukdom, undernäring eller psykiska ohälsa.

Det krävs således tvärvetenskapliga och sektorövergripande samarbeten mellan många olika aktörer, för att studera och utveckla effektiva strategier för att minska hälsopåverkan av klimatförändringar.

 

DN Debatt 16 augusti

Debattartikel

Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi, Umeå universitet och Maria Lilja, specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin, Västerbottens läns landsting:
”Extremväder kommer att påverka svenska folkhälsan”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.