Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/faktakunskaper-betonas-i-forslaget-till-nya-kursplaner/

DN Debatt

DN Debatt. ”Faktakunskaper betonas i förslaget till nya kursplaner”

För att betona faktakunskaper används i kursplanernas mål i större utsträckning uttrycket ”kunskaper om” i stället för ”förmåga att”, skriver artikelförfattarna. Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN DEBATT 25/9. I dag presenterar vi förslag till förändrade kurs- och ämnesplaner med målet att kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen ska förbättras och att betygen ska bli mer rättvisande. Alla som vill kan lämna synpunkter, men framför allt vill vi uppmana lärarna att göra sina röster hörda, skriver Peter Fredriksson och Anna Westerholm, Skolverket.

Kunskapskraven är förändrade, skillnader mellan årskurser tydligare och faktakunskaper betonas mer. I dag går vi ut på remiss med förslag till förändrade kurs- och ämnesplaner och alla som vill kan lämna synpunkter. Framför allt vill vi uppmana lärarna att göra sina röster hörda eftersom det handlar om deras arbetsverktyg. Målet är att kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen ska förbättras och att betygen ska bli mer rättvisande för eleverna.

Frågan om skolans kurs- och ämnes­planer engagerar och det är inte konstigt. Grundskolans kursplaner och gymnasieskolans ämnesplaner styr undervisningen och vad eleverna ska lära sig i skolan. De tillhörande kunskapskraven styr betygen. Det är viktigt att det finns ett förtroende för kurs- och ämnesplanerna, i första hand bland lärare, men också bland elever och föräldrar.

Skolverket följer kontinuerligt upp hur kurs- och ämnesplaner fungerar genom bland annat egna uppföljningar, kontakter med lärare och skolor, utvärderingar och forskning. Nuvarande kursplaner har gällt sedan 2011 och vi ser det som rimligt att nu efter snart tio år justera sådant som vi ser behöver ändras. Våren 2018 beslutade vi att gå vidare med konkreta förändringar. För att åstadkomma bästa möjliga resultat genomförde vi en rad samråd med lärare från olika skolformer, intresseorganisationer, fackförbund, forskare, branschrepresentanter och andra myndigheter. Därefter tog vi fram förslag till riktlinjer för hur vi ville genomföra förändringarna. Även dessa riktlinjer gav vi alla lärare och även andra möjlighet att lämna synpunkter på i enkäter. Vårt mål har hela tiden varit att arbeta öppet och transparant.

De nuvarande kunskapskraven är i många fall så omfattande och detaljerade att de riskerar att leda till att någon detalj fäller avgörandet för en elevs betyg.

På Skolverket har ett 40-tal sakkunniga arbetat med förslagen. Alla har lärarbakgrund och flera har forskarbakgrund. Att göra förändringar i kursplanerna är ett mycket omfattande arbete. Vi valde därför att börja med grundskolans 25 kursplaner, same­skolans kursplan i samiska och fem kursplaner i specialskolan. Vi lämnar i det här skedet också förslag på förändringar i gymnasieskolans ämnesplaner i engelska, matematik och moderna språk.

En kurs- och ämnesplan består av tre delar. Först anges ”ämnets syfte”, vilka kunskaper eleverna ska lära sig genom undervisningen. Därefter anges det som kallas ”centralt innehåll”, vad undervisningen ska handla om i de olika stadierna och kurserna. Slutligen anges ”kunskapskraven”, vad eleverna ska kunna för ett visst betyg. Så vad är det då vi har gjort? De förändringar vi föreslår kan delas in i tre områden:

1 Förändrade kunskapskrav. De nu­varande kunskapskraven är i många fall så omfattande och detaljerade att de riskerar att leda till att någon detalj fäller avgörandet för en elevs betyg. Det gör också att undervisningen riskerar att fokusera på detaljer för vad elever ska göra för ett visst betyg snarare än vad de ska lära sig i ämnet i stort. Detta riskerar även att skapa onödig stress för elever och lärare.

Därför har vi begränsat antalet värdeord och anpassat formuleringarna i kunskapskraven utifrån ämne, stadium och skolform. Vi har strukit formuleringar som alltför mycket begränsar hur elever kan visa sitt kunnande och har också arbetat med att förkorta och förenkla texten. Detta ger bättre möjligheter för lärare att samla in ett brett och varierat underlag och sätta rättvisande betyg.

2 Bättre anpassat centralt innehåll. I nuvarande kurs- och ämnesplaner kan det centrala innehållet i vissa fall vara så omfattande i förhållande till undervisningstiden att lärare tvingas välja bort delar av det de ska undervisa om. Det i sin tur kan innebära att elever inte erbjuds en likvärdig undervisning.

Vi har mot den bakgrunden sett oss tvungna att minska innehållet där det har bedömts vara för omfattande i relation till undervisningstiden samt preciserat det som är ämnesspecifikt. Vi har också tydliggjort att det sker en kunskaps­utveckling mellan grundskolans stadier och mellan gymnasieskolans kurser.

3 Ökad betoning på faktakunskaper. För att betona faktakunskaper används i kursplanernas mål i större utsträckning uttrycket ”kunskaper om” i stället för ”förmåga att”. Vi har inhämtat kunskap från forskare inom kognitionsvetenskapen och har särskilt betonat faktakunskaper i de lägre åldrarna. Att kunna resonera och analysera är förmågor som får ökat utrymme i de senare årskurserna.

Den här utvecklingen syns i våra förslag till förändringar i kursplanernas centrala innehåll och kunskapskraven.

Vid läsning av Skolverkets förslag är det viktigt att ta del av alla delar – ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – eftersom kunskapskraven måste förstås mot bakgrund av ämnets syfte och centrala innehåll. Alla våra förslag finns i sin helhet på skolverket.se där det också går att lämna synpunkter från och med 25 september.

För att ändå ge ett konkret exempel vill vi här visa ett utdrag från kunskapskravet för betyget E i årskurs 9 i ämnet samhällskunskap.

• Nuvarande kunskapskrav:

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

• Motsvarande kunskapskrav i vårt förslag:

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven ger exempel på hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Debatten om kursplanerna har stundtals varit intensiv och det är välkommet att dessa viktiga dokument debatteras. När vi nu går ut med förslag på remiss är vi medvetna om att åsikterna kommer att gå isär. Vissa kommer att tycka att kursplanerna är för detaljerade och andra att de är för övergripande. Vissa kommer att tycka att de är för styrande och andra att de lämnar för mycket tolkningsutrymme.

Allas åsikter kommer inte gå att väga in men vår överordnade målsättning är att ta fram kursplaner som blir bra arbetsverktyg för lärarna i deras arbete med att undervisa och sätta betyg. Därför är det nu viktigt att så många lärare som möjligt ger sin syn på våra förslag. När vi gått igenom allas synpunkter kommer vi att skriva färdiga förslag som vi vid årsskiftet överlämnar till regeringen som fattar beslut om kurs- och ämnesplanernas slutgiltiga utformning.