DN Debatt. ”Faktakunskaper ska bli viktigare i grundskolan”

Under våren har grundskolans kursplaner diskuterats flitigt. För lite fokus på fakta och ämneskunskaper är en kritik som framförts. Kunskapskrav som inte är anpassade till elevers mognad är en annan. Ord och formuleringar som öppnar upp för godtyckliga tolkningar är en tredje. Otydligt underlag för betygsättning är en fjärde. Att kursplanerna leder till uppgifter som elever inte förstår är en femte.

Jag välkomnar debatten. Kursplanerna är det dokument som ska ligga till grund för den undervisning eleverna får. Då krävs kursplaner som är begripliga för lärare och som kan omsättas i en undervisning av god kvalitet. Kursplanerna ska bidra till en likvärdig skola och undervisning. De ska stödja lärare i arbetet med att planera, genomföra och följa upp en undervisning som är anpassad till elevernas mognad, förkunskaper, behov och förutsättningar. De ska också säkra att eleverna får med sig den mångfald av kunskaper de behöver för sin personliga utveckling och bildning, för fortsatta studier eller arbete och för ett aktivt medborgarskap.

Skolverket arbetar på uppdrag av regeringen. Så var fallet också när vi 2011 tog fram de nuvarande kursplanerna och kunskapskraven till läroplanen, Lgr11. Innan regeringen slutgiltigt fattade beslut om de nya kursplanerna hade Skolverket en mängd avstämningar och diskussioner med politiker och tjänstemän på utbildningsdepartementet.

De påståenden som förekommit i debatten att faktakunskaper inte skulle vara viktigt i dagens skola stämmer inte. Min bedömning är att det ofta bottnar i okunskap om hur kursplaner och kunskapskrav hänger ihop.

I regeringens uppdrag att ta fram förslag på läroplaner och kursplaner fanns inga instruktioner om att förändra den kunskapssyn som präglade den förra läroplanen Lpo94. Både i den förra läroplanen (Lpo94) och den senaste (Lgr11) definieras kunskap så här:

”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.”

Faktakunskaper utan någon form av förståelse har begränsat värde. Förståelse utan faktakunskaper är en ren omöjlighet. Faktakunskaper är en grundläggande förutsättning för att kunna resonera och analysera. De påståenden som förekommit i debatten om att faktakunskaper inte skulle vara viktigt i dagens skola stämmer inte. Min bedömning är att det ofta bottnar i okunskap om hur kursplaner och kunskapskrav hänger ihop.

En kursplan består av tre delar. Först anges ”ämnets syfte”, vilka kunskaper som ska tas upp i undervisningen. Därefter anges det som kallas ”centralt innehåll”, vad undervisningen ska ha för innehåll, vilket är preciserat för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9. Slutligen anges ”kunskapskraven”, vad eleverna ska kunna för ett visst betyg. De tre delarna måste läsas och förstås tillsammans. Ska elever i årskurs 6 betygsättas utgår läraren från kunskapskraven för årskurs 6 i relation till ämnets syfte och det centrala innehållet för årskurs 4–6. Med vetskap om detta förstår man det orimliga i att ställa krav på att 12-åringar, eller för all del 15-åringar, ska prestera analyser och uppsatser på universitetsnivå.

Hur kursplaner och kunskapskrav hänger ihop är också viktigt för att förstå de förändringar vi nu vill göra. Vi är själva väl medvetna om att kursplanerna och kunskapskraven inte fungerar bra i alla delar. Kunskapskraven upplevs som svårtolkade och vissa formuleringar i kursplanerna och kunskapskraven kan tolkas som att faktakunskaper inte är lika viktiga som förmågan att analysera och resonera. Det vill vi råda bot på när vi systematiskt ser över och reviderar kursplaner och kunskapskrav. Det är ett arbete som har pågått länge och som påbörjades långt innan frågan började debatteras den här våren. Efter undersökningar och analyser har vi nu kommit till en fas i arbetet där vi vet mer konkret hur vi ska gå vidare.

I dag skriver jag på ett beslut om vilka förändringar Skolverket ska prioritera. Vi fokuserar på grundskolan och våra prioriteringar kan sammanfattas i fyra punkter:

Betona faktakunskaper mer. Vår analys visar att kursplanernas formuleringar om målen kan uppfattas så att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stort betydelse. I dag används endast kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen. Vi vill även lägga till ”kunskaper om”, ”förståelse av” och ”färdigheter i” på samma sätt som i gymnasieskolan. Därigenom skapas en bättre balans mellan fakta och förmågor i grundskolans kursplaner.

Anpassa det centrala innehållet. I vissa kursplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få undervisningstiden att räcka till. I andra kursplaner är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret. Vi vill göra konkretionsgraden mer likartad i de olika ämnena.

Tydliggöra skillnaden mellan årskurser i kursplanernas centrala innehåll. Vår analys visar att det centrala innehållet i kursplanerna inte tydliggör tillräckligt väl den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser. Det ska till exempel bli tydligare att de kunskaper som förväntas av en elev i årskurs 3 skiljer sig markant från vad som väntas av en elev i årskurs 9.

Förbättra kunskapskraven. Med dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och mindre detaljerade för att undvika att det uppstår problem vid betygsättning. Formuleringarna av kunskapskraven ska underlätta en helhetsbedömning. Därmed kan man komma åt problemet att en elev kan få ett betydligt lägre betyg bara för att eleven inte har kunskaper motsvarande ett enskilt kunskapskrav. Vi går också vidare med att undersöka om vi kan formulera kunskapskraven bättre med mer ämnesspecifika begrepp och förmågor.

Förändringar av kursplaner och kunskapskrav är en omfattande process som måste bedrivas systematiskt. Det tar tid och måste få ta tid. I slutet av nästa år räknar vi med att lägga fram förslag på förändringar av kursplanerna på regeringens bord. Vi har i tidigare undersökningar frågat hur lärare ser på kursplaner och kunskapskrav. Det har gett oss en bra bild av behoven.

När höstterminen börjar kommer vi att ha en fortsatt dialog med lärare, men också med forskare och experter av olika slag. Då kan det mycket väl blottläggas andra behov som gör att vi behöver justera beslutet. Lärarnas åsikter och erfarenheter är helt centrala i vårt arbete. Att lärare upplever att de kan omsätta kursplaner och kunskapskrav i god undervisning och en rättvisande betygsättning för eleverna är det helt centrala.