Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Falskt larm ligger bakom skärpt krav på paracetamol”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Desperat åtgärd. Det finns ingen grund för Läkemedelsverkets förslag att förbjuda paracetamol i dagligvaruhandeln. Verket pekar på ökat antal samtal om förgiftning, men inget tyder på fler förgiftningsfall och försäljningen av receptfritt paracetamol har inte ökat, skriver en läkare och en professor på Sahlgrenska.

Den 21 augusti lade Läkemedelsverket (LV) fram ett förslag om att försäljning av receptfria tabletter innehållande paracetamol bör förbjudas i dagligvaruhandeln från den 1 mars 2015. Anledningen till förbudet är enligt pressmeddelandet en kraftig ökning av antalet förgiftningsfall med paracetamol sedan läkemedlet blev tillgängligt utanför apotek. LV hävdar också i sitt meddelande att det ökade antalet förgiftningar har ”ett samband” med att försäljning utanför apotek blev tillåten. Hur LV kommit fram till dessa slutsatser är oklart i det tillgängliga pressmeddelandet. Då det inte går att finna mer information om beslutet på LV:s hemsida har vi begärt ut hela underlaget från LV. Efter att ha granskat underlaget anser vi att LV:s förslag saknar grund.

Paracetamol finns i produkter som Alvedon, Panodil, Reliv, Pamol med flera och finns även i kombinationspreparat tillsammans med kodein. Överdosering med till exempel 15–20 receptfria paracetamoltabletter leder inom loppet av något dygn till allvarlig leverskada och symtom som kräver sjukhusvård. Även längre tids överdosering strax över maximal dygnsdos (4 gram) eller kombination med alkohol kan leda till intoxikation. Både oavsiktliga överdoseringar, där personer av misstag tagit paracetamolinnehållande läkemedel med olika handelsnamn, och avsiktliga överdoseringar förekommer. Svåra förgiftningar kan kräva levertransplantation och i värsta fall leda till döden. Ambitionen från LV att förhindra paracetamolförgiftningar är därför bra. Att en statlig myndighet på lösa grunder presenterar ett förslag som riskerar att vara verkningslöst är däremot inte bra.

I Läkemedelsverkets underlag till förslaget framgår att:

Försäljningsvolymen av receptfritt paracetamol är väsentligen oförändrad de senast 13 åren.

Försäljningen av paracetamol på recept har mer än fördubblats under samma period och står i dag för cirka 2/3 av all paracetamolförsäljning.

Antalet telefonsamtal rörande paracetamol från sjukvården till Giftinformationscentralen (GIC) har fördubblats sedan 2009.

Antal sjukhusvårdade för paracetamolöverdos har inte ökat i slutenvårdsstatistiken.

Antalet dödsfall relaterat till paracetamol har inte ökat i dödsorsaksstatistiken.

Läkemedelsverket refererar vidare till två studier som påstås stödja tesen att lättillgänglighet till paracetamol i handeln är av betydelse för risken för överdosering. Det är inte en fullständig beskrivning. Den ena studien argumenterar framför allt för att färre tabletter per förpackning kan minska risken för allvarliga förgiftningar. Den andra studien belyser, förutom tillgänglighet, särskilt att det finns en låg kännedom i samhället om de leverskadliga effekterna av paracetamol.

Det finns inget i LV:s underlag som talar för att just andelen paracetamol såld utanför apotek orsakar det ökade antalet samtal till GIC. Huruvida ökningen av samtal avspeglar en verklig ökning av antalet överdoseringar och förgiftningar är, som framgår ur det vetenskapliga underlaget, mycket osäkert. Det kan lika gärna bero på en ökad medvetenhet i sjukvården om paracetamolets risker. En annan förklaring till samtalsökningen skulle kunna vara sämre kunskap om handläggning av paracetamolförgiftningar eftersom sjukvårdspersonal kontaktar GIC endast vid osäkerhet kring hur förgiftningar skall behandlas.

Det är därför anmärkningsvärt att LV endast baserat på antalet samtal till GIC väljer att förbjuda just försäljning i dagligvaruhandeln. Cirka 30 procent av allt receptfritt paracetamol säljs i dag i dagligvaruhandeln, vilket är en möjlighet för personer på orter som saknar apotek att få tag i preparaten.

Dessutom är tillgängligheten till receptfria läkemedel via apotek avsevärt högre nu än 2009, vilket också minskar den föreslagna åtgärdens potentiella effekt. Det har tillkommit 40 procent (>300) fler apotek, och dessutom har öppettiderna för apoteken ökat med ytterligare 40 procent (motsvarande cirka 300 apotek) jämfört med 2009. Detta nämner LV över huvud taget inte i sin rapport.

Vidare visar statistik framtagen från Nordiska transplantationsregistret ingen ökningstrend av antal levertransplantationer på grund av paracetamolintoxikation i Sverige (1–3 per år), detta i kontrast till en tydlig ökning av det totala antalet genomförda levertransplantationer. Dessa data talar alltså emot ett kraftigt ökande antal allvarliga förgiftningsfall.

Sammanfattningsvis har ett förbud mot försäljning av receptfritt paracetamol i handeln dåliga utsikter att påverka antalet överdoser och förgiftningar med paracetamol utifrån det underlag LV grundar sitt förslag på. Åtgärden framstår snarast som en desperat chansning utan reell grund. LV:s nuvarande förslag riskerar att i stället öka användningen av andra receptfria läkemedel mot smärta och feber, vilket kan ha negativa konsekvenser för folkhälsan, som också beskrivs i LV:s rapport. Förgiftningar är ett problem som inte bör hanteras utifrån godtycke och indicier. Vad LV borde föreslå och genomföra utifrån den tillgängliga kunskapen är:

Att utreda om antalet paracetamolförgiftningar faktiskt har ökat i Sverige.

Att informera allmänheten om risker och konsekvenser med paracetamolöverdosering via tv, radio och sociala medier.

Att uppmärksamma och utreda konsekvenserna av den stora ökningen av receptförskrivet paracetamol.

Att utreda risken för oavsiktlig överdosering på grund av förväxlingar relaterat till den mängd olika produktnamn som finns på marknaden.

Att utreda förpackningsstorlekar för paracetamoltabletter.

Ambitionen att reducera skadeverkningarna av paracetamol är god. Den av LV föreslagna åtgärden riskerar att bli både verkningslös och felriktad. Ett tomt slag i luften.

Förbjud inte baserat på gissningar. Ta reda på fakta och sprid information.

Rättelse 2014-09-24 08:45
I en tidigare version av texten angavs i ingressen felaktigt att Livsmedelsverket är ansvarig myndighet. Rätt är Läkemedelsverket.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.