Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 15:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/farre-men-varre-skulder-pa-svenska-kreditmarknaden/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Färre men värre skulder på svenska kreditmarknaden”

Samtidigt som fintech-scenen i Sverige hyllas finns tydliga signaler om att någonting är fel på den svenska kreditmarknaden, skriver Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski.
Samtidigt som fintech-scenen i Sverige hyllas finns tydliga signaler om att någonting är fel på den svenska kreditmarknaden, skriver Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski. Foto: Klarna

DN DEBATT 3/9.

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski: Finansbranschen behöver en skärpt reglering – självreglering kommer inte att fungera.

Färre personer är i dag skuldsatta hos Kronofogden än för tio år sedan. Trots det är de samlade skulderna större: skulderna är färre men värre. Vi befinner oss i en ytterst oroväckande ”blancobubbla”, där blancolån samlas på hög och amorteringstiderna förlängs

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Internationell media lyfter med rätta fram Stockholm som världens nya fintech-centrum. En innovationsfrämjande politik och kultur har bidragit till att mängder av spännande bolag växer fram och skapar bättre konkurrens, användar­vänligare produkter och en ökad tillgänglighet av finansiella tjänster. Världens främsta talanger och mest inflytelserika investerare fokuserar blickarna mot Sverige för att försäkra sig om att de i ett tidigt stadium får vara en del av nästa succé. Det är bra för svenska konsumenter, företag och för vår samhällsekonomi i stort.

Men samtidigt som fintech-scenen i Sverige hyllas finns tydliga signaler om att någonting är fel på den svenska kreditmarknaden.

I dag är färre personer skuldsatta hos Kronofogden än för tio år sedan, trots att befolkningen under samma period ökat med cirka en miljon. Dessutom har skulderna som andel av bnp minskat. Men trots det är svenskarnas samlade skulder till Kronofogden större än någonsin. Kort sagt, skulderna är färre men värre.

Situationen är allvarlig och kräver att vi agerar – kreditbranschen, ­politiker och myndigheter. Men vad är det egent­ligen vi ska agera på?

Somliga har pekat på amorteringskraven på bolån som en av orsakerna till att konsumtionslånen ökat, andra säger att det är den aggressiva marknadsföringen av allehanda krediter. Den kanske mest utpekade boven i dramat det senaste året har varit e-handeln.

Tyvärr är kunskaps­underlaget om konsumenters drivkrafter att ta olika sorters konsumtionslån, och vilka risker de medför, betydligt sämre. Men en sak är säker, det är skillnad på konsumtionslån och konsumtionslån.

Utvecklingen av hushållens bostadslån är noga studerad av forskare och myndigheter. Tyvärr är kunskaps­underlaget om konsumenters drivkrafter att ta olika sorters konsumtionslån, och vilka risker de medför, betydligt sämre. Men en sak är säker, det är skillnad på konsumtionslån och konsumtionslån.

För att ta ett enkelt exempel: i den offentliga debatten om konsumtionslån placeras i dag ett onlineköp av ett matbord i samma kategori som ett blancolån på 300 000 kronor. Till skillnad från köpet av matbordet vet ingen vad blancolånen används till. Onlinecasino, kontantinsats till lägenhet eller krognotor – vem vet?

Den osäkerheten skapar förstås problem för de myndigheter som på olika sätt utövar tillsyn eller jobbar för att skydda konsumenter och verkar för minskad överskuldsättning. Kanske är situationen ännu svårare för de politiker som måste visa handlingskraft och förmåga att vända en negativ trend, med nya lagstiftningar som sitt primära men ibland trubbiga och kortsiktiga verktyg.

När Kronofogden säger att kraven på mellan 100 000 och 500 000 kronor ökat explosionsartat under senare år stärker det i stället min tes om att vi befinner oss i en ytterst oroväckande ”blancobubbla”, där blancolån samlas på hög och amorteringstiderna förlängs.

För även om det naturligtvis är möjligt att handla online för mer pengar än budgeten tillåter, är det sällan för många köp av jeans eller matbord som leder fram till den genomsnittliga skulden hos Kronofogden på 217 000 kronor. Skulder till Klarna utgjorde drygt 2 procent av de samlade kraven hos Kronofogden 2020 och av de som hamnade hos Kronofogden för första gången samma år var det i ett fall av hundra på grund av en skuld till Klarna, trots att hela sex miljoner vuxna svenskar använder våra tjänster. Det ger en indikation om att kreditprövningen inom e-handeln är väsentligt bättre än den är i andra delar av kreditbranschen.

När Kronofogden säger att kraven på mellan 100 000 och 500 000 kronor ökat explosionsartat under senare år stärker det i stället min tes om att vi befinner oss i en ytterst oroväckande ”blancobubbla”, där blancolån samlas på hög och amorteringstiderna förlängs.

När den här sortens problem lyfts upp till ytan ropar finansbranschen alltid ”självreglering!”, med en gemensam röst. Tyvärr kommer det aldrig att ske. På en marknad med stenhård konkurrens och stadigt inflöde av nya aktörer är självreglering inget annat än en fin, men dessvärre utopisk, tanke. Därför tror jag i stället att finansbranschen behöver en skärpt reglering. Det bör vara en reglering av målen, men inte hur respektive företag ska nå dit.

De 680 kronor som Kronofogden tar för besväret att driva in skulden läggs på den skuld­sattes redan övermäktiga skuld. Många kreditgivare hade tagit lägre risk om de själva hade behövt ta notan.

Det finns dessutom ett par lågt hängande frukter som svenska beslutsfattare skyndsamt borde utreda för att stärka konsumentskyddet:

1 Centrala skuldregister finns på flera marknader där Klarna finns. De är utformade på olika sätt och varierar i effektivitet, men grundtanken är densamma. Kreditgivare får en bättre helhetsbild av en individs totala skulder. Någon form av skuldregister behöver implementeras också i Sverige.

2 Räntetak på krediter är också vanligt förekommande, bland annat i våra grannländer. Det försvårar verksamheten för ljusskygga kreditgivare med direkt skadliga affärsmodeller.

3 Kronofogdens avgifter är i dag gynnsamma för kreditgivaren och ytterst betungande för den skuldsatte och borde därför ses över. De 680 kronor som Kronofogden tar för besväret att driva in skulden läggs på den skuld­sattes redan övermäktiga skuld. Många kreditgivare hade tagit lägre risk om de själva hade behövt ta notan.

4 Kreditkostnaden måste bli tydligare för konsumenten. Bakom den aviserade räntan döljer sig i dag ofta ett myller av olika avgifter som får den effektiva räntan att skena iväg. Hur många räknar exempelvis in kreditkortets årsavgift i sitt köp? Och vilken typ av krediter motiverar egentligen uppläggnings-, faktura- eller administrationsavgifter?

I egenskap av vd för den största aktören på marknaden, är det min absoluta ambition att vi på Klarna också ska vara den mest hållbara aktören. Ett första steg av många under detta år är att vi öppet börjat publicera vår statistik över påminnelseavgifter och inkasso­ärenden. Mig veterligen är vi först med att publicera sådan statistik, men jag hoppas att fler i branschen följer efter. Mer öppen data och mer fakta kommer gynna debatten, och ytterst konsumenterna.

För att ytterligare förstärka den inriktningen har vi gett den meriterade nationalekonomen Mårten Blix, i uppdrag att analysera hushållens skuldsättning och beskriva konsumtionslånens roll i samhällsekonomin. I väntan på bättre offentlig statistik kan det täppa till några kunskapshål och bidra till en bättre förståelse för helheten och till bättre underlag för beslutsfattare.

Inom Klarna pågår sedan några månader ett omfattande arbete med att analysera vad vi själva och branschen kan och bör göra för att stärka konsumentskyddet. Vi är inte perfekta, vi har gjort fel och kommer att göra fel igen, men det är vår genuina vilja att ta vårt samhällsansvar genom att driva finansbranschen i en positiv riktning där konsumentens intressen alltid sätts först.

Ämnen i artikeln

Kronofogden
Bolån
Sms lån
Klarna

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt