Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 13:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fel-att-bara-fokusera-pa-sverige-nar-klimatmal-diskuteras/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Fel att bara fokusera på Sverige när klimatmål diskuteras”

REPLIK DN DEBATT 3/9.

Doktorand Isak Stoddard: Forskarsamhället skulle tjäna på att beakta mycket av det Morfeldt och Johansson skriver om vetenskap och politik – men deras analys riskerar att bli missvisande på tre punkter.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Morfeldt och Johansson gör flera gränsdragningar mellan det vetenskapliga och politiska som jag tror forskare och samhället i stort skulle tjäna på att ta hänsyn till. Som de skriver kan vetenskapen spela en roll i att bedöma olika klimatpolitiska ställningstaganden, men då krävs en tydlig genomgång av bakomliggande antaganden och implikationer av en sådan ansats. Och det är här som jag menar att Morfeldts och Johanssons analys av det svenska klimatpolitiska ramverket riskerar att bli missvisande på tre punkter:

1. Genom att enbart fokusera på Sverige och inte diskutera implikationerna av sina antaganden för andra länder. Det är först när konsekvenserna av en nationellt fokuserad analys tas till internationell nivå som det blir svårare, och följderna blir tydliga. Utifrån deras valda fördelningsprincip och globala utsläppsbudget (minst 50 procents chans att inte överskrida 1.5 grader), så innebär detta att rikare länder med höga per capita utsläpp så som USA, Australien behöver genomföra i princip omöjliga utsläppsminskningar för att nå nollutsläpp innan 2030, länder som Kina och Polen innan 2035, och vissa fattiga länder med ett stort fossilberoende, som till exempel Mongoliet, inom bara ett par år.

2. Genom att framställa en fördelningsprincip baserad på territoriella per-capita utsläpp som rättvis, utan att diskutera om exempelvis konsumtionsbaserade utsläpp hade varit mer lämpliga att utgå ifrån i just detta fall. Analysen bygger även på antagandet att utsläpp från internationella transporter kommer minska i samma takt som andra utsläpp (medan Naturvårdsverkets scenarier antar att de för Sveriges del kommer förbli höga i ett antal decennier).Om i något av dessa två fall, det andra alternativet valts, innebär det att Sveriges utsläpp överskrider sin beskärda del. Och då har vi inte beaktat historiskt ansvar.

3. Genom att förlita sig på idén om framtida negativa utsläpp, vilket är inbyggt i IPCC:s utsläppsscenarier, kan vad som framställs vara förenligt med Parisavtalet vid ett senare tillfälle visa sig vara otillräckligt om dessa teknologier inte skulle visa sig fungera eller implementeras i den skala som antas.

En studie jag själv medförfattat skiljer sig på dessa tre punkter, där vi drar slutsatsen att Sverige och andra industrialiserade länders klimatpolitiska ambitioner är otillräckliga, förutsatt att vi ämnar leva upp till Parisavtalet. Mot bakgrund av denna studie menar jag att vi framöver bör diskutera möjliga anledningar till varför de globala utsläppen fortsatt stiga under alla år som frågan förhandlats på internationell nivå.

Och på ett mer jordnära plan – där jag delar mycket av Morfeldts och Johanssons analys – bör forskarvärlden inte lägga för mycket tilltro till omvändelse av politiker, eller spekulativa möjligheter till en grön industrialisering av Sverige. Snarare bör vi förstå klimatfrågan som ett symptom av en högst ohållbar samhällsutveckling, där lokalmiljöer och människors väl och ve, behöver ta mycket större plats i en omställning värd namnet.

Ämnen i artikeln

Vetenskap

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt