Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 15:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fel-att-bara-hoginkomsttagare-anvander-rutavdraget/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Fel att bara höginkomsttagare använder rutavdraget”

SLUTREPLIK DN DEBATT 10/2.

Andreas Åström och Patrick Joyce, Almega: SCB-siffror visar att hälften av rutköparna tjänade mindre än 30.000 kronor i månaden. 

Studien från Handelns Utredningsinstitut (HUI) som visar att rutavdraget är självfinansierat till 90 procent har väckt mycket debatt. 

Den hårdaste kritiken har kommit från Sandro Scocco och Per Lindberg på Arena Idé. Att de är kritiska är förståelig eftersom de i grunden är emot rutavdraget. I sak skjuter de dock grovt över målet. Scocco och Lindberg upprepar ett gammalt påstående att rutavdraget bara är till för höginkomsttagare vilket är helt fel. Över en miljon svenskar köpte ruttjänster 2019 och siffror från SCB visar att hälften av rutköparna tjänade mindre än 30.000 kronor i månaden. 

Scocco och Lindberg dömer ut HUI:s studien bland annat på grund av att den visar att rutavdraget skapat fler jobb än vad Myndigheten för Tillväxtanalys kom fram till i en rapport tidigare i år

Skillnaden beror dock på att de två studierna bygger på olika metoder och täcker olika tidsperioder. Tillväxtanalys räknar heltidsekvivalenter medan HUI:s studie räknar både heltids- och deltidsjobb. Tillväxtanalys studie gäller bara åren 2010 till 2015 medan HUI:s studie tar med alla jobb som skapats i rutbranschen från införandet 2007 fram till och med 2018.

Scocco och Lindberg angriper till slut antagandet i studien att personer som köper städning och andra ruttjänster får tid arbeta mer i sitt eget yrke och detta ger extra skatteintäkter. HUI har utgått ifrån att rutköpare använder hälften av den tid de sparar till att yrkesarbeta mer, vilket är ett rimligt och försiktigt antagande. Om en sjuksköterska kan stanna på sitt arbete i stället för att behöva gå hem och städa kan hon arbeta fler timmar och hjälpa fler patienter men också få tid och ork över till att ta ännu mer ansvarsfulla arbetsuppgifter på längre sikt.

Karin Pilsäter, skatteexpert på TCO, är i grunden positiv till rutavdraget men anser att studien överskattar de offentliga intäkterna genom att dubbelräkna de nya jobb som skapats och de jobb som omvandlats från svarta till vita. Detta är ett missförstånd. Rut-avdraget har kraftfullt bidragit till att omvandla svarta jobb till vita. HUI:s studie tar hänsyn till att en del av de nya jobb som skapats inom rutbranschen är jobb som tidigare utfördes svart och dubbelräknar inte dessa intäkter. Över huvud taget har HUI varit försiktiga i alla sina beräkningar för att inte att överskatta de positiva effekterna.

Pilsäter menar vidare att de positiva effekterna på arbetsutbudet som kommer från möjligheten att köpa städhjälp, som är kärnan i ruttjänsterna, inte självklart kommer att uppstå om rutavdraget utvidgas till andra tjänster som arborister och flytthjälp. Där håller vi inte med. Alla ruttjänster sparar tid åt beställaren och gör det möjligt för personen att arbeta mer om hen så önskar. Att utöka rutavdraget till fler tjänster är därför angeläget.

Professorn i nationalekonomi Lars Hultkrantz påpekar i sin replik att studier på många områden ofta blandar samman effekter på de offentliga finanserna med samhällsekonomiska effekter. Vi håller helt med om detta.

HUI:s studie belyser rutavdragets effekter på de offentliga finanserna men den största positiva effekten av rutavdraget är vinsten för samhällsekonomin. Vårt välstånd bygger på att alla gör vad de är bra på. Produktiviteten ökar när människor får specialisera sig på olika saker i stället för att göra på allt samtidigt. Den extremt höga beskattningen av arbete i Sverige gjorde det tidigare omöjligt för privatpersoner att köpa professionell hjälp med hushållsarbete. Rut-avdraget rättar till detta och höjer produktiviteten i hela ekonomin. Att beräkna storleken på denna vinst är ett svårt men viktigt uppdrag för fortsatt forskning.