Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 16:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fel-att-bara-testa-personer-som-har-covid-symtom/

DN Debatt

DN Debatt. ”Fel att bara testa personer som har covid-symtom”

Antikroppstester är inte användbara för att hindra smittspridning i samhället eftersom ett positivt antikroppstest för en individ inte bör utmynna i en rekommendation för ändrat beteende avseende social distansering eller minskad användning av skyddsutrustning, skriver artikelförfattarna.
Antikroppstester är inte användbara för att hindra smittspridning i samhället eftersom ett positivt antikroppstest för en individ inte bör utmynna i en rekommendation för ändrat beteende avseende social distansering eller minskad användning av skyddsutrustning, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 17/6.

Forskarna Mathias Uhlén och Lars Engstrand: Vi föreslår att Sverige genomför masstestning utan krav på symtom.

Våra tester visar att mycket få, förutom personal på äldreomsorg och i sjukvård, har varit smittade. Vi är väldigt långt från en flockimmunitet. Dessutom visar tester på Island att så många som 43 procent av de smittade saknade symtom.

I början av juni annonserade regeringen att de satsar 6,9 miljarder kronor på att genomföra masstester för covid-19-smitta i Sverige. För oss som tidigt pekat på vikten av testning (DN Debatt 28/3) är detta väldigt positivt. Enligt de nya riktlinjerna ska alla personer med symtom erbjudas testning och detta ska genomföras inom ramen för sjukvårdens normala journalsystem. Vi anser att denna målgrupp för tester är bra men inte tillräcklig och behöver omprövas, eftersom analyser av personer med symtom bör kompletteras med strategier som också tar hänsyn till att det finns aktivt smittade personer som är symtomfria.

Under den senaste månaden har vi lärt oss mycket om virusets biologi och även om utbredningen av smitta både i Sverige och utomlands. Information kommer dels från tester som identifierar personer med aktiv smitta (så ­kallade PCR-tester) dels tester som syftar till att analysera tidigare smitta (så kallade serologiska tester eller antikroppstester). 

Antikroppstester är viktiga för att på en samhällelig nivå få kunskap om hur många som tidigare har smittats. Dessa är dock inte användbara för att hindra smittspridning i samhället eftersom ett positivt antikroppstest för en individ inte bör utmynna i en rekommendation för ändrat beteende avseende social distansering eller minskad användning av skyddsutrustning. PCR-testerna får därför en särställning när det gäller att identifiera personer med aktiv smitta och därmed bidra till att hindra vidare smittspridning.

Däremot har antikroppstester som genomförts under de senaste veckorna lärt oss mycket om utbredningen av viruset i samhället. Vi har själva varit involverade i tester som har gjorts med den laboratoriebaserade analys som utvecklats på KTH och Scilifelab vilket möjliggjort att så kallade snabbtester med tveksam precision kunnat undvikas.

En stor andel av personer med aktiv smitta har inte symtom. Det går inte att utesluta att många av dessa är smittspridare. Med regeringens nuvarande strategi kommer dessa aldrig att testas och de kommer inte att veta att de är smittade.

I dessa studier från mitten av maj hade ungefär 10 procent av personalen på Karolinska sjukhuset förekomst av specifika antikroppar mot coronaviruset. Vi har nyligen (slutet av maj och början av juni) kompletterat dessa analyser med tester av personalen på ett äldreboende i Stockholm och personal på ett företag i Uppsala (Cytiva). Resultatet från dessa analyser visar att 18 procent av personalen på detta äldreboendet har specifika antikroppar mot sars-cov-2, medan endast 5 procent av de 1 500 personer som testats på företaget i Uppsala hade antikroppar.

Dessa och andra liknande analyser ger en tydlig bild att mycket liten andel av Sveriges befolkning utanför personal på äldreomsorg och sjukvården har varit smittade och vi måste konstatera att vi är väldigt långt ifrån en så kallad flockimmunitet och arbetet med att identifiera aktivt smittade kommer att fortsätta vara viktigt under överskådlig tid.

PCR-testerna är därför viktiga för att undvika att personer med aktiv smitta träffar andra personer, vilket är särskilt viktigt för personal inom sjukvård, äldreomsorg och yrken där social distansering är svårt eller till och med omöjligt. I de studier som refererats ovan har vi också analyserat förekomsten av aktiv smitta med PCR-test. Detta har genomförts på Nationellt pandemicenter som satts upp i en universitetsmiljö i samarbete mellan Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten. Analyserna av personalen på Karolinska sjukhuset visar att 7 procent hade aktiv smitta, medan 3 procent av äldre­boendets personal testades positivt för förekomst av virus. Som kontrast så konstaterades bara 0,3 procent av personalen på företaget i Uppsala ha aktiv smitta, vilket visar att den sociala distanseringen varit framgångsrik och gjort att smittan kunde hållas på en relativt låg nivå inom företaget.

En intressant fråga i detta sammanhang är om de personer som konstaterats med virus också har eller har haft symtom. I en tidig studie (april) på Island så konstaterades att så många som 43 procent av personerna positiva i PCR-testen inte hade symtom. I våra studier så har alla personer svarat på frågor om symtom och även om underlaget är litet så var många av de personer som testats positiva helt omedvetna om att de var smittade. Ett flertal av dessa personer var därför förvånade över resultatet, men samtliga sattes i karantän i en vecka och ombads sedan att göra ett nytt test för att konstatera att viruset var borta innan de kunde gå tillbaka till arbetet.

Vad får då dessa nya lärdomar för konsekvenser för regeringens nya satsning på masstester som planeras i Sverige? Vi är naturligtvis mycket glada för det ökade fokus på tester som denna satsning medför, men vi anser att den annonserade strategin har flera allvarliga problem som måste diskuteras:

1 Personer med aktiv smitta men utan symtom. En stor andel av personer med aktiv smitta har inte symtom. Det går inte att utesluta att många av dessa är smittspridare och dessa borde därför identifieras och sättas i karantän. Med regeringens nuvarande strategi kommer dessa aldrig att testas och de kommer inte att veta att de är smittade.

2 Testning tär på sjukvårdens resurser. Genom att kräva att tester går via sjukvårdens normala rutiner måste sjukvårdens personal vara inblandad. Eftersom testningen kan genomföras med självprovtagning på ett logistiskt mycket enkelt sätt vore det bättre att genomföra stora delar av testningen utan att ta resurser från sjukvårdens redan ansträngda situation.

3 It-systemen inom sjukvården är fragmenterade. Sverige består i dag av 21 regioner och alla har sina egna varianter på journalsystem och it-anpassning. Detta försvårar testning eftersom provhantering måste anpassas för varje region på individuell basis. Detta gör att möjlighet för testning skiljer sig åt i olika regioner vilket inte är önskvärt.

4 Nollvision för smitta försvåras. En viktig strategi för testning, enligt oss, är att kunna genomföra regelbundna tester av alla personer i en grupp (till exempel en arbetsplats) för att eliminera smitta och möjliggöra en försiktig återgång till normala rutiner. Den nuvarande strategin för tester tillåter inte detta eftersom bara personer med symtom ska testas.

Vi föreslår därför att Sverige genomför masstestning utan krav på symtom och med ett förenklat förfarande för provtagning utan att kompromissa med personsekretess: Använd samma system i hela landet baserat på en mobilapp-lösning med identifiering och provsvar via Bank-id. Tillåt provtagning av hela grupper för att identifiera personer utan symtom och börja med prioritet av personal inom samhällsviktiga områden, såsom äldreboende, kollektivtrafik, tandläkare etcetera för att sedan utöka till alla delar av samhället.

På detta sätt kan en nollvision för smitta utarbetas där en bred testning genomförs för att snabbt identifiera personer med aktiv smitta.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt