DN Debatt. ”Fel motverka handeln för att minska klimatutsläppen”

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att det finns starka skäl att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader i stället för till 2 grader. Rapporten understryker också att detta kräver kraftiga åtgärder under de närmaste tio åren för att begränsa utsläppen av växthusgaser.

En viktig fråga är då vilken roll den internationella handeln har i detta sammanhang. Det finns i många miljöorganisationer och regeringsadministrationer en skepsis mot internationell handel. I USA talar man om att Trumps restriktiva handelspolitik har en ”silver lining” för miljön. Svenska Greenpeace organiserade häromåret ett upprop mot det stora frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU under parollen ”stoppa fulhandelsavtalet”. Frankrike har nyligen vägrat ratificera ett frihandelsavtal mellan det sydamerikanska frihandelsområdet Mercosur och EU med motivationen att det kommer att vara skadligt för miljön.

Men för att jordens resurser ska räcka måste den globala produktionen vara så effektiv som möjligt, och här har handeln en viktig roll. Ny forskning visar att det finns många aspekter av internationell handel som direkt gynnar miljön. Vi ska här diskutera några av dessa resultat, men vi tar även upp några av de vanligaste invändningarna mot internationell handel.

Det är inte säkert att det är transporterna som egentligen är problemet eftersom en lång transport med ett miljövänligt transportmedel kan vara bättre för miljön än en kortare transport med ett smutsigt transportmedel.

Ett svårhanterligt problem är den så kallade ”pollution haven”-hypotesen. Det vill säga att internationell handel gör det möjligt för företag att flytta smutsig produktion till länder med låga miljöskatter, för att exportera från dessa länder, i stället för att producera lokalt i högskatteländerna. Trots att detta är en högst reell möjlighet och att flera exempel på detta har framhållits i litteraturen har vetenskapliga studier haft svårt att belägga i data att detta sker i någon större utsträckning. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel (Forslid, Sanctuary och Okubo 2017) visar vi att ett skäl till att denna effekt inte är så framträdande är att företagen i många fall dras till de industriella klustren i de rika länderna trots att miljöskatterna här är högre.

Forskningen har på senare år fått tillgång till mycket detaljerad och heltäckande data på företags- och anläggningsnivå. Samtidigt har modeller för internationell handel på företagsnivå utvecklats. Det har lett till nya insikter när det gäller hur internationell handel påverkar de individuella företagen.

I en helt nyligen publicerad vetenskaplig artikel (Forslid, Okubo och Ulltveit-Moe 2018) analyseras hur internationell handel påverkar de individuella företagens utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det är mycket tydligt i data från Sverige och andra länder att exporterande företag är renare än icke-exportörer, det vill säga att de i genomsnitt har lägre utsläpp av växthusgaser per producerad enhet än icke-exportörer. Exportörerna är också mer produktiva, och produktiva företag tenderar att vara renare. Men resultatet att exportörerna är renare gäller även efter att man tagit hänsyn till företagens produktivitet. Det är alltså inte bara produktiviteten som gör att exportörerna är renare, utan det har även att göra med exporten i sig.

Det kan vara så att företagen tar till sig renare teknologi från andra länder, men en troligare förklaring är att när företagen börjar exportera blir de också större, och stora företag har skalfördelar som gör att det lönar sig att göra investeringar i ren och modern teknologi. Denna hypotes styrks av att man i svensk data kan se att exportörerna gör större miljöskyddsinvesteringar än icke-exportörerna.

Även importen påverkar företagens utsläpp. Importen från utlandet leder till att mindre och lågproduktiva inhemska företag slås ut, och dessa företag tenderar att ha högre utsläpp per producerad enhet. Importen slår alltså främst ut företag med äldre och smutsigare teknologi, och importen leder därför till att de svenska företagens utsläpp minskar i genomsnitt.

Dessa nya resultat när det gäller handelns effekter på de individuella företagen innebär att även om internationell handel leder till mer produktion så leder den också till att företagen blir renare. Internationell handel kan därför åstadkomma högre produktion på landnivå utan att de totala utsläppen ökar.

En vanlig uppfattning är att internationell handel är dåligt för miljön eftersom handel innebär transporter, och transporter leder till miljöföroreningar. Mot detta brukar det framhållas att det inte är säkert att det är transporterna som egentligen är problemet eftersom en lång transport med ett miljövänligt transportmedel kan vara bättre för miljön än en kortare transport med ett smutsigt transportmedel. Det är inte heller säkert att internationell handel leder till längre transporter än inhemsk handel. Det är visserligen sant att till exempel import från Asien leder till långa transporter, men när en vara importeras från Köpenhamn till Malmö innebär det betydligt mindre transporter än om varan transporteras från Stockholm till Malmö.

Det vore alltså dumt att begränsa den internationella handeln bara för att en vara korsar en landsgräns. Därför bör politiken inrikta sig direkt på källan till utsläppen snarare än att begränsa den internationella handeln. Ett exempel på detta är en bränsleskatt som slår ganska direkt på källan till utsläppen, eftersom den gör det dyrare att använda fossilt bränsle.

Risken att smutsig produktion förläggs till länder med låga miljökrav måste tas på allvar. Det är också så att vårt konsumtionsmönster har betydelse för den globala miljön, vilket kartläggs inom det intressanta Prince-projektet. Men för varje konsumtionsmönster minimeras den globala produktionens miljöavtryck genom att så lite resurser som möjligt används, och det är i stort sett detsamma som att producera så effektivt som möjligt. Eftersom världshandeln bidrar till en effektivare global produktion tenderar den också att minska det globala resursutnyttjandet. Handeln bidrar därmed till att minska utsläppen av växthusgaser, och det är nödvändigt om den globala uppvärmningen ska hejdas. Det är därför ett misstag att i miljöns namn motverka den internationella handeln.