Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 20:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fler-diskriminerade-kvinnor-ska-kunna-fa-ersattning/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Fler diskriminerade kvinnor ska kunna få ersättning”

Förra året fick Diskrimineringsombudsmannen in omkring 500 ärenden om diskriminering som har samband med kön eller missgynnanden enligt föräldraledighetslagen.
Förra året fick Diskrimineringsombudsmannen in omkring 500 ärenden om diskriminering som har samband med kön eller missgynnanden enligt föräldraledighetslagen. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 29/12.

Diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius: Ska inrikta mig på fall där det finns en chans att driva igenom ersättning.

DO:s arbete ska framöver i huvudsak ­inriktas på mål där det finns förutsättningar att driva igenom ersättning till kvinnor som nekas jobb på grund av graviditet. Jag vill öka antalet ärenden som vi driver i domstol.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

”Anna” är en kvinna som för ett par år sedan sökte ­arbete hos ett företag i Skåne. När Anna kort efter att hon hade fått besked om att hon hade fått jobbet meddelade sin nya chef att hon var gravid valde chefen att avbryta anställningen. I ett flertal sms skrev chefen att hon kunde glömma anställningen och att han skulle riva upp anställningsavtalet.

En regelbundet återkommande fråga till Diskrimineringsombudsmannen (DO) är om en arbetsgivare under en anställningsintervju får fråga en kvinna om hon är, eller planerar att bli, gravid. När frågan ställs till DO är det ofta i princip retoriskt eftersom vi alla redan vet att könsdiskriminering i arbetslivet är förbjudet.

Den första jämställdhetslagen trädde i kraft för över 40 år sedan. Ändå får DO varje år in mängder av anmälningar tips och klagomål som handlar om diskriminering som har samband med kön och eller missgynnanden enligt föräldraledighetslagen (en lag som för övrigt trädde i kraft för drygt 25 år sedan).

Förra året var det omkring 500. Att många därtill handlar om graviditet är också tydligt.

Diskriminering i arbetslivet som har samband med kön och missgynnanden enligt föräldraledighetslagen är allvarliga problem som i huvudsak drabbar kvinnor. Diskrimineringen leder till att kvinnor inte har samma tillgång till arbete som män genom att inte komma ifråga vid rekryteringar och att provanställningar avslutas med anledning av att kvinnor har meddelat att de är gravida.

Missgynnanden enlig föräldraledig­hets­lagen kan bland annat leda till sämre löneutveckling och därmed ­sämre semesterersättning och pensions­avsättning. Den lägre lönen har även en påverkan på den sjukpennings­grundande inkomsten, vilket kan leda till ett lägre ersättningsbelopp från socialförsäkringen i samband med exempelvis sjukdom eller föräldra­ledighet.

Vad gäller kopplingen till graviditet har EU-domstolen genom praxis ­konstaterat att en uppsägning av en arbetstagare på grund av graviditet eller annan orsak som väsentligen grundas på graviditeten endast kan gälla kvinnor. Det utgör därför en ­direkt diskriminering på grund av kön.

En oroväckande stor andel av de ärenden DO får in och har drivit handlar just om uppsägning i anslutning till en provanställning. Det är tydligt att många arbetsgivare inte är medvetna om den starka koppling som finns mellan graviditet och direkt diskriminering på grund av kön och att detta även gäller under provanställningen.

Enligt EU:s så kallade mödraskyddsdirektiv (Rådets direktiv 92/85/EEG) får en arbetsgivare som fått kännedom om att en arbetstagare är gravid inte säga upp arbetstagaren, förutom i undantagsfall och i så fall för skäl som är godtagbara för uppsägning som inte får ha koppling till graviditeten. Enligt DO ska de svenska bestämmelserna tolkas i enlighet med mödraskyddsdirektivet.

”Anna” i exemplet ovan är ett fingerat namn, men omständigheterna är hämtade från ett mål som DO drev i Arbetsdomstolen 2018. DO ansåg att bolaget i fråga hade diskriminerat kvinnan av skäl som hade samband med hennes graviditet och missgynnat henne i förhållande till föräldraledighetslagen.

I Arbetsdomstolen medgav bolaget diskrimineringen och betalade därför 100 000 kronor i ersättning till kvinnan. Just det här exemplet har ett par år på nacken, men fortfarande är den här typen av händelser förvånansvärt vanliga.

I år har DO ingått förlikning i ett ärende och stämt i ytterligare ett ärende som rör diskriminering när rekryteringar har avbrutits med anledning av en kvinnas graviditet. DO har också stämt en arbetsgivare i ett ärende som rör missgynnande enligt föräldraledighetslagen.

Som diskrimineringsombudsman vill jag åstadkomma en förändring på det här området. Jag anser att det är viktigt att kontinuerligt påminna om förbudet och bland annat göra det genom att regelbundet driva den här typen av ärenden i domstol.

DO kommer fortsätta att driva ärenden som rör diskriminering i samband med graviditet och missgynnanden enligt föräldraledighetslagen så länge vi får in nya anmälningar, tips och klagomål. Arbetsgivare som inte följer lagen ska veta att det kan komma att kosta.

Jag vill också generellt öka antalet ärenden som DO driver i domstol. Myndighetens tillsyn av enskildas klagomål kommer därför framöver i huvudsak att inriktas mot om det finns förutsättningar att framställa krav på diskrimineringsersättning. Men det är också viktigt att arbetsgivarna själva på ett kraftfullt sätt aktivt arbetar för att motverka diskriminering, och på så sätt gör vad de kan för att undvika att hamna i en situation där enskilda diskrimineras.

Vad gäller frågan om en arbets­sökande är gravid eller avser att försöka bli gravid är min rekommendation till arbetsgivare att hålla frågorna till det som är relevant för det arbete som söks. Att missgynna någon med anledning av en graviditet är diskriminering.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt