DN Debatt. ”Fler erfarna lärare måste jobba i utsatta skolområden”

Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till likvärdig utbildning. Skolan ska inte bara ha en hög kvalitet oavsett var man bor, den ska också kompensera för elevers olika bakgrund. Detta enligt vår skollag. Dessvärre följs inte skollagen i verkligheten. Den växande lärarbristen drabbar de elever som har störst behov hårdast. Enbart i Malmö kommun har 17 procent av stadens grundskollärare slutat på tio månader. En stor andel av de lärare som nyanställs är inte behöriga för uppdraget.

Internationella mätningar visar att likvärdigheten i det svenska skolväsendet är eftersatt. I den senaste Pisa-undersökningen har fem av sju likvärdighetsindikatorer försämrats. Ingen har förbättrats. När Pisa-undersökningarna började för snart tjugo år sedan tillhörde Sverige länderna med bäst likvärdighet. I dag ligger vi på en genomsnittlig OECD-nivå. Regeringen måste sluta blunda för allvaret i situationen.

Sveriges skolsystem är i full färd med att delas upp i A- och B-skolor. En granskning från Dagens Nyheter visar att i skolor som har lägst andel högutbildade föräldrar saknar var fjärde lärare en pedagogisk högskoleexamen. I skolor med högst andel högutbildade föräldrar är det nästan hälften så många av lärarna som saknar en pedagogisk högskoleexamen. Genomgången visar att gapet mellan de olika skolorna har ökat kraftigt de senaste åren.

Resultaten ligger i linje med vad vi sedan tidigare känner till om lärarrekryteringen till olika typer av skolor. Enligt Talis, som är en internationell studie från OECD som syftar till att bidra med kunskap om bland annat lärares yrkesvardag, tenderar lärare med lång yrkeserfarenhet att i lägre utsträckning arbeta på skolor med hög andel elever från socioekonomiskt mindre gynnade hem.

Behovet av att säkra rekryteringen av lärare till skolor med större utmaningar är särskilt stort. Fördelningen av de nyanlända eleverna är dessutom ojämn över landet, färre nyanlända finns i storstadskommuner. För att skollagens ambitioner om ett likvärdigt och kompensatoriskt skolsystem inte ska förbli tomma ord måste ett flertal reformer till.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att sluta överenskommelser med huvudmän för att genomföra insatser på skolor med låga kunskapsresultat och särskilt tuffa förutsättningar. Uppdraget har gått under namnet ”Samverkan för bästa skola”. Även om initiativet kan tyckas lovvärt är utförandet under all kritik. I nuläget omfattar Samverkan för bästa skola mindre än 1 procent av landets skolor. Vi behöver satsa brett och särskilt mycket på de utsatta skolområdena i Sverige. Det var så Tyskland lyckades vända de fallande skolresultaten efter att de drabbades av en Pisa-chock för några år sedan.

Vi lärare står inför en arbetsmarknad där efterfrågan på vår kompetens är oerhört stor. För att skolor i exempelvis utanförskapsområden och de skolor som har tagit emot ett större antal nyanlända elever ska vara attraktiva för yrkesverksamma såväl som för blivande lärare måste utmaningarna matchas med bättre förutsättningar. Så är det inte i dag.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att sluta överenskommelser med huvudmän för att genomföra insatser på skolor med låga kunskapsresultat och särskilt tuffa förutsättningar. Även om initiativet kan tyckas lovvärt är utförandet under all kritik. I nuläget omfattar det mindre än 1 procent av landets skolor.

Ska vi på allvar vända den oroväckande utvecklingen med en högre andel obehöriga lärare på skolor med större behov kommer det att krävas en palett av åtgärder. Lärarnas Riksförbund och studerandeföreningen har fem konkreta förslag:

 Renodla läraryrket. Alltför många lärare upplever att de får ägna tid åt arbetsuppgifter som inte handlar om undervisning. Internationella studier visar att svensk skola har omfattande ordningsproblem. Ett framgångsrikt exempel för att komma åt detta är elevvårdsteam. I Frankrike har skolor team av personal som hanterar frågor som inte direkt är kopplade till undervisningen. Elevvårdsteamet kan exempelvis hjälpa till med att skapa trygghet på skolområdet, agera rastvakt och hantera direktkommunikation med föräldrar. Liknande modell finns på Internationella Engelska skolan.

 Höj lönerna för lärare i utanförskapsområden. Kunskap är nyckeln till makt och självförverkligande. En stark skola bidrar till ett Sverige som håller ihop. Trots att lärarlönerna har varit ett återkommande tema i de politiska debatterna ser vi fortsatt att det med hänsyn till livslönen inte lönar sig att bli lärare. Lönerna måste höjas generellt, men för att rekrytera lärare till skolor med de tuffaste utmaningarna måste det finnas särskilt goda ekonomiska incitament att söka sig dit. I de länder där man lyckas locka utbildade lärare till skolor med stora behov så är det tydligt att lönen är en viktig komponent i rekryteringen.

 Färre undervisningstimmar. Under den första introduktionsperioden ska det vara en självklarhet att undervisningstiden är nedsatt. Vi menar att i skolor med ett tuffare elevunderlag bör den generella undervisningstiden minska även för yrkesverksamma och legitimerade lärare. Att undervisa elever vars kulturella kapital och språkliga förståelse är bristfällig kräver ordentligt med tid till både för- och efterarbete och möjlighet till fortbildning på vetenskaplig grund.

 Mindre klasser. De senaste åren har det debatterats huruvida mindre klasser leder till högre resultat eller ej. Forskningen har dock visat att det i synnerhet kan gynna elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. Mer tid för varje elev är viktigt för relationsskapandet. Genom att minska klasstorlekarna på skolor med större behov möjliggör vi en bättre arbetsmiljö – för både lärare och elever.

 Garantera introduktionsperioden. Som nyanställd lärare har du rätt till en introduktionsperiod. Sedan kopplingen till legitimationen togs bort har andelen nyutexaminerade lärare som får stöd av en mentor som är en legitimerad och erfaren lärare minskat dramatiskt. Staten måste gå in och direktfinansiera introduktionsplatser för lärare. Som ett första steg måste en sådan satsning rikta sig till de skolor som under en längre tid har haft en lägre andel legitimerade lärare.

Det finns länder som har lyckats att bryta snedrekryteringen av lärare. I Sydkorea, vars skolsystem rankas som ett av världens bästa, erbjuds lärare en kombination av flera incitament för att söka sig till skolor med större behov. Detta inkluderar högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar. Att enbart erbjuda exempelvis mindre klasser är i sig inte tillräckligt, det är kombinationen av flera åtgärder som kommer att göra skillnad.

Vi lärare är beredda att arbeta hårt för att säkerställa att alla elever når sin fulla potential. Vi behöver en renodling av läraryrket, en förbättrad arbetsmiljö och en lön som visar att vi värderar kunskap högt. För ett samhälle är inte starkare än dess skola.