Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Fler myndigheter måste ta säkerhetshoten på allvar”

Underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen visar sig genom att det vi benämner gråzonsproblematik ökar i betydelse. Tillvägagångssättet finns hos flera länder, men tydligast är det hos Ryssland, skriver Klas Friberg.
Underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen visar sig genom att det vi benämner gråzonsproblematik ökar i betydelse. Tillvägagångssättet finns hos flera länder, men tydligast är det hos Ryssland, skriver Klas Friberg. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 28/6. Fler myndigheter måste ta ansvar för att skapa ett säkert Sverige. Total­försvarsplaneringen innebär att fler verksamheter kommer att hantera information som måste hållas hemlig. Då kan vi inte ha en svag säkerhets­kultur, dåliga säkerhetsanalyser och bristande kunskap om vad som är skyddsvärt, skriver säkerhetspolischefen Klas Friberg.

Uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret är i full gång. Det är ett arbete som bland annat för med sig att fler myndigheter och verksamheter behöver hantera skyddsvärd information, information som måste hållas hemlig. Ett omfattande arbete måste nu göras för att strategiskt minska samhällets sårbarheter och skapa ett säkert Sverige.

Under de senaste åren har hotet mot Sverige förändrats. Förändringar i vår omvärld har bidragit till att extremistmiljöerna vuxit och hotet från terrorismen ökat. Samtidigt har vi ett fortsatt högt underrättelsehot från främmande makt. Tillsammans skapar detta ett nytt normalläge.

Säkerhetspolisens uppgift är att skydda Sverige och vår demokrati. Det är ett arbete som vi bedriver inom alla våra verksamhetsområden – personskydd, kontraterrorism, författningsskydd, kontraspionage och säkerhetsskydd. Det nya normalläget ställer ökade krav på myndighetens arbete, men också på behovet av samverkan i samhället.

Säkerhetspolisens bedömning är att cyberhotet mot företag och myndigheter i Sverige är omfattande och målinriktat. Angriparna vill komma åt information som är vital för demokratins funktioner

Inte minst gäller det arbetet med återuppbyggnaden av totalförsvaret, där det civila försvaret ska stärkas och samhällets beredskap för att hantera kriser öka. Något som följs med stort intresse av främmande makt. Säkerhetspolisen hanterar löpande underrättelser om elektroniska angrepp, teknisk inhämtning, som utförs av andra länder mot mål i Sverige. Samtidigt är aktiviteten hos underrättelseofficerare, som främmande makt använder för att utföra den traditionella inhämtningen, hög.

Säkerhetspolisens bedömning är att cyberhotet mot företag och myndigheter i Sverige är omfattande och målinriktat. Angriparna vill komma åt information som är vital för demokratins funktioner. Det kan handla om till exempel politiskt beslutsfattande, finansiell data som värdepapper och finansutveckling eller fakta om infrastruktur såsom elförsörjning och vattentäkter. Målet är inte alltid att använda informationen omedelbart. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för att i ett senare skede använda informationen för olika ändamål.

Underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen visar sig också genom att det vi benämner gråzonsproblematik ökar i betydelse. Det handlar om länder som kan utnyttja gråzonen mellan fred och krig och som använder både lagliga och olagliga metoder, till exempel politiska, diplomatiska eller ekonomiska åtgärder. Genom att rikta in sig på flera områden kan ett land skaffa sig förmågan att öka eller minska det säkerhetspolitiska trycket efter behov. Tillvägagångssättet finns hos flera länder, men tydligast är det i dag hos Ryssland.

För Säkerhetspolisens del har de senaste årens utveckling inneburit att vi tydligare kopplat ihop arbetet mellan vårt kontraspionage- och säkerhetsskyddsarbete. Det handlar om två sidor av samma mynt. Inom kontraspionaget arbetar vi med att kartlägga hotet. Inom säkerhetsskyddet arbetar vi med att stärka skyddet genom att med stöd av tillsyn och rådgivning till särskilt skyddsvärda verksamheter minska de sårbarheter som främmande makt kan utnyttja. I det här arbetet har vi ett gott och nödvändigt samarbete med andra säkerhetsmyndigheter, däribland Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.

Det finns en ökad medvetenhet om vikten av ett fungerande säkerhetsskydd hos svenska myndigheter och verksamheter, vilket är nödvändigt. Säkerhetsskyddet är avgörande för att lyckas i uppbyggnaden av totalförsvaret. Men, vi ser också behov av att fler myndigheter och verksamheter deltar i arbetet och tar ansvar för att skapa ett säkert Sverige. I och med totalförsvarsplaneringen kommer nämligen fler myndigheter och verksamheter att hantera information som är skyddsvärd och som måste hållas hemlig. Då kan vi inte ha brister som:

Att säkerhetskulturen inte tas på tillräckligt stort allvar i organisationen.

Att säkerhetsanalysen inte är tillräckligt välgjord och det saknas kunskap om vad som är skyddsvärt.

Att det sker utkontraktering av verksamhet utan att riskerna övervägts.

Sett i det ljuset är det välkommet att myndigheter sedan den 1 april är skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten vid utkontraktering.

Varje myndighet och verksamhet är ansvarig för sitt eget säkerhetsskydd och behöver skapa förståelse för helheten avseende de hot och sårbarheter som finns. Kunskapen måste genomsyra hela organisationen på ett sätt som gör att såväl ledningen som varje medarbetare förstår sin del av helheten, vilken pusselbit av skyddsvärd information man ansvarar för.

Arbetet med att strategiskt minska de sårbarheter som finns – och som uppstått under många års nedprioritering av säkerhetsskyddet i samhället – kommer att kräva resurser och ta tid.

Ett av de mer skyddsvärda områdena i vårt land är det svenska valsystemet. Internationell erfarenhet visar att det förekommit otillåten påverkan i olika grad i samband med nationella val. Mot denna bakgrund inledde Säkerhetspolisen för ett och ett halvt år sedan arbetet med att skydda valet 2018.

Att säkerställa att valet och valrörelsen kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt är en av de viktigaste arbetsuppgifterna för Säkerhetspolisen under 2018.

Arbetet involverar alla verksamhetsgrenar inom Säkerhetspolisen. Att säkerställa att valet och valrörelsen kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt är en av de viktigaste arbetsuppgifterna för Säkerhetspolisen under 2018. Vår bedömning är att det kommer att vara svårt att påverka det svenska valsystemet eftersom det är robust, manuellt och decentraliserat och vi kommer att ha ett tillförlitligt valresultat.

Säkerhetspolisen har under året arbetat med de politiska partierna i riksdagens säkerhetsorganisationer samt Regeringskansliet för att förbereda dem inför valet. För att förhindra otillåten påverkan från främmande makt bedriver vi också bland annat bred nationell samverkan med myndigheter och verksamheter som är involverade i valrörelsen och vi hämtar in erfarenheter från andra länder.

Samverkan nationellt och internationellt hjälper oss också i arbetet med hotet från terrorismen. Genom att utbyta information, nationellt och internationellt, har vi kunnat bidra till att stoppa terrorister. Samtidigt är terrorhotnivån i Sverige förhöjd, vilket innebär att ett attentat kan inträffa.

Tillväxten, som vi sett i extremistmiljöerna under senare år, är en fråga för hela samhället. Säkerhetspolisens roll är att kartlägga, analysera och dela med oss av informationen i syfte att förhindra brott. Men hela samhället måste arbeta för att människor inte hamnar i miljöer som bidrar till att de blir radikaliserade.

Den förändrade hotbilden och det nya normalläget mot Sverige och svenska intressen kräver att samverkan i samhället stärks och att var och en tar sitt ansvar. Oavsett om det gäller att skydda det som måste hållas hemligt, bekämpa terrorismen eller hantera påverkansoperationer i syfte att skada vår demokrati. På så sätt kan vi gemensamt bygga ett säkert Sverige.

DN Debatt.28 juni 2018

Debattartikel

Klas Friberg, säkerhetspolischef:
”Fler myndigheter måste ta säkerhetshoten på allvar”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.