Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/flera-partier-vilseleder-om-elsystemet-och-klimatet/

DN Debatt

DN Debatt. ”Flera partier vilseleder om elsystemet och klimatet”

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

DN DEBATT 14/2.

Miljöorganisationer: Fakta är att elproduktionens klimatnytta aldrig varit så stor som 2020, trots avvecklingen av kärnkraftverk.

Och den väntas fortsätta öka, tack vare eleffektivisering inom svensk industri och ytterligare expansion av förnybar el, skriver Linda Burenius, föreningen 100 procent förnybart, och Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.

En slutsats kan samtliga riksdagspartier enas om, nämligen att svensk elexport ger stor klimatnytta, eftersom den tränger ut fossilbaserad elproduktion i våra grannländer. Moderaterna skriver exempelvis att de vill ”underlätta export av svensk koldioxidfri el”. Samma uppfattning, med olika formuleringar, har också framförts av L, KD, SD, C, S, V och MP.

Samtidigt har flera partier gått till hårt angrepp på regeringen för att den inte stoppat Vattenfalls stängning av två olönsamma kärnkraftsreaktorer i Ringhals. De har också rasat över att Sverige under vissa timmar dels importerat el från kolkraftlandet Polen, dels ”kört igång” det oljebaserade reservkraftverket i Karlshamn.

Det senare ”slår direkt mot klimatet”, skriver Ulf Kristersson (M). Liberalerna klimatpolitiska talesperson utvecklar: ”Varje gång som man importerar fulel från andra länder eller varje gång som det krävs att vi drar på fulelen i Sverige, så är det en katastrof för klimatet.” Nyamko Sabuni (L) skriver dessutom att problemet ökar: ”Sverige importerar mer smutsig kolkraft och det behövs oftare oljeeldad elproduktion här hemma.” Och Ebba Busch (KD) summerar: ”Nu blir varje kall och vindstilla dag i Sverige en klimatbomb.”

Dessa uttalanden ger dock en helt vilse­ledande bild av elsystemets påverkan på klimatet. Så hur ligger det till – hur har den svenska elanvändningen, elproduktionen och dess klimatnytta utvecklats?

1 Nettoelexporten och dess klimatnytta har tredubblats. Offentlig statistik visar att Sveriges nettoexport av el under perioden 2015–2020 uppgått till i genomsnitt 20 TWh/år, jämfört med 6 TWh/år under perioden 2007–2014. Om vi antar att en extra TWh elproduktion i Sverige minskar utsläppen av växthusgaser med 600 000 ton i Nordeuropa, har klimatnyttan av svensk nettoelexport ökat från 3,6 till 12 miljoner ton om året. Dessa 12 miljoner ton motsvarar cirka en fjärdedel av Sveriges territoriella utsläpp.

Den positiva utvecklingen beror till stor del på effektivisering inom industrin, som använder i stort sett lika mycket el som i mitten på 1980-talet, trots att produktionen ökat kraftigt.

Den positiva utvecklingen beror till stor del på effektivisering inom industrin, som använder i stort sett lika mycket el som i mitten på 1980-talet, trots att produktionen ökat kraftigt. Också i andra sektorer har led-teknik och annan energieffektiv teknik lett till stora elbesparingar. Tillsammans med den snabba utbyggnaden av förnybar el har detta möjliggjort en kraftigt ökad elexport. Samtidigt har elimporten i genomsnitt minskat med 15 procent (2 TWh/år) under den nuvarande regeringen jämfört med den tidigare.

2 Elexporten fortsätter att öka. Det är bra att Sverige på kort sikt, fram till 2030, ökar elexporten ytterligare, eftersom de globala klimatutsläppen måste minska snabbt. Trots att både Ringhals 1 och 2 nu tagits ur drift förutspår Energimyndigheten i sin senaste prognos att den svenska nettoelexporten ökar från 25 TWh år 2020 till rekordhöga 35 TWh år 2023. Detta beror främst på att vindkraften förväntas öka med 16 TWh, från 27 TWh år 2020 till 43 TWh år 2023. Även solkraften ökar väsentligt (från 0,7 TWh år 2019 till 3 TWh 2023).

3 Elimporten från Polen har halverats och exporten ökat kraftigt. Om vi fokuserar på elhandeln med Polen, ett land med mycket kolkraft, blir den relativa klimatnyttan ännu större. Sveriges elimport från Polen har halverats, från i genomsnitt cirka 300 GWh/år 2007–2014 till cirka 150 GWh/år 2015–2020. Samtidigt har elexporten till Polen ökat kraftigt, från drygt 1 800 GWh/år till drygt 3 200 GWh/år under nuvarande regering. Det betyder att elexporten till Polen sedan 2015 varit i genomsnitt 21 gånger större än importen.

Även under januari 2021 – när Vattenfall stängt Ringhals 1, det var kallt i Sverige och vindkraften producerade mindre än normalt – exporterade Sverige 17 gånger så mycket el till Polen som vi importerade.

Även under januari 2021 (den 4 till 31 januari) – när Vattenfall stängt Ringhals 1, det var kallt i Sverige och vindkraften producerade mindre än normalt – exporterade Sverige 17 gånger så mycket el till Polen som vi importerade. Vill vi helt undvika smutsig import skulle vi behöva ett slutet elsystem. Det är möjligt, men mycket ineffektivt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för klimatet, eftersom det skulle hindra den klimatnyttiga elexporten.

4 Användningen av oljekraftverket i Karlshamn har minskat. Det blev stor uppmärksamhet när det oljeeldade Karlshamnsverket, sattes i beredskap i början av februari i år. Det är inte helt ovanligt, men däremot är det sällan det behöver aktiveras i drift­skedet. Under de 13 föregående vintrarna (sedan vintern 2007/2008) aktiverades kraftverket totalt nio gånger, samtliga tillfällen innan 2014. I åtta av fallen uppger Svenska kraftnät att orsaken främst var kyla och låg tillgänglighet i de svenska kärnkraftverken. Därutöver kördes oljekraftverket på kommersiella grunder under vissa timmar juni 2020, då tre kärnkraftsreaktorer stod stilla och en fjärde gick på halv effekt.

5 Kolkraften i Sverige har minskat. Slutligen har Sverige i princip slutat använda kol för el- och värmeproduktion. Det skedde genom att en skatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk infördes 2019, vilket Moderaterna motsatte sig. Under perioden 2007 till 2014 användes i genomsnitt 750 GWh kol i el- och värmeproduktion, vilket minskade till 300 GWh under 2019 och närmade sig noll under 2020.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att under samma period som kärnkraftsägarna på kommersiella grunder stängt fyra äldre och olönsamma reaktorer, samtidigt som vi minskat användningen av oljekraftverket i Karlshamn och fasat ut kolkraftsproduktionen, har den svenska elexporten och dess klimatnytta slagit nya rekord. Den enkla förklaringen är att den förnybara elproduktionen ökat kraftigt och energi­effektiviseringen fortsatt.

Denna utveckling har inte bara lett till en mycket stor klimatnytta genom minskade utsläpp i våra grannländer, den har också lagt grunden för att vi ska klara elektrifieringen och klimat­omställningen i Sverige.

Mot denna bakgrund är det nästintill ofattbart att vissa partier lägger allt sitt krut på att kritisera Vattenfalls stängning av två äldre kärnkraftsreaktorer, som inte längre uppfyller säkerhets­kraven. ”Det är en konstig politisk debatt över huvud taget. Alla som vet något, vet att det i praktiken inte var möjligt att driva Ringhals 1 och 2 vidare, utan att det skulle kräva jätteinvesteringar”, enligt Mikael Odenberg, som tidigare var energipolitisk talesperson för Moderaterna och generaldirektör för Svenska kraftnät.

”Det är en konstig politisk debatt över huvud taget. Alla som vet något, vet att det i praktiken inte var möjligt att driva Ringhals 1 och 2 vidare, utan att det skulle kräva jätteinvesteringar”

Det är oroväckande att flera partier nu verkar ha låst sig vid sitt ensidiga kärnkraftsfokus. Tidigare, i december 2019, skrev exempelvis Ulf Kristersson att ”Moderaterna vill att Sverige ska satsa mer på vindkraft” och i september 2020 ville Moderaterna i Skåne bland annat satsa på havsbaserad vindkraft för att rädda Skånes elförsörjning. Numera har partiet nästan allt fokus på kärnkraft, speciellt en typ av mindre kärnkraftsreaktorer som inte finns på marknaden och vars framtid vi inte vet något om.

Den avgörande frågan är hur vi redan i dag kan utveckla och modernisera energisystemet. Då handlar det om att underlätta för den förnybara elproduktion, parallellt med att främja energi­effektivisering, energilagring, en mer flexibel elanvändning samt en snabb utbyggnad av elnäten så att elen når fram till användarna.

Expansionen av förnybar elproduktion sänker de genomsnittliga elpriserna och gör dem samtidigt mer variabla. Det skapar förutsättningar för investeringar i energilagring såsom vätgas, elektrobränslen och batterier, vilket kommer att utgöra basen i framtidens planerbara förnybara energisystem. Ett lägre elpris leder också till investeringar i elkrävande industrier såsom batterifabriker, nya industriprocesser och serverhallar. Detta, i kombination med fortsatt energieffektivisering, gör att Sverige inte bara kan gå i spetsen för klimatomställningen utan också skapa nya jobb och stärka vår ekonomi.

Ämnen i artikeln

Elpriset
Elnätet
Vindkraft
Kärnkraft
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt