Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-31 06:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/flockimmunitet-ar-inte-en-ovetenskaplig-scientism/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Flockimmunitet är inte en ovetenskaplig scientism”

REPLIK DN DEBATT 14/5.

Forskarna Martin Kulldorff och Jonas F Ludvigsson: Stockholm har det lägsta antalet döda per person med antikroppar.

22 forskare uttrycker i sin debattartikel oro över den svenska coronastrategin. De är med rätta bekymrade över att länder med lockdown har få immuna personer med antikroppar, trots höga dödstal. Det är dock inte ett argument mot den svenska åldersbaserade strategin där man i första hand skyddar de äldre. Tvärtom.

Flockimmunitet är varken en strategi eller en ovetenskaplig ”scientism”, utan ett epidemiologiskt bevisat fenomen. Vilken procentnivå som krävs för flockimmunitet är fortfarande okänt och varierar geografiskt, men oavsett nivå och strategi måste flockimmunitet uppnås förr eller senare för att covid-19-pandemin ska kunna kontrolleras utan fortsatt samhällsnedstängning. Det är först då som de äldre och andra högriskgrupper kan återgå till ett mer normalt liv. Flockimmunitet uppnås bara med vaccination eller infektion, där det första tyvärr lär dröja.

Att bara jämföra länders döda per invånare blir missvisande då olika länder har kommit olika långt på vägen mot flockimmunitet. Det viktiga är att minimera antalet dödsfall sett över hela pandemin. Det är då intressant att jämföra antalet dödsfall per smittad.

Att använda de av skribenterna redovisade siffrorna för att kritisera Folkhälsomyndigheten är därför en logisk kullerbytta.

Skribenternas siffror över andelen personer med antikroppar är inte helt jämförbara, men om vi utgår från dessa siffror finner vi att Stockholm har det lägsta antalet döda per person med antikroppar. I april var andelen med antikroppar 8,7 procent i Stockholm, 6,0 procent i Belgien, 21 procent i New York City, 2,7 procent i Nederländerna och 5,5 procent i Geneve. (Siffran för Stockholm är ett viktat medelvärde av de två studier som skribenterna citerar). 

Fram till den 14 maj var antalet döda per miljon invånare 748 i Stockholm, 763 i Belgien, 2.400 i New York City (12e maj), 325 i Nederländerna och 539 i Geneve. Om vi ger Stockholm ett index på 100 för antalet döda per smittad, så är det värre i de andra länderna med 149 i Belgien, 134 i New York City, 141 i Nederländerna och 114 i Geneve. Att använda de av skribenterna redovisade siffrorna för att kritisera Folkhälsomyndigheten är därför en logisk kullerbytta.

Vad är då anledningen att Sverige verkar ha färre döda per smittad, trots mindre kraftfulla åtgärder? Förklaringen är sannolikt de åldersspecifika motåtgärderna, där de äldre högriskgrupperna skyddas medan de yngre lågriskgrupperna genererar flockimmunitet.

I stället för att anamma andra länders strategi, är vår bedömning är att det är klokt av Sverige att fortsätta med en strategi som i första hand syftar till att skydda äldre och riskgrupper. Helst ska den intensifieras ytterligare. Exempelvis bör man sträva efter att använda personal med positiva antikroppar på ålderdomshem och i hemtjänsten, så att de inte smittar de äldre, samtidigt som studenter bör kunna återvända till skolor och universitet.