Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Flykten från a-kassan kräver sänkta avgifter"

Finansminister Anders Borg med regeringskolleger vill stoppa trenden mot att så många lämnar a-kassan av ekonomiska skäl: Lösningen ligger i sänkta avgifter och att kopplingen mellan a-kassor och fackföreningar bevaras. Regeringen kan inte gå med på att införa en enhetlig offentlig arbetslöshetsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter. Vi anser att grunderna för den svenska modellen, inte minst kopplingen mellan a-kassor och fackföreningar, bör bestå även i framtiden. Det är bekymmersamt att människor som skulle behöva ett trygghetssystem har lämnat a-kassan av ekonomiska skäl. Särskilt när arbetslösheten stiger är det viktigt att många är med i a-kassan. Detta säkras mest effektivt genom att avgiften sänks. Vi kommer också att slå vakt om de gemensamt finansierade trygghetssystemen. Det skriver finansminister Anders Borg, arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Moderaternas arbetsgrupp för jobb, välfärd och kunskap presenterar i dag en första rapport till partiets framtidskonvent i slutet av november. Där ska centrala frågeställningar för moderaterna och Allians för Sverige under nästa mandatperiod diskuteras. Målet är full sysselsättning. Vägen dit går framför allt genom fortsatta skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare och en skattepolitik som utformas för att öka investeringarna och göra det mer attraktivt att driva företag i Sverige.

Den finansiella stormvind som dragit in från omvärlden gör att de viktigaste uppgifterna för regeringen den närmaste tiden är att säkra stabiliteten i det finansiella systemet och att stabilisera läget på arbetsmarknaden.

Moderaterna och Allians för Sverige gick till val på attt återupprätta arbetslinjen. Vi införde ett jobbskatteavdrag som gör att det lönar sig mer att arbeta. De senaste åren har arbetsmarknaden utvecklats mycket positivt. Antalet sysselsatta har på två år ökat med över 140 000 personer. Utanförskapet har minskat. Antalet personer med olika typer av ersättningar har under 2007 och 2008 minskat med 180 000 personer. Den trendmässiga ökningen av personer med sjuk- och aktivitetsersättning har brutits.

Vi vill nu ta Sverige ytterligare steg framåt i riktning mot full sysselsättning. Därför bör fortsatta skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare vara en mycket prioriterad fråga under nästa mandatperiod. Det, snarare än skattesänkningar för dem med höga inkomster, är det mest effektiva sättet att minska utanförskapet i Sverige.

Det är viktigt att understryka att starka offentliga finanser är en hörnsten i en ansvarsfull ekonomisk politik. Även under nästa mandatperiod bör överskottsmålet för det offentliga sparandet ligga fast. Det betyder att omfattningen av de skattelättnader som kan genomföras under nästa mandatperiod beror på vad ekonomin tillåter och vad som är förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik.

Trygghetssystemen ska vara gemensamt finansierade och ge alla som blir sjuka eller kanske förlorar jobbet en stabil ekonomisk trygghet. Vi vill värna dessa viktiga system. Omställningstryggheten gör att vi bygger broar till de nya jobben och att den nödvändiga ekonomiska omvandlingen kan fortgå utan att enskilda behöver ta hela risken. De offentliga försäkringssystemen gör även att de som saknar varaktig arbetsförmåga kan känna trygghet.

Få personer är permanent helt utan arbetsförmåga. Ändå har många system byggts så att den som en gång har trätt ut från arbetsmarknaden förväntas stanna i utanförskap resten av livet. För oss är det viktigt att trösklarna tillbaka in i arbete är så låga som möjligt. Arbetslöshetsförsäkringen och andra inkomstbortfallsskydd ska alltid uppmuntra människor till att åter börja jobba, så fort möjlighet och förmåga finns. Arbetslinjen är vår utgångspunkt. Därför har det varit nödvändigt att reformera bidragssystemen.

Under nuvarande mandatperiod har arbetslöshetsförsäkringen reformerats till att återigen bli den omställningsförsäkring den är tänkt att vara. Anders Forslund vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) menar att reformerna inom arbetslöshetsförsäkringen tillsammans med jobbskatteavdraget på sikt förväntas leda till att jämviktsarbetslösheten går ner. Forslund bedömer att enbart dessa två delar av alliansens jobbpolitik leder till cirka 50 000 till 100 000 fler jobb. Liknande slutsatser har dragits av LO-ekonomerna, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet.

Det är vår uppfattning att arbetslöshetsförsäkringen också långsiktigt ska baseras på att det finns en koppling mellan kassor och lönebildning. En tydlig koppling mellan avgifterna till en a-kassa och sysselsättningen inom området bidrar till att parterna fäster större vikt vid sysselsättning och arbetslöshet när de förhandlar löner och villkor.

Eftersom a-kassorna till betydande del finansieras med skattemedel vore det eftersträvansvärt att pröva möjligheten att låta a-kassan omfatta alla. Det måste emellertid ske utan att människor, som på goda grunder anser sig vilja stå utanför a-kassan, straffbeskattas. Det får heller inte ske på ett sätt som försvagar kopplingen mellan a-kassor och avtalsområden. Denna koppling är en förutsättning för att det ska finnas ett samband mellan sysselsättning, löneavtal och avgifterna till a-kassan.

Vi tror att grunderna för den svenska modellen, inte minst kopplingen mellan a-kassor och fackföreningar, bör bestå också i framtiden. Vi är beredda, som ska ske i den aviserade socialförsäkringsutredningen, att pröva och diskutera formerna för en obligatorisk a-kassa. Vi är dock inte beredda att genomföra förslag som försvagar den svenska modellen, försämrar förutsättningarna för ansvarsfull lönebildning och tvångsbeskattar människor för en arbetslöshetsförsäkring de inte vill ha.

Att införa en enhetlig offentlig arbetslöshetsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter utan koppling till de fackliga organisationerna skulle försämra lönebildningen, öka arbetslösheten och minska sysselsättningen. Det skulle också medföra uppslitande politiska konflikter med fackföreningsrörelsen. Sverige är ett litet land som, inte minst i orostider, bör präglas av samtal och samförstånd, inte hårda konflikter på arbetsmarknaden.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att få fler att träda in i arbetslöshetskassorna. Att människor som skulle behöva ett trygghetssystem av ekonomiska skäl lämnat a-kassan är bekymmersamt. När arbetslösheten stiger är det viktigt att många är med i a-kassan. Enligt vår uppfattning säkras detta mest effektivt genom att avgiften till a-kassan sänks, vilket kan ske utan att försäkringsmässigheten i systemet reduceras.

Vår bedömning är att det reformarbete som vi genomför under innevarande mandatperiod i huvudsak ger en väl avvägd balans mellan arbetslinjen och trygghet. Den positiva utvecklingen av ohälsotalen är en tydlig indikation på detta. Av det följer att vi anser att moderaterna och Allians för Sverige inte bör gå till val på att genomföra ytterligare omfattande förändringar i trygghetssystemen. Vi menar att nuvarande ersättningssystemen bör vårdas och arbetslinjen stärkas. Det är viktigt, framför allt i tider av ekonomisk oro, att människor kan känna trygghet kring systemen.

En central del i det fortsatta beredningsarbetet är att bedöma den samhällsekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna samt därmed utrymmet för satsningar framöver samt att förankra de förslag som diskuteras. Det arbetet kommer att ske i gruppen under de kommande månaderna. Slutrapporten avses överlämnas till partistyrelsen i februari 2009. Detta är ett led i ett långsiktigt arbete som syftar till att moderaterna tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige ska möta väljarna 2010 med ett färdigförhandlat, finansierat och förankrat framtidsprogram för jobb, välfärd och kunskap.
ANDERS BORG
SVEN OTTO LITTORIN
CRISTINA HUSMARK PEHRSSON

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.