Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 16:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fn-veto-ar-ett-hot-mot-losning-av-syrienkrisen/

DN Debatt

DN Debatt. ”FN-veto är ett hot mot lösning av Syrienkrisen”

Kriget i Syrien går in i sitt tionde år. Mer än varannan resolution i FN:s säkerhetsråd som helt eller delvis handlar om konflikten har stoppats av Rysslands veto, skriver Annelie Börjesson, Svenska FN-förbundet.
Kriget i Syrien går in i sitt tionde år. Mer än varannan resolution i FN:s säkerhetsråd som helt eller delvis handlar om konflikten har stoppats av Rysslands veto, skriver Annelie Börjesson, Svenska FN-förbundet. Foto: Anders Hansson

DN DEBATT 15/3.

Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet: Ryssland och Kina har flera gånger stoppat initiativ i FN:s säkerhetsråd som skulle kunna lindra lidandet i krigets Syrien. För att FN ska kunna hantera konflikter som den krävs åtgärder för att minska vetoanvändningen och på sikt helt avskaffa vetot.

I år fyller Förenta Nationerna 75 år. Samarbetet i FN har varit historiskt framgångsrikt och världen har, trots höjd konfliktnivå de senaste åren, aldrig varit en mer säker och välmående plats.

Utmaningar saknas dock inte. Medan utvecklingssamarbetet och ramverket för mänskliga rättigheter reformeras ställer motsättningar inom och mellan länder nya krav även på systemet för konflikthantering. Syrienkonflikten, en humanitär katastrof som i dag går in på sitt tionde år, är ett av de tydligaste exemplen.

FN var en del av det pussel som lades när segermakterna skapade en ny världsordning efter andra världskriget. Ryssland, USA och Storbritannien utnyttjade sin position och låste in den nya världsorganisationen i en beslutsordning som snabbt blev föråldrad. Vetot – möjligheten för säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar att stoppa beslut – var på sin tid en förutsättning för FN:s tillkomst. Dessvärre har det också många gånger satt krokben för grundtanken i FN-stadgan att värna internationell fred och säkerhet.

Nio år efter krigsutbrottet i Syrien är konsekvenserna enorma. FN uppskattar att 400 000 personer har dödats. Fem miljoner är på flykt, sex miljoner är flyktingar i sitt eget land och tretton miljoner människor, varav sex miljoner barn, är i behov av humanitär hjälp.

FN:s säkerhetsråd har antagit 23 resolutioner som helt eller delvis handlar om Syrien. Sedan konfliktens utbrott den 15 mars 2011 har fjorton resolutioner stoppats av Ryssland som för drygt fyra år sedan också gick in i kriget på den syriska regimens sida.

I december förra året la Ryssland, med stöd av Kina, in sitt senaste veto, den här gången mot FN-hjälpsändningar via Turkiet och Irak. Hjälpen skulle ha gått till de 900 000 offren för vinterns våldsutbrott i Idlib och närliggande provinser i nordvästra Syrien.

Det är uppenbart att säkerhetsrådet inte har levt upp till sin skyldighet att skydda den syriska civilbefolkningen

Även de folkrättsliga framsteg som har gjorts under de senaste decennierna motarbetas av vetomakterna. Det är uppenbart att säkerhetsrådet inte har levt upp till sin skyldighet att skydda den syriska civilbefolkningen. Som en följd har den syriska regimens och den ryska krigsmaktens återkommande attacker mot civila kunnat fortsätta. Agerandet har av FN:s kontor för mänskliga rättigheter fördömts som möjliga krigsförbrytelser.

Säkerhetsrådet har också varit ovilligt att använda de juridiska möjligheter som finns. Rådet har exempelvis inte överlämnat något enskilt fall rörande misstänkta folkrättsbrott i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen för prövning.

I det här läget krävs en ny diskussion om vetorätten med målet att på sikt helt avskaffa den. En global rörelse bestående av frivilligorganisationer, akademiker och regeringar ifrågasätter vetot och dess tillämpning och lägger fram idéer om hur vetoanvändningen till att börja med kan minimeras. En viktig uppgift är att sätta press på de vetovänliga permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Några förslag i diskussionen är följande:

Kräv att de permanenta rådsmedlemmarna kommer överens om att inte använda vetot i situationer där de grövsta sorternas krigsförbrytelser riskerar att begås. Sådana uppmaningar har framförts 2009 av FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-moon i hans rapport om begreppet skyldighet att skydda, 2012 av en grupp mindre stater i ”Small Five Initiative” och 2015 i en uppförandekod från Accountability, Coherence and Transparency Group (ACT). Initiativet stöds av 119 stater, inklusive vetomakterna Frankrike och Storbritannien. Frankrike satte 2018 som mål att två tredjedelar av FN:s medlemsstater inom en snar framtid skulle uttala sig för att vetot begränsas i sådana situationer. 

Ifrågasätt om vetot används folkrättsligt korrekt. Studentgrupper, till exempel Sverigebaserade Stop Illegitimate Vetoes, och internationella akademiker som den amerikanska folkrättsprofessorn Jennifer Trahan har ifrågasatt om vetot används som det ursprungligen var tänkt. Trahan föreslår att FN:s generalförsamling ska begära att Internationella domstolen avger ett utlåtande om de veton som läggs verkligen är folkrättsligt korrekta.

Återuppväck förfarandet samverkan för fred. På amerikanskt initiativ antog FN:s generalförsamling redan på 1950-talet resolutionen samverkan för fred, på engelska uniting for peace, med innebörden att generalförsamlingen borde avge rekommendationer när säkerhetsrådet är blockerat av till exempel ett veto. Den första militära FN-insatsen, UNEF, inrättades av generalförsamlingen. Att återuppväcka och vässa samverkan för fred diskuterades också i samband med Kosovokriget i slutet av 1990-talet.

Gör det politiskt kostsamt att använda vetot. FN:s 193 medlemsländer bör kräva att ett veto alltid motiveras i generalförsamlingen. Det finns också skäl för nationella parlament, frivilligorganisationer och fria medier där sådana finns att vara vaksamma på användningen av vetot.

Svenska militärer som deltog i FN:s observatörsstyrka i Syrien 2012 vittnade efter sin hemkomst om civilbefolkningens oro över framtiden. Åtta år senare flyr hundratusentals fortfarande bomberna från Assadregimen. Sverige förhandlade som medlem av säkerhetsrådet 2017–2018 fram två resolutioner om humanitär hjälp till Syrien – hjälp som har stoppats av fortsatt krigföring och regimens byråkratiska hinder. I juni läggs ytterligare en humanitär resolution fram för omröstning i rådet – och den här gången talas det om att Ryssland och Kina kan komma att stoppa hjälpsändningar helt. Det vore ytterligare ett fruktansvärt slag mot människor på flykt som redan lider oerhört.

Under jubileumsåret 2020 diskuteras över hela världen FN:s framtid. Initiativen mot vetot hör till de viktigaste bidragen. Ju snabbare de får stöd och kan förverkligas desto snabbare kan konflikter stoppas och humanitär hjälp nå fram till civilbefolkningen i Syrien och andra konflikthärdar.