Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/folkbokforingen-utnyttjas-som-verktyg-for-brott-mot-valfarden/

DN Debatt

DN Debatt. ”Folkbokföringen utnyttjas som verktyg för brott mot välfärden”

De yrkeskriminella utnyttjar både den ökade rörligheten mellan länder och digitaliseringen för avancerade brottsupplägg. De känner väl till hur sekretessreglerna fungerar och utnyttjar dessa, skriver artikelförfattarna.
De yrkeskriminella utnyttjar både den ökade rörligheten mellan länder och digitaliseringen för avancerade brottsupplägg. De känner väl till hur sekretessreglerna fungerar och utnyttjar dessa, skriver artikelförfattarna. Foto: Lise Åserud/TT

DN DEBATT 3/2.

Skatteverket: Vi behöver nu fler och vassare verktyg i lagstiftningen för att förhindra att våra välfärdspengar hamnar i orätta fickor.

Ingen ska behöva ha en okänd människa folkbokförd på sin hemadress. Skatteverket måste ges lagliga möjligheter att flytta dessa personer från den adressen, även om vi inte kan ta reda på var de egentligen bor, skriver Katrin Westling Palm och Peter Sävje.

Skatteverket genomför just nu en informationskampanj i sociala medier för att minska de oavsiktliga felen i folkbokföringen. Det gör vi för att frigöra tid så att våra medarbetare kan göra fler kontroller av de som använder felaktig folkbokföring för att begå brott.

Tyvärr räcker inte det på långa vägar för att stoppa det allvarliga fusket. Vi gör vårt allra bästa varje dag, men för att lyckas måste det snarast till viktiga lagändringar som ger oss och samverkande myndigheter de verktyg vi behöver. För trots att beslutsfattare och myndigheter är rörande överens om att den organiserade brottsligheten måste bekämpas går det för långsamt.

Vi gör vårt allra bästa varje dag, men för att lyckas måste det snarast till viktiga lagändringar som ger oss och samverkande myndigheter de verktyg vi behöver.

Skatteverket ansvarar för folkbok­föringsdatabasen och samordningsnumren. Vi bedömer att den organiserade brottsligheten i ökande grad utnyttjar dessa för grova brott. Det handlar om allt från ligor som använder falska identiteter för systematiskt svartjobb till personer som tillskansar sig oriktiga bidrag från välfärdssystemen.

Även brott där oriktiga person- och identitetsuppgifter används har ökat kraftigt över tid. Omkring tre fjärde­delar av dessa är olika former av kort- och kreditbedrägerier, som ofta sker via näthandel.

Att just folkbokföringen är intressant för de yrkeskriminella beror på att det svenska samhället i hög grad förlitar sig på de uppgifter som finns i systemet. Folkbokföringen förser andra myndigheter och privata aktörer, som banker och försäkringsbolag, med basinformation om de som bor i Sverige.

Ett konkret exempel är personer i yrkesverksam ålder som flyttar från Sverige men fortsätter vara folkbokförda här för att längre fram kunna få högre garantipension.

Falska uppgifter i folkbokföringen fortplantas därför ut till hela samhället, med följden att beslut fattas på felaktiga grunder. Ett konkret exempel är personer i yrkesverksam ålder som flyttar från Sverige men fortsätter vara folkbokförda här för att längre fram kunna få högre garantipension.

År 2018 blev det olagligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter till folkbok­föringen. Ett steg i rätt riktning, men det behövs fler och större kliv.

Det pågår en statlig utredning som ska presenteras under våren och Skatte­verket fick under 2020 i uppdrag att driva två pilotprojekt för att kontrollera misstänkta adresser, med det primära syftet att utveckla metod, kartlägga och samla kunskap. Det är vällovligt med ökade kunskaper, men än mer angeläget är att Skatteverket ges de legala förutsättningarna för att göra träffsäkra urval, vilket innebär att vi kan välja ut vilka som ska kontrolleras utifrån misstankar om fusk.

Varför tar det då sådan tid att göra nödvändiga lagändringar?

En förklaring står att finna i att det svenska samhället till stor del bygger på tillit. Vi har ett mycket starkt skydd för individens integritet, med följden att många uppgifter rörande både personer och företag är belagda med sekretess. Till och med inom Skatte­verket råder stark långtgående sekretess mellan folkbokföringen och skattesidan.

Vi har ett mycket starkt skydd för individens integritet, med följden att många uppgifter rörande både personer och företag är belagda med sekretess. Till och med inom Skatte­verket råder stark långtgående sekretess mellan folkbokföringen och skattesidan.

Men världen ser annorlunda ut i dag än när välfärdsstaten byggdes upp. De yrkeskriminella utnyttjar både den ökade rörligheten mellan länder och digitaliseringen för avancerade brottsupplägg. De känner väl till hur sekretessreglerna fungerar och utnyttjar dessa framgångsrikt och förslaget.

Som det är nu klarar inte Skatteverket av att leva upp till förväntningarna på vad vi ska uträtta. Det råder en kapplöpning mellan oss och den organiserade brottsligheten. Därför är det angeläget att de förslag som hamnar på lagstiftarnas bord möter behoven som finns.

Här presenterar vi fem konkreta förslag på nödvändiga förändringar:

1 Minskad sekretess mellan myndigheter. Vi vill ha ökade möjligheter att digitalt få tillgång till relevant information från andra myndigheter. Ett exempel är Migrationsverket. I dag måste vi ställa frågor i varje enskilt ärende kring invandringar där vi bedömer att något behöver kontrolleras. Med direkt tillgång till deras uppgifter kan vi automatiskt och effektivt inhämta uppgifter som gör att vi kan bedöma risker i alla invandringsärenden innan de registreras och inte, som i dag, vid tidsödande efterkontroll.

Det råder en kapplöpning mellan oss och den organiserade brottsligheten. Därför är det angeläget att de förslag som hamnar på lagstiftarnas bord möter behoven som finns.

2 Bättre urval. För att arbeta effektivt måste vi ha fungerande verktyg för att hitta vilka som ska kontrolleras. När vi ser mönster, till exempel hundra personer folkbokförda på samma adress, behöver vi få samköra det med Lantmäteriets data. I dag får vi enbart utreda enskilda ärenden, vilket gör att vi i efterhand ofta letar efter nålar i en höstack.

3 Säkra identiteter. Vi föreslår att den som flyttar till Sverige för att till exempel arbeta eller studera ska lämna biometriska markörer, till exempel fingeravtryck. Vi måste också utveckla metoder och informationsutbyten för att effektivt granska de identitetsdokument den som flyttar hit visar upp. På så sätt säkrar vi att en person verkligen är den hen utger sig för att vara. Uppgifterna i våra register blir därmed korrekta och med biometrin, i samspel med ny teknik, kan Sveriges myndigheter göra säkra identifieringar av personer som vistas här.

4 Utökade rättigheter vid kontrollbesök. Vi kan besöka en adress med misstänkt felaktiga folkbok­föringsuppgifter. Däremot har vi inte laglig rätt att gå in i bostaden eller kräva att personer som vistas där visar legitimation. Om kontrollbesök ska vara meningsfulla måste vi få utökade befogenheter.

5 Fredad hemadress. Vi vill kunna ändra registrerad adress för personer som folkbokför sig hos en för dem okänd människa. Som lagen är skriven nu måste Skatteverket veta var personen ska vara folkbokförd i stället innan vi kan flytta hen från den felaktiga adressen. Då dessa personer ofta håller sig undan är det vanligt att vi inte får tag i dem.

Ämnen i artikeln

It-säkerhet
Skatteverket
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt