Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/folkligt-stod-saknas-for-att-byta-ut-kronan-mot-euron/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Folkligt stöd saknas för att byta ut kronan mot euron”

REPLIK DN DEBATT 2/1.

Allan Larsson, före detta finansminister: Blanda inte ihop rika Sverige med bidragsberoende EU-länder.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Två före detta ambassadörer, Sven-Olof Petersson och Mats Ringborg, argumenterar på DN Debatt för att Sverige ska ta nya steg för att förbereda en svensk övergång till EU:s gemensamma valuta, euron. De har två argument för detta. Det ena är att vi hamnar i dåligt sällskap, vi kommer att bilda en gruppering med Ungern och Polen, som står utanför valutasamarbetet. Det andra är att Sverige inte har något formellt undantag för den gemensamma valutan och att vi är skyldiga att införa euron när konvergenskriterierna är uppfyllda.

Jag deltog i arbetet på ansökan om svenskt medlemskap i EU 1990-91. Jag deltog i samrådet mellan regeringen och den socialdemokratiska oppositionen 1991-94 om förhandlingarna om avtalet, inklusive frågan om euron. Jag var engagerad i folkomröstningen och riksdagsbeslutet 1994. I folkomröstningen om euron 2003 röstade jag för övergång till euron. Jag vill bidra med mina insikter från detta arbete till den diskussion som Petersson och Ringborg nu vill initiera.

Min första kommentar är att Sverige, som ambassadörerna påpekar, inte har något formellt undantag av det slag som Danmark har. Men Sverige och EU blev i förhandlingarna överens om formuleringen att det är Sveriges riksdag som beslutar om valutaregimen.

Riksdagen fattade i enlighet med detta ett beslut om en folkomröstning, som genomfördes 2003 och resulterade i ett tydligt nej till euron. Detta är ett ställningstagande som respekteras av EU:s institutioner.

Formellt uppfyller alltså Sverige de villkor som låg till grund för avtalet om medlemskap i EU och EMU. Sverige har – om och när det finns en tydlig folkopinion för en ny valutapolitik – möjlighet att byta från kronan till euron. Men det finns inget folkligt stöd för en sådan politik.

Motståndet är större nu än då: 63 procent är emot enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning, medan 56 procent röstade nej i folkomröstningen. Också stödet för euron har försvagats – bara 20 procent nu mot 42 procent då. Detta är en politisk realitet för riksdagen och för EU.

EU kan alltså inte kräva att Sverige av formella skäl ska ändra den uppfattning som kom till uttryck i folkomröstningen. Hur är det då med ambassadörernas andra argument, att vi hamnar i dåligt sällskap med Polen och Ungern? Argumentet saknar relevans. Till skillnad från dessa länder som är nettomottagare av stöd från EU är Sverige en nettobidragsgivare.

Sverige är mycket välkommet att bidra till EU:s budget som till exempel när EU vidtar stora stimulansåtgärder. Det är det som väger tungt i EU. Det finns således inga formella skäl för att ta upp en ny diskussion i Sverige om att byta till euro. Det finns inte heller någon anledning, som ambassadörerna gör, att blanda ihop Sverige med två länder som är finansiellt beroende av EU och som underminerar sina nationella demokratiska system.

Med det sagt kan det vara intressant att höra hur ambassadörerna tänker sig att Sverige ska byta valuta. Ska regering och riksdag sätta sig över folkomröstningen och den nuvarande opinionen? Eller vill de ordna en ny folkomröstning? Vilka partier ska i så fall ta ledningen i ambassadörernas kampanj?

I folkomröstningen var det bara två partier, som hade en majoritet av sina väljare för att byta ut valutan, dåvarande Folkpartiet (numera Liberalerna) och Moderaterna, två partier som i dag har stöd av mindre än var fjärde väljare. Är det inte ett väldigt litet segel för att vända ett stort skepp?

Ämnen i artikeln

Danmark
Ungern
Polen
Euron

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt