Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 10:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/for-fossilfrihet-kravs-mer-bioenergi-sa-kan-malet-nas/

DN DEBATT

DN Debatt. ”För fossilfrihet krävs mer bioenergi – så kan målet nås”

Restprodukterna från skogen och råvarorna från jordbruket bör förädlas mer för att göra trafiken och industrin fossilfri och genom export bidra till andra länders klimatarbete, skriver Svante Axelsson.
Restprodukterna från skogen och råvarorna från jordbruket bör förädlas mer för att göra trafiken och industrin fossilfri och genom export bidra till andra länders klimatarbete, skriver Svante Axelsson. Foto: Roger Tillberg/TT

DN DEBATT 22/9.

Svante Axelsson: Behovet av bioenergi och biomaterial i industrins omställning överstiger vad som kan produceras med inhemska råvaror.

Den biostrategi som Fossilfritt Sverige presenterar i dag, och som 20 företag och branschorganisationer står bakom, visar hur pusslet kan lösas genom ett samspel mellan marknaden och politiken.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Den senaste IPCC-rapporten visar med all oönskvärd tydlighet att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt och vara nära noll senast 2050. Internationella energiorganet, IEA, har visat att denna omställning är möjlig men att det bland annat förutsätter en ökad användning av hållbarare bioenergi för att ersätta fossila bränslen inom både transporter och i industriprocesser.

Sverige har med sina stora naturtillgångar av skog och jordbruksmark unika förutsättningar att bidra till denna omställning.

I dag används 158 TWh bioenergi i Sverige vilket innebär att det i dag är vårt största energislag. Den ökade användningen av bioenergi är också den största förklaringen till att Sverige sedan 1990 kunnat minska utsläppen av växthusgaser med 29 procent enligt officiella statistiken.

Det förs i dag en viktig diskussion om klimatnyttan med bioenergi jämfört med att låta skogen stå. Det är dock lätt att konstatera att hur snabbt elektrifieringen än går står valet i Sverige just nu emellan att fortsätta använda fossila drivmedel eller biodrivmedel, och då är valet enkelt. Men produktionen måste ske på ett än mer hållbart sätt som inte går ut över den biologiska mångfalden. Och även om svenskt skogs- och jordbruk kommit långt i ett internationellt perspektiv måste det fortsätta att utvecklas mot ökad hållbarhet.

Skogen och jordbruket räcker helt enkelt inte till allt och ska Sverige vara ett internationellt föregångsland kan vi inte heller samtidigt dammsuga den internationella marknaden på bioråvara bara för att nå våra nationella klimatmål.

De 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som näringslivets branscher har tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige visar att den totala efterfrågan på bioenergi 2045 uppgår till 241 TWh (inklusive förluster i olika processer). Med antaganden utifrån dagens förutsättningar gällande skogsavverkning och areal jordbruksmark finns potential att öka tillförseln av bioråvaror till 172 TWh 2030 och 185 TWh 2045 baserat på siffror från studier av professor Pål Börjesson vid Lunds universitet.

Skogen och jordbruket räcker helt enkelt inte till allt och ska Sverige vara ett internationellt föregångsland kan vi inte heller samtidigt dammsuga den internationella marknaden på bioråvara bara för att nå våra nationella klimatmål.

Fossilfritt Sverige lämnar i dag över en biostrategi till regeringen som tagits fram i samarbete med ett antal berörda företag och experter för att få ihop pusslet och visa hur behoven ska kunna tillgodoses utan att import­behovet ska behöva öka. 20 företag och branschorganisationer står bakom den.

Strategin bekräftar bilden av att biobränslet, som huvudsak kommer av restprodukter från sågverken och pappersbruken, kommer att vara viktigt även framöver. Men marknaden för biobränslena kommer att skifta och mer av de förädlade resurserna, som till exempel biodiesel, flygbränsle och plast av förnybar råvara, kommer sannolikt också att gå på export

Den nya biostrategin vilar i huvudsak på tre ben:

● För det första elektrifieras vägtransportsektorn snabbare än beräknat. 2030 förväntas minst 80 procent av alla nya personbilar vara laddbara. Det gör att behovet av biodrivmedel för personbilar kommer att minska med 75 procent jämfört med i dag fram till 2045.

Priserna på bioråvaran kommer att öka och för värmesektorn är analysen att andra lösningar då blir billigare. Till exempel att använda mer spillvärme, geovärme samt att energieffektiviseringen av bostäderna ökar så att värmebehovet minskar.

● För det andra kommer dock biodrivmedel fortsatt att vara en viktig långsiktig lösning. Efter 2030 kommer efterfrågan på biodrivmedel från flyg och sjöfart att öka och samtidigt väntas kemiindustrin ropa efter kolatomer från bioråvaran för att ersätta kolatomer med fossilt ursprung i tillverkning av tillexempel plast och kemikalier.

Eftersom detta behov kan väntas uppstå på global nivå kommer priserna på bioråvaran att öka och för värmesektorn är analysen att andra lösningar då blir billigare. Till exempel att använda mer spillvärme, geovärme samt att energieffektiviseringen av bostäderna ökar så att värmebehovet minskar.

Den tredje sektorn som minskar sin användning är skogs- och massaindustrin själva. Redan i dag effektiviseras industriprocesserna i de olika pappersbruken med cirka 2 procent per år och eftersom denna utveckling väntas fortsätta frigör det resurser till andra ändamål.

Slutsatsen i biostrategin är att användningen av biobränsle i Sverige når sin topp 2030 då vi använder cirka 190 TWh vilket kan klaras av med samma importnivå som vi har i dag. Användningen går sedan ned till cirka 135 TWh vilket skapar ett utrymme för ökad export eller att Sverige kan försörja även utrikes flyg och sjöfart med biodrivmedel vilket inte har varit inräknat i färdplanerna.

Det behövs inte mycket ny politik för att dessa förändringar ska komma till stånd eftersom analysen i mångt och mycket bygger på en snabbt förändrad marknad. Men det krävs dock att politiken skapar förutsättningar både för de alternativa fossilfria lösningarna och för förädlingen av bioråvaran.

En ny tid är här som gör det möjligt att fasa ut alla fossila råvaror och samtidigt stärka näringslivets konkurrenskraft. Det är nyckeln till ett fossilfritt Sverige.

Regeringen bör därför:

1 Ge Energimyndigheten i uppdrag att 2022 utreda möjligheter för ett ökat tillvaratagande av spillvärme. Uppdraget kan exempelvis omfatta en ändring av ellagen så att villkor på systemlösningar kan säkerställa att restenergi som uppstår i nya anläggningar utnyttjas maximalt.

2 Stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel från ligno­cellulosa som hittills varit för dyrt och svårt att omvandla till biodrivmedel exempelvis genom en avancerad kvot i reduktionsplikten som bör kunna införas 2024.

3 Senast 2022 fastställa inblandningsnivåer i reduktionsplikten för flygfotogen för åren 2030–2045 och verka för att EU sätter likvärdiga mål. Slutmålet bör vara 100 procents inblandning år 2045 i båda fallen.

Det svenska välståndet bygger historiskt på ökad förädling av våra olika naturresurser och när de fossila råvarorna nu ska fasas ut blir det tydligt att mervärde i industrin i dag skapas genom utveckling av till exempel fossil­fritt järn och stål och klimatneutral cement.

Detta gäller i högsta grad utvecklingen av bioekonomin och nu är det restprodukterna från skogen och råvarorna från jordbruket som också bör förädlas mer för att göra trafiken och industrin fossilfri och inte minst nyttja den så effektivt så att export av fossilfria produkter kan bidra till andra länders klimatarbete.

En ny tid är här som gör det möjligt att fasa ut alla fossila råvaror och samtidigt stärka näringslivets konkurrenskraft. Det är nyckeln till ett fossilfritt Sverige.

Ämnen i artikeln

Jordbruk
Skogsmark
Klimatet
Biobränsle

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt