Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-15 12:19 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/for-lite-hemkunskap-okar-risken-for-matforgiftningar/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”För lite hemkunskap ökar risken för matförgiftningar”

Resultaten från en ny avhandling från Uppsala universitet visar på dåliga kunskaper gällande livsmedelshygien bland unga. Var femte elev saknar till exempel kunskap om att kycklingkött alltid behöver vara genomstekt.
Resultaten från en ny avhandling från Uppsala universitet visar på dåliga kunskaper gällande livsmedelshygien bland unga. Var femte elev saknar till exempel kunskap om att kycklingkött alltid behöver vara genomstekt. Other: Moa Karlberg

Runt 500.000 människor drabbas enligt beräkningar av matförgiftning i Sverige varje år. Bristande hygienkunskaper i hushållen är en av orsakerna. Nu är det dags för en utökad timplan i hemkunskap för att Sverige ska få medvetna konsumenter, minskat matsvinn och färre fall av matförgiftningar, skriver en grupp experter inom området.

Att vara matkonsument är komplext och näringskedjan har aldrig varit mer global än i dag. Vi äter dagligen maträtter från all världens kök med inslag av nya råvaror, vilka kan väljas från hela världen året runt. Men dessa möjligheter ställer också nya krav på konsumenterna gällande hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Tyvärr visar forskning inom området att konsumenterna ofta har bristande hygienkunskaper vilket kan leda till ökad risk att drabbas av matförgiftning. En sådan kan få mycket allvarliga konsekvenser för hälsan, leda till allvarliga följdsjukdomar och i värsta fall även till dödsfall. Världshälsoorganisationen WHO har lyft livsmedelsburna sjukdomar som ett globalt folkhälsoproblem.

I Sverige beräknar man att ungefär 500.000 personer matförgiftas varje år till en kostnad av ungefär en miljard svenska kronor. Av dessa fall misstänker man att minst en tredjedel har sitt ursprung i det privata hushållet. I medier uppmärksammas just nu det stora antal personer som drabbas av sjukdom kopplat till campylobacter i kyckling. Det finns en tendens att flytta ansvaret från producenterna till konsumenterna vilket ställer krav på konsumenternas kunskap och beteende.

Resultaten från en ny avhandling från Uppsala universitet visar på dåliga kunskaper gällande livsmedelshygien bland unga konsumenter. I en studie av nästan 530 elever i årskurs 9 saknade var femte elev kunskap om att kycklingkött alltid behöver vara genomstekt.

Nästan hälften av eleverna ansåg det vara okej att smaka på rå köttfärs trots att även ett litet smakprov kan orsaka ehec-infektion.

Nästan hälften av eleverna ansåg även +8°C som en bra kylskåpstemperatur vilket är varmare än de 4–5 °C som rekommenderas av Livsmedelsverket. Eleverna visade även brister när det gällde handtvätt och undvikande av korskontaminering, det vill säga att bakterier från ett livsmedel förs över till ett annat. Dessa luckor i elevernas kunskaper och beteende kan få allvarliga konsekvenser för eleverna i rollen som framtida matkonsumenter. Utifrån resultaten i avhandlingen anses elever som sällan eller aldrig lagar mat hemma, ofta pojkar, löpa större risk att drabbas av matförgiftning.

Den svenska grundskolan är unik i och med att alla elever undervisas utifrån samma läroplan. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap är obligatorisk för alla barn, och samhället har därmed en stor möjlighet att utbilda framtida konsumenter i Sverige hur de ska välja och hantera livsmedel för att förbli friska. Det som gör ämnet så speciellt är den direkta kopplingen till livet i hem och familj. Eleverna ges möjligheter att reflektera kring vardagens praktiker, eftersom en viktig del i undervisningen är praktisk matlagning där teori och praktik går hand i hand och där livsmedlen fungerar som läromedel. Kunskap kräver tid, för att eleverna ska hinna lära sig och få djupare förståelse och på så sätt öka chanserna att kunskaperna används i det framtida livet. Detta är inte bara viktigt för den enskilde elevens hälsa, utan eleverna kommer troligen att laga mat även åt andra, till individer med sämre tolerans mot smitta såsom små barn, äldre, gravida och övriga med nedsatt immunförsvar.

I dagens läroplan (Lgr-11) är hem- och konsumentkunskap grundskolans minsta ämne sett till antalet undervisningstimmar. Totalt 118 timmar fördelat över hela grundskolan motsvarar i genomsnitt cirka 13 timmar per läsår. Bara för att få en uppfattning om hur mycket 118 timmar är kan det jämföras med andra praktiska ämnen såsom bild som har ungefär det dubbla, 230 timmar, och slöjd med nästan det trefaldiga, 330 timmar, till förfogande. Värt att notera är att det var länge sedan hem- och konsumentkunskap bara bestod av att lära sig laga mat.

Det är en omöjlighet att behandla allt på 118 timmar och lärarna tvingas välja bort hela områden eller minska omfattningen av dem i sin undervisning. Detta får konsekvenser för elevernas förutsättningar att agera som framtida medvetna konsumenter. I en tid när barns och ungdomars ohälsa diskuteras mer än någonsin bör politiker och övriga ansvariga även rikta blickarna mot hem- och konsumentkunskap och satsa på detta ämne i likhet med den satsning som gjorts på idrott. Det är anmärkningsvärt att hem- och konsumentkunskap helt saknas i hälsodebatten och att ämnets undervisningstimmar förblir oförändrade. Detta trots att ämnet innebär en unik möjlighet att undervisa ungdomar om hälsa från flera olika perspektiv och där kopplingen mellan mat och hälsa praktiseras och reflekteras vid varje lektionstillfälle. Det har tidigare hävdats att sådana kunskaper förvärvar man hemma. Resultaten i ovan nämnda avhandling visar dock att många ungdomar aldrig eller sällan deltar i matlagning hemma. För dessa elever är undervisningen i hem- och konsumentkunskap en extra viktig källa till kunskap och i värsta fall den enda källan.

Det är dags för en utökad timplan i hem- och konsumentkunskap för att Sverige ska få medvetna konsumenter. Detta kan på sikt leda till färre fall av matförgiftningar och därmed en förbättrad folkhälsa men även till minskade samhällskostnader. Om ämnet får utveckla sin fulla potential kan det bidra till att ge unga individer verktyg till att bli ansvarfulla, handlingsberedda och kloka konsumenter. Kunskaper om hantering av livsmedel gör det även enklare för eleverna att agera klimatsmart.

Genom kunskaper om hemmets vardagspraktiker ges de även förutsättningar för ett jämställt hemarbete. Ansvariga politiker och Skolverket måste agera och stärka ämnet hem- och konsumentkunskap samt ge det rimliga förutsättningar för att en adekvat undervisning skall kunna bedrivas. Vi anser att Sverige måste satsa på flera fronter för att forma medvetna konsumenter i en tid när kraven på konsumenternas kunskaper och agerande aldrig har varit större. Med den naturliga kopplingen till ungdomars hälsa och livsmedel bör hem- och konsumentkunskapsämnet vara en naturlig del i denna satsning.

DN Debatt.15 augusti 2017

Debattartikel

En grupp experter inom området:

”För lite hemkunskap ökar risken för matförgiftningar”

Repliker

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund:

”Fokus måste vara ett helt annat”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.