Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 12:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/foraldrars-val-av-forskola-bidrar-till-okad-segregation/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Föräldrars val av förskola bidrar till ökad segregation”

Studier indikerar att barn redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst, skriver artikelförfattarna.
Studier indikerar att barn redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst, skriver artikelförfattarna. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

DN DEBATT 29/7.

Sju forskare inom bland annat utbildningssociologi: En analys av omkring 500 000 barn mellan ett och fem år gamla visar att de redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst. Därför bör förskolan inkluderas i den vidare skoldebatten om skolval, segregation och marknadsstyrning.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Frågor om föräldrars förutsättningar att välja skola för sina barn och möjligheten för friskolor att konkurrera med kommunala skolor på något som kan liknas vid en skolmarknad upptar stort utrymme i den pågående skoldebatten. Mindre uppmärksammat är dock att en liknande marknadslogik även präglar svensk förskola och att den också där leder till ökad segregation.

Den svenska förskolan har genomgått en enorm expansion sedan slutet av 1960-talet. Hösten 2021 var nästan 86 procent av alla 1-5-åringar inskrivna i förskoleverksamhet och i gruppen 4-5-åringar var samma siffra över 95 procent. Detta kan jämföras med situationen 1967, då inte mer än 2 procent av barn under sju år befann sig i någon form av statsunderstödd institutionaliserad barnomsorg. Som ett resultat av denna utveckling har svenska barns uppväxtmiljö förändrats radikalt på bara två generationer.

Den snabba utbyggnaden av förskolan har även inneburit iscensättande av marknadslika förhållanden där privata och offentliga aktörer konkurrerar med varandra och där föräldrar genom barnomsorgspeng har möjlighet att välja förskola utan att det påverkar hur mycket de själva betalar.

Att detta skulle bli den svenska modellen för att organisera barnomsorg var knappast någon självklarhet. På annandagen 1983 spreds nyheten om att Electrolux i samarbete med Svenska Arbetsgivareföreningen planerade att öppna en privat förskola. Det hela föranledde starka protester från vänsterhåll och redan året därpå förbjöd riksdagen offentliga bidrag till vinstdrivande förskolor genom en lag som fick sitt namn efter den nystartade förskolan: Lex Pysslingen.

Den nya lagen innebar dock inte slutet för idén om vinstdrivande förskolor, utan markerade snarast startskottet för en politisk strid om hur svensk förskola skulle organiseras. Under 1990-talet avlöste olika reformförsök varandra som ett resultat av regeringsskiften. Frågan om vinstdrivande förskolors vara eller icke vara fick sin lösning först genom införandet av barnomsorgspengen 2009, eller kanske snarare i det faktum att socialdemokraterna valde att inte längre driva frågan om dess avskaffande efter det att regeringen Reinfeldt avgick 2014.

Utvecklingen kan förklaras genom ett ständigt ökat behov av nya förskolor, vilket gjorde det svårt att genomdriva en politik som skulle tvinga vissa förskolor att slå igen. Vidare kan även konstateras att den borgerliga politiken inte ledde till någon total privatisering av förskolesektorn, då närmare fyra av fem av alla svenska förskolor fortfarande drivs i kommunal regi. Istället kan man tala om införandet av en marknadslogik i en till övervägande majoritet offentligt organiserad och finansierad verksamhet.

Före Pysslingen kunde man från socialdemokratiskt håll rikta kritik mot föräldrakooperativ för att de främst var en barnomsorgsform för medelklassen, men efterhand sågs de till skillnad från vinstdrivande förskolor som ett bra alternativ till kommunala förskolor, och 1990 öppnade socialdemokraterna upp för mer valfrihet genom att tillåta förskolor att drivas som personalkooperativ. Föräldrars möjlighet att välja förskola för sina barn hamnade därigenom i skuggan av striden om kommersiella förskolor.

Barn med utländsk bakgrund och/eller från familjer med låg inkomst och låg utbildning samlas på vissa förskolor medan barn till svenskfödda föräldrar med större tillgångar mätt i pengar och utbildning tenderar att hamna på andra förskolor.

En analys av de drygt 500 000 barn mellan ett och fem år som går i förskolan visar att den svenska förskolemarknaden i likhet med skolan reproducerar ojämlikheter relaterade till såväl sociala som geografiska avstånd. Barn med utländsk bakgrund och/eller från familjer med låg inkomst och låg utbildning samlas på vissa förskolor medan barn till svenskfödda föräldrar med större tillgångar mätt i pengar och utbildning tenderar att hamna på andra förskolor.

Dessa mönster präglas främst av den rådande boendesegregationen men förstärks när det finns möjlighet att välja mellan privata och offentliga utförare i det lokala bostadsområdet. Studier av pendlingsmönster visar exempelvis att högutbildade föräldrar med utländsk bakgrund tenderar att söka sig till förskolor i områden som är mer välbärgade än där de själva bor samtidigt som svenskfödda föräldrar har en benägenhet att undvika förskolor med en hög andel barn från familjer med utländsk bakgrund.

Vidare kan vi se att föräldrar ur den övre medelklassen oftare än andra sätter sina barn i föräldrakooperativ. Intervjuer med just familjer med mycket utbildningskapital och som valt föräldrakooperativ visar att detta ofta är ett väl övervägt val med syftet att ge barnen en trygg miljö samtidigt som föräldrarna får insyn och möjlighet att påverka verksamheten. Det krävs ofta tid och engagemang för att ha sina barn i ett föräldrakooperativ, vilket underlättas av om föräldrarna har yrken där de kan styra över sin arbetstid och kompetenser inom områden väsentliga för ledning av en förskoleverksamhet.

Sammantaget visar våra studier att barn redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst. Mycket tyder på att valet av förskola har kommit att bli ett allt viktigare inslag i föräldrars tidiga utbildningsstrategier för sina barn. Samtidigt har förskolevalen allt mer närmat sig, färgats av och byggts samman med den skolmarknadslogik som råder i grundskolan och gymnasieskolan.

Vår forskning pekar därför på att förskolan bör inkluderas i den vidare skoldebatten om skolval, segregation och marknadsstyrning, eftersom vi kan se liknande mönster och sortering av barn redan under deras tidiga levnadsår.

Texten bygger på resultat från forskningsprojektet ”Det första valet: förskolans expansion, marknadisering och ökade betydelse i familjers utbildningsstrategier”.

Ämnen i artikeln

Skolan
Utbildning
Integration

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt