Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Förbud mot dubbdäck är fel väg att gå”

Bengt Fagrell och Anders Melcher, båda forskare vid Karolinska Institutet har i DN valt att lyfta fram selektiva forskningsresultat och visar en djup oförståelse för dubbdäckens betydelse för trafiksäkerheten. De hälsofarliga partiklarna är ett problem, men ett kraftigt utökat dubbdäcksförbud missar målet och är helt fel väg att gå.

Fagrell och Melcher för fram att dubbdäck inte räddar liv. Forskarna hävdar att förbud mot dubbdäck inte ökar olycksrisken genom att peka på utvecklingen i Norge. Som argument pekar de på att i Norge har olyckstalen minskat samtidigt som även dubbdäcksanvändningen minskat. Vad man väljer att inte föra fram är att det gäller mätningar mellan 1990-2004, en period då bland annat ABS, antisladd, airbag och flera andra trafiksäkerhetshöjande innovationer blev standard i de flesta bilar. Olyckstalen är dessutom beräknade inne i de tre största städerna, men det är inte på uppvärmda gator i staden som dubbdäcksförbud orsakar olyckor, utan bland pendlarna som tvingas att kompromissa med trafiksäkerheten för att kunna ta sig till ett arbete.

Fagrell och Melcher argumenterar även för att dubbdäck inte behövs i mellersta och södra Sverige på grund av det mildare klimatet. Detta visar på en okunskap om när dubbdäck kanske behövs som mest. När temperaturen ofta skiftar över och under 0°C och väglaget ofta tinar och fryser ökar risken för blixthalka och då kan dubbdäck vara skillnaden mellan liv och död.

Att forskarna även lyfter fram Taxi Stockholm som exempel är mycket märkligt då Taxiförbundet precis förhandlat fram att deras medlemmar ska få köra på Hornsgatan med dubbdäck. Taxi Stockholm har dessutom yrkeschaufförer som i huvudsak kör på uppvärmda gator i huvudstaden. Det är inte stockholmsbilisten som drabbas av dubbdäcksförbud utan de tiotusentals bilpendlarna utanför staden för vilka dubbdäcket kan vara helt nödvändigt.

Flera länder i Europa begränsat dubbdäcksanvändandet och totalt förbud råder i Tyskland, Polen och Nederländerna. Trots detta är partikelhalterna högre i respektive huvudstad där det råder förbud än i Stockholm. Avsevärt mycket högre. Sedan dubbdäckförbudet infördes på Hornsgatan i Stockholm 2010 har användningen av dubbdäck på gatan minskat med c:a 70 procent. Samtidigt som dubbdäcksanvändningen minskade kraftigt överskreds miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av den hälsofarliga pm10-partikeln 46 gånger 2010 och hela 58 gånger 2011. Mätningar från Uppsala som också har infört dubbdäcksförbud visar ett liknande resultat.

En kraftigt minskad användning av dubbdäck samtidigt som de hälsofarliga partiklarna i luften ökar visar att dubbdäcken inte är det enda problemet och att dubbdäcksförbud inte ger avsedd effekt att sänka partikelhalterna. Dubbdäck är endast en av flera källor till partikelspridning.

Partikelhalterna i de större städerna är ett problem, men det är fortfarande oklart hur stor del som beror på dubbdäcken. Tidigarelagd och effektivare städning, genom dammbindning och vakuumsug, har bevisad effekt och sänker partikelhalterna med c:a 40 procent. Ett förbud eller en kraftig begränsning av dubbdäck är helt fel väg att gå – det skulle missa målet och få mycket negativa konsekvenser för trafiksäkerheten.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.