Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Företag ska skapa välstånd, inte bara vara vinstmaskiner”

Medierna hänger på med stort utrymme för börskurser och finansiella nyheter och spär på uppfattningen att det bara är vinsterna som betyder något. En myt, som sprids både av företagsledningar och av medier, är att en omvandling av näringslivet är helt nödvändig, skriver ekonomerna Claes Svensson och Gösta Wijk.
Medierna hänger på med stort utrymme för börskurser och finansiella nyheter och spär på uppfattningen att det bara är vinsterna som betyder något. En myt, som sprids både av företagsledningar och av medier, är att en omvandling av näringslivet är helt nödvändig, skriver ekonomerna Claes Svensson och Gösta Wijk. Foto: Karin Forsberg

Farligt fokus på aktieägare. Politiker, finansaktörer och företagsledare agerar i dag som om företagens roll enbart är att vara vinstmaskiner. Men när missnöjet växer hotas i längden demokratin – risken för en utveckling mot inslag av ”polisstat” när eliten ska försvara klyftorna är uppenbar, skriver ekonomerna Claes Svensson och Gösta Wijk.

Konstruktiva lösningar och samspel mellan demokrati, marknadsekonomi och kapitalism har varit en framgångsrik modell för västvärldens utveckling. Denna, som vi trodde solida modell, är på väg att krackelera. Den nuvarande ekonomiska ordningen med dess kortsiktighet och fokus på aktieägarvärde skapar klyftor, som blir grogrund för kortsiktig missnöjespolitik. Detta får i sin tur effekter på marknadsekonomin, som alltmer blir uppdelad. En del består av grupper med stora resurs- och tillgångsinnehav som kan ha hög konsumtionsnivå och planera sin konsumtion rationellt och långsiktigt. En annan del är de som drabbas av näringslivets rationaliseringar och nedläggningar – en grupp som tycks öka på grund av brist på sociala skyddsnät – som tvingas agera kortsiktigt och med en för samhället negativ utveckling, inte minst med hänsyn till miljö- och hälsofrågor.

En hög konsumtionsnivå ger möjlighet för aktieägare att ställa höga avkastningskrav på företag, höga avkastningskrav innebär intensivare konkurrens, rationaliseringar och nedläggningar, med ytterligare fler drabbade, vilka i sin tur konsumerar mer miljöfarliga eller ohälsosamma produkter. Så uppstår onda cirklar! Många medborgare känner sig maktlösa inför utvecklingen och klyftorna ökar i samhället.

Politiker, aktieägare, finansaktörer och företagsledare agerar i dag som om företagens roll enbart är att vara vinstmaskiner. Enligt detta sätt att se, är ett företag främst en organiserad anhopning av pengar som skall förräntas för aktieägarna. Ett alternativt, bättre sätt, är att uppfatta företag som en organiserad anhopning av resurser, som skall få företag och samhälle att fungera. Anställda bidrar med arbete och är kreativa, leverantörer med olika insatsvaror och kunnande, banker med lånekapital och kapitalägare med insatskapital. Resurser från olika intressenter tillsammans, är grunden för företagets produktion av varor och tjänster, men också för att samhället, som omger företaget med anställda, leverantörer, kunder, banker, aktieägare etcetera skall fungera. Företagens roll är att skapa välstånd (i bred bemärkelse) för dessa intressenter.

 

Inte minst anställda upplever brist på påverkansmöjligheter, som blir en grogrund för destruktiv missnöjespolitik. Effekten kan bli en kantring mot extremkrafters kortsiktiga och populistiska lösningar på samhällsproblem.

 

I takt med globaliseringen av tjänste- och varuproduktion och kapitalmarknader, sker en omvandling av näringslivet i allt snabbare takt med bland annat förändringar och nedläggningar av företag. För närvarande har finanskapitalet det avgörande inflytandet i denna process. Fokus är på aktieägarvärdet och kan inte företaget förränta insatta kapital enligt aktieägarnas krav, läggs företaget ner. Det spelar då ingen roll om konsekvenserna för anställda, leverantörer, långivare eller för den del också kunder blir kostsamma. Påverkansmöjligheter för dessa grupper finns inte.

Finansmarknadsaktörer och företagsledare försvarar ofta sitt agerande med hänvisning till utrymmet för framtida pensioner, vilket då fungerar som en sorts ”fribrev” för att få driva utvecklingen mot vinstmaximering. ”Det orange kuvertet” till medborgarna i Sverige tycks vara oerhört effektivt för att vidmakthålla aktieägarvärdets makt! Medierna hänger på med stort utrymme för börskurser och finansiella nyheter och spär på uppfattningen att det bara är vinsterna som betyder något.

En myt, som sprids både av företagsledningar och av medier, är att en omvandling av näringslivet är helt nödvändig i den internationella konkurrensens namn och ger effektivare företag för allas bästa. Det blir kanske mer lönsamma företag på kort sikt, men samhället drabbas med stora kostnader för anställda, leverantörer, långivare och kunder med flera. Någon ”corporate responsibility” är inte invägd i omvandlingen, endast ett ansvar mot aktieägarna.

Inte minst anställda upplever brist på påverkansmöjligheter, som blir en grogrund för destruktiv missnöjespolitik. Effekten kan bli en kantring mot extremkrafters kortsiktiga och populistiska lösningar på samhällsproblem (se bland annat förväntad utveckling i USA och Storbritannien). Många politiker, ekonomer och samhällsdebattörer hävdar också att klyftorna i samhället, när det gäller människors innehav av tillgångar, resurser och inflytande, har blivit alldeles för stora.

Klyftorna mellan den politiska eliten och medborgarna, den ekonomiska eliten och de som drabbas av näringslivsomvandlingen, rationaliseringen och nedläggningar av företag, skapar en negativ samhällsutveckling. Demokratin överlever inte i längden och risk för en utveckling mot inslag av ”polisstat” för att eliten skall försvara klyftorna blir en uppenbar risk.

Ett nödvändigt steg för att bryta den negativa utvecklingen är att politiker och näringsliv inser och bejakar att företagens roll i samhället är att tillfredsställa många intressenter, inte bara aktieägare, och handlar därefter. Övriga intressenter, som tillhandahåller resurser, som är nödvändiga för företagen, måste också tillfredsställas. Detta då inte nödvändigtvis i finansiella termer utan till exempel genom att ge jobb, att skapa effektiva underleverantörssystem eller att producera efterfrågade produkter eller tjänster på ett säkert och hållbart sätt. Ofta är det andra resurser än finansiellt kapital som är avgörande för företags framgång och överlevnad. Finansiellt kapital är kanske nödvändigt men inte tillräckligt. Företagsledare måste lämna en ”aktieägarvärdesbaserad” värdegrund för en ”intressentbaserad” som bas för sin strategi, ledning och affärsidéutveckling.

Politiker måste verka för att förändra förutsättningarna för vårt ekonomiska system så att den ensidiga aktievärdesorienteringen förändras med hjälp av lagstiftning till intressentorientering, och kanske till och med skapa skattemässiga fördelar för företag att i handling agera med en intressentbaserad värdegrund. Denna förändringsprocess mot vad man skulle kunna kalla ”intressentkapitalism” är komplicerad, men det är viktigt att politiker, näringsliv, forskare och utbildare tar tag i detta innan det är för sent.

Vi förordar en fortsatt utveckling av marknadsekonomin. Vi förordar en långsam och välövervägd utveckling av det moderna samhället där olika intressen har inflytande och samspelar för att föra företagen framåt och vara en motor för en positiv samhällsutveckling i stort. En dynamik med omvandling och rationalisering måste självfallet finnas, men inte på finanskapitalets villkor, utan på intressenternas villkor. Företag skall skapa välstånd – inte vara vinstmaskiner för aktieägare.

DN Debatt.11 december 2016

Debattartikel

Claes Svensson, professor emeritus, ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Gösta Wijk, docent, ekonomihögskolan vid Lunds universitet:
”Företag ska skapa välstånd, inte bara vara vinstmaskiner”

Repliker

Sven-Olof Yrjö Collin, professor i företagsstyrning vid Högskolan Kristianstad:
”Inte bara aktieägarorientering”

Slutreplik från Claes Svensson och Gösta Wijk:
”Företags värdegrunder behöver diskuteras” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.