Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 17:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/forfalskade-lakemedel-blir-allt-vanligare-i-sverige/

DN Debatt

DN Debatt. ”Förfalskade läkemedel blir allt vanligare i Sverige”

Det finns tecken på att människor köper mediciner från osäkra platser. Det rör sig främst om bantningsmedel, antidepressiva medel, potensstimulerande medel och antibiotika, skriver Susanne Lundin. Bilden visar ett tullbeslag från 2018. Foto: Christine Olsson/TT

DN DEBATT 2/2. Även om regleringen av läkemedel i Sverige är effektiv, tyder mycket på att förekomsten av förfalskade läkemedel tilltar. Ett nytt EU-direktiv som träder i kraft nästa vecka ska förhindra spridning av förfalskade läkemedel. Det skapar förutsättningar för att spåra och stoppa farliga produkter, skriver forskaren Susanne Lundin.

Rätta artikel

Förfalskade läkemedel är ett samlingsbegrepp för det WHO benämner ”Substandard and falsified medical products”. Termen avser produkter som är medvetet olagliga förfalskningar och sådana som är obrukbara på grund av felaktig hantering vilket kan hända då läkemedelstransporter stjäls, som ofta sker i fattigare länder. Då förstörs viktiga ingredienser eller omvandlas till att vara giftiga. Förfalskade läkemedel kan sålunda vara livshotande eller helt verkningslösa.

Ett betydande problem är att förfalskade läkemedel ofta produceras på olika platser i världen vilket gör det svårt att spåra spridningsvägarna. Aktiva ämnen kan tillverkas i ett land, till exempel i Kina eller Indien, binde­medel i ett annat och förpackningar i ett tredje. Läkemedelsindustrin tampas sedan länge med detta snabbt växande problem. För många företag handlar det om stora ekonomiska förluster som kan uppstå då deras produkter inte längre ses som tillförlitliga. För människor runt om i världen handlar det om en ytterst påtaglig hälsorisk.

WHO bedömer att 1–10 procent mediciner är förfalskade i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer, som Sverige, beräknas siffran till 1 procent. Vår forskning i en sydafrikansk kåkstad där hiv är en vanlig sjukdom, visar att inte alla har råd med receptbelagda mediciner. Det förekommer att familjer delar på mediciner eller att de vänder sig till ”alternativa marknader” med billigare produkter eller traditionella folkmediciner. I vissa afrikanska länder som Nigeria bedöms 60 procent av malariamedicinerna vara undermåliga med höga dödssiffror som följd.

I Storbritannien spreds nyligen falsk medicin mot Alzheimers, prostatacancer och schizofreni på apotek. Tiotusentals läkemedelsförpackningar fick återkallas. Och i USA har flera sjukhus ovetande använt förfalskade cancermediciner som bara innehöll majsstärkelse.

Vi finner samma tendens i vår forskning om svenskars attityder till läkemedel. Att dela med sig av receptbelagda mediciner visade sig vara vanligt. Merparten kände inte till att EU kräver att apotek, även internetapotek, har en logga i form av ett grönt kors som intygar att de har tillstånd att sälja allt från vanliga huvudvärkstabletter till receptbelagda mediciner. Givetvis vill människor inte utsätta sig för risken att köpa verkningslös eller farlig medicin. Inte desto mindre visar det sig att handeln på internet är ett lockande alternativ till ett besök hos doktorn. De eftertraktade medicinerna förefaller bara vara ett klick borta.

Sverige har hittills inte drabbats av falska läkemedel inom sjukvården, men i exempelvis Storbritannien spreds nyligen falsk medicin mot alzheimer, prostatacancer och schizofreni på apotek. Tiotusentals läkemedelsförpackningar fick återkallas. Och i USA har flera sjukhus ovetande använt förfalskade cancermediciner. Patienter fick tabletter som bara innehöll majsstärkelse.

Även om regleringen av läkemedel i Sverige är effektiv, tyder mycket på att problemet med förfalskade läkemedel tilltar. Det visar bland annat Interpols och tullens årliga kontroll av läkemedel som sprids via postförsändelser. Interpol beslagtog under en vecka förra året över 10 miljoner mediciner och stängde 3 670 webbsidor.

Även i Sverige var tullens tillslag på Arlanda större än någonsin och myndigheten spärrade 175 olagliga inter­netapotek. Inte långt dessförinnan upptäckte tillsynsmyndigheten i Malmö att läkemedel utan ursprungsmärkning eller innehållsförteckning såldes billigt i en bilverkstad. Det är inte långsökt att den här typen av verksamheter är på frammarsch då klyftorna i samhället ökar och vårdköerna blir allt längre.

Det nya EU-direktivet innebär att apotek måste organisera sin översyn på ett delvis nytt sätt. Det gäller i högsta grad handeln på internet. Efter att det Svenska apotekets monopol upphörde för 10 år sedan har e-handeln ökat dramatiskt. Under 2015 växte de svenska apotekens omsättning på internet med 150 procent och kurvan går stadigt uppåt. Samtidigt som läkemedelsmarknaden frodas finns tecken på att människor köper mediciner från osäkra platser. Det rör sig främst om bantningsmedel, antidepressiva medel, potensstimulerande medel och antibiotika.

Interpol och WHO försöker hejda den illegala kommersen. Det saknas dock tillräckliga kunskaper om fenomenet. Vi behöver ta reda på varifrån produkterna kommer och hur de sprids. Minst lika viktigt är att kartlägga samhälleliga förhållanden och människors beteenden. Varför säger till exempel en ung man att han föredrar att köpa receptbelagda potenshöjande mediciner på ett uppenbart olagligt internetapotek i stället för att gå till doktorn? Och vad är skälet till att ung kvinna agerar på liknande vis för att få tag på bantningspreparat? En brittisk studie visar att en del drar sig för att be doktorn skriva ut preparat som berör rådande köns- och kroppsideal. Ett recept på till exempel Viagra kan ses som skamfyllt och upplevas peka ut individen som otillräcklig.

Samtidigt finner vi andra faktorer som påverkar var och hur mediciner köps. En sådan faktor är att vi lever i en marknads- och konsumtionskultur där inte bara läkemedel är varor. Även vår hälsa får en prislapp. Man kan rent av säga att hälsan är förtingligad, vilket hänger samman med idén om att hälsa kan köpas i form av mediciner. En annan faktor är samtidens individualisering och viljan att ta kontroll över den egna hälsan.

I Sverige, liksom i många andra länder, ser vi en förskjutning från patienter med ett vårdbehov till så kallade vårdkompetenta individer. Eller som en av våra intervjupersoner säger, det krävs ”ett besök hos doktorn för att få recept, men jag ser alltid till att ha läst på innan och sedan ber jag om att få det jag vill ha”. Därefter kan det hända att inköpen sker på en osäker plats, vilket en annan person uttrycker så här: ”Jag skulle troligen handla på första bästa webbsida som erbjuder det jag vill ha”.

Det nya EU-direktivet är viktigt. Det skapar förutsättningar för att spåra och stoppa farliga produkter. Om apoteken dessutom informerar sina kunder om skälen till att förpackningarna ändrat utseende, kan det skapas en medvetenhet bland allmänheten om att förfalskade läkemedel cirkulerar. Vi måste dock agera med fler åtgärder. Det krävs ett brett internationellt samarbete mellan forskare, poliser, lagstiftare och läkemedelsindustrin. Det krävs också förståelse för hur samhällsmönster och identitetsfrågor påverkar människors syn på var och hur läkemedel ska införskaffas. Kulturellt bestämda handlingsmönster kännetecknar både cyniska försäljare av förfalskade läkemedel och människorna som är deras kunder.

Ämnen i den här artikeln:

Sjukvård
Hälsa
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Susanne Lundin, professor i etnologi vid institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitetHon är projektledare för ”Falsified Medicines. What the public says and professionals know – knowledge exchange providing a basis for actions in South Africa” och ”Förfalskade läkemedel i ett mångkulturellt samhälle. Betydelsen av kunskapsutbyte mellan allmänhet och expertis i Sverige”.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt