Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-01 17:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/formatet-att-krava-att-overtygelser-man-ogillar-ska-begransas/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Förmätet att kräva att övertygelser man ogillar ska begränsas”

REPLIK DN DEBATT 13/1.

Jacob Rudenstrand, Svenska evangeliska alliansen: Torbjörn Tännsjö bortser från historisk empiri i sin svartmålning av kristet samhällspåverkan.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Lagom till tjugondagen då julen ska rensas ut vill Torbjörn Tännsjö även rensa bort religiösa övertygelser från offentligheten (DN Debatt 13/1). För även om det också är så som Tännsjö skriver att det mellan första advent och tjugondag knut tenderar att produceras texter med kristna teman, är det snarare tradition med problematiserande sådana.

Nu är Tännsjös ärende att ”ifrågasätta om just kristna konspirationsteorier kan avfärdas som ofarliga”. Han vill varna för att religion i allmänhet och kristen tro i synnerhet kan utgöra en samhällsfara och bör därför hållas kort:

”Den som vill tro att världshistorien styrs av kampen mellan gott (Gud) och ont (Djävulen) eller av den djupa staten må göra så. Det gäller bara att se till att hålla dessa föreställningar inom karantän, så att det inte stör viktiga samhälleliga förlopp.”

Tännsjös argumentation brister dock på en rad punkter.

1. För det första hur han definierar konspirationsteorier. Det närmaste han kommer en definition är att konspirationsteorier är ”djärva men osannolika antaganden om verkligheten” som förklarar ”vardagliga händelseförlopp”. Men det är knappast den gängse definitionen av en konspirationsteori. Snarare beskrivs de som viktiga händelser som styrs av ett fåtal individer i det fördolda. Om konspirationsteorier är ”djärva och osannolika antaganden om verkligheten” då innefattar det även uppfattningen innan den 24 februari förra året att Ryssland skulle invadera Ukraina. Då sågs Rysslands invasion nämligen som osannolik.

Om konspirationsteorier är ”djärva och osannolika antaganden om verkligheten” då innefattar det även uppfattningen innan den 24 februari förra året att Ryssland skulle invadera Ukraina

2. För det andra bortser Tännsjö från historisk empiri i sin svartmålning av kristet samhällspåverkan. Det är ingen hemlighet att kristna i historien gjort sig skyldiga till antisemitism och förföljelse av judar, liksom andra brott som i dag med rätta kritiseras. Men den kristna tron har varit avgörande för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Som historikern Tom Holland skriver i Dominion (2019): ”Att kämpa mot diskriminering på grund av kön eller sexualitet hängde emellertid på att ett stort antal människor delade ett gemensamt antagande: att alla hade ett inneboende värde. Ursprunget till denna princip – som Nietzsche så föraktfullt hade påpekat – fanns inte i den franska revolutionen, inte heller i självständighetsförklaringen, eller i Upplysningen, utan i Bibeln.”

3. För det tredje är Tännsjös tes – att hålla religiösa ”föreställningar inom karantän” – knappast ett uttryck för en demokratisk inställning till övertygelser man ogillar. Det känns en aning förmätet av Tännsjö, som själv nyligen efterlyste en klimatdiktatur – en ”global upplyst despoti” som ”får ske genom en kupp, ett slags existentiellt språng, där de suveräna nationalstaterna tvingas upphöra att finnas till” (DN 28/11 2018) – att varna för att kristen tro kan leda till ”försök att välta demokratiska institutioner”.

Den kristna tron ställer oss trots allt inför ett rad sanningsanspråk.

Tännsjös artikel har dock en viktig poäng när han lyfter sanningsfrågan och problematiserar vad han kallar ”ett mera magiskt förhållningssätt”. Jag håller med honom att ”kanske är hårda varianter bättre än mjuka? De kan sakligt ifrågasättas”. Den kristna tron ställer oss trots allt inför en rad sanningsanspråk. Låt oss diskutera dessa, men utan krav på att begränsa övertygelser som ogillas.

Ämnen i artikeln

Religion

Kommentarsfältet stänger. Nu finns inte längre möjligheten att kommentera artiklar på DN. Vi hoppas att ni som uppskattat att kommentera artiklar ändå fortsätter att engagera er i vår journalistik, och tar debatten vidare på andra vis. Tack alla läsare för ert engagemang!

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt