Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 14:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/forsakringskassans-agerande-ar-ett-haveri/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Försäkringskassans agerande är ett haveri”

Försäkringskassan har ställt återkrav på fler än 350 assistansanordnare och därtill över 110 kommuner. I Humanas fall har domstolarna gett oss rätt i alla fall utom ett, skriver artikelförfattarna.
Foto: Hampus Andersson

DN DEBATT 17/9.

Alla är överens om att fusket med personlig assistans måste minska. Men Försäkringskassan missar målet när de urskillningslöst gör återkrav på fel­aktiga grunder – ibland tio år bakåt i tiden. Det är helt absurt att retroaktivt ändra bedömningar. Myndighetens agerande hotar rättssäkerheten, skriver Johanna Rastad och Andreas Westlund för omsorgsföretaget Humana.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Försäkringskassan har fått krav från regeringen att minska fusk inom personlig assistans. Det är behjärtansvärt och alla som har personlig assistans och alla seriösa utförare delar målsättningen. Men Försäkringskassan försöker åstadkomma detta genom att urskillningslöst göra återkrav på ofta märkliga och felaktiga grunder. Rättssäkerheten är hotad när medborgarna inte längre kan lita på att Försäkringskassans beslut gäller.

Myndigheten har ställt återkrav på fler än 350 privata och ideella assistansanordnare och därtill över 110 kommuner. De privata och ideella anmäler man numera dessutom regelmässigt till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) då man anser att anordnare som får återkrav riktade mot sig är ”oseriösa”.

Anmälan till Ivo görs dessutom innan besluten vunnit laga kraft. Processen i förvaltningsdomstol är lång och antalet lagakraftvunna domar är få. För Humanas del har domstolarna hittills gett oss rätt i alla fall utom ett, och det var på ett lågt belopp. De ärenden som fortfarande handläggs har för det mesta inhiberats. Det är tydligt att domstolarna inte anser att Försäkringskassan gör rimliga bedömningar.

En vanlig orsak till återkrav är att Försäkringskassan plötsligt anser att en person aldrig någonsin, eller åtminstone inte längre, har rätt till assistans. Sådana återkrav kan uppgå till mycket höga belopp och omfatta all utbetald assistansersättning under en tioårsperiod.

Det är tydligt att domstolarna inte anser att Försäkringskassan gör rimliga bedömningar.

Tidigare följde Försäkringskassan regelmässigt upp sina beslut. Men 2017 beslutade regeringen att nödstoppa Försäkringskassans omprövningsrätt på grund av att myndigheten även då, utan föregående lagändring, börjat tillämpa rätten till assistans orimligt restriktivt. Därför krävs det numera att det har inträffat ett väsentligt ändrat förhållande, alternativt att den assistansberättigade ljugit om sina behov, för att Försäkringskassan ska få ompröva ett beslut om assistans­ersättning.

För att öppna upp för återkrav påstår Försäkringskassan därför allt oftare att det är vad som har skett. Trots att den assis­tansberättigade beskriver sina hjälp­behov på samma sätt och trots att intyg från inte minst hälso- och sjuk­vården ger stöd för den assistansberättigades uppgifter menar Försäkringskassan att det tidigare beslutet varit fel och att man nu drar in beslutet. Dessutom återkräver man retroaktivt all den ersättning som hittills utbetalats så långt som tio år tillbaka i tiden.

Försäkringskassan tar ingen hänsyn till att de själva ofta vid flera tillfällen omprövat beslutet och åter bekräftat att personen har rätt till assistans. Försäkringskassan beaktar inte heller det faktum att det som tidigare gav rätt till assistans inte längre räcker för att be­viljas det, på grund av åtstramande praxis från Högsta förvaltningsdom­stolen. Detta trots att ändrad praxis inte kan ligga till grund för omprövning av den enskildes beslut.

Humana har i sin verksamhet flera exempel där assistansberättigade har utpekats som fuskare av Försäkringskassan trots uppenbara hjälpbehov. Det rör sig om personer som varit be­viljade assistansersättning i 15 år eller mer och vars hjälpbehov ser likadana ut nu som när Försäkringskassan tidigare beviljade assistans.

Det handlar alltså inte om personer som ljugit om sina behov. Det handlar om att Försäkringskassan retroaktivt bedömer behoven på ett annat sätt. Det anser Försäkringskassan att såväl den assistansberättigade som anordnaren borde ha förstått redan långt innan Försäkringskassan själv förstod det. Detta strider mot allt förnuft och förfarandet är rättsosäkert.

Rollerna när det gäller personlig assistans är tydliga. Den som tror sig ha behov av assistansersättning ska göra en ansökan till Försäkringskassan. Den enskilde ska beskriva sina hjälpbehov utifrån sina personliga förutsättningar och förmåga. Det är Försäkringskassan som genom sin utredningsskyldighet ska säkerställa att ansökan blir tillräckligt utredd för att ett korrekt beslut ska kunna fattas. Försäkringskassan har i detta sammanhang stora utrednings­befogenheter och kan inhämta underlag från såväl den enskilde som hälso- och sjukvården och andra instanser.

Dessa utredningsbefogenheter används också av Försäkringskassan. Det är inte möjligt att beviljas assistansersättning utan att ha medicinska underlag som styrker behovet av personlig assistans. Ofta krävs även intyg från andra som skola eller daglig verksamhet.

När Försäkringskassan är klar med sin utredning fattar myndigheten beslut. Den assistansberättigade kan därefter välja att själv verkställa den personliga assistansen eller anlita en privat eller kommunal anordnare.

Det är naturligtvis helt absurt att den assistansberättigade eller anordnaren ska behöva förutsäga Försäkrings­kassans eventuellt ändrade praxis tio år framåt i tiden och ta höjd för att betala tillbaka utbetald ersättning under dessa tio år för arbete som redan utförts och löner som utbetalats. Försäkringskassans agerande leder till ett moment 22 för assistansberättigade och utförare – det blir omöjligt att veta vad som ska hända.

Av lagstiftningen (men även av det sunda förnuftet) framgår att det inte heller är så här det ska vara. Lagens förarbeten säger det självklara. Såväl den enskilde som anordnaren ska som utgångspunkt kunna lita på att det beslut som Försäkringskassan efter genomförd utredning har fattat är korrekt. Det ingår varken i anordnarens eller i den enskildes uppdrag att ifrågasätta beslutets riktighet.

Oaktat detta ska naturligtvis både anordnaren och den enskilde anmäla om det inträffar något som minskar behovet av hjälp. För anordnaren gäller anmälningsskyldigheten endast det som denna har kännedom om. Det framgår till och med uttryckligen av lagens förarbeten att anordnaren inte har någon skyldighet att efterforska omständigheter.

Trots detta är en vanlig skrivning i Försäkringskassans beslut att ”ni i egenskap av assistansanordnare borde haft kännedom om att brukarens hjälpbehov inte stämmer överens med beslut om assistans”. Försäkrings­kassan väljer således att bortse från det faktum att anordnaren inte har någon efterforskningsskyldighet och alltså inte ”borde” veta något mer än det anordnaren faktiskt vet.

Försäkringskassans agerande, där återkrav av assistansersättning beslutas på tveksamma grunder och seriösa assistansanordnare anmäls till Ivo, utgör i förlängningen ett hot mot såväl insatsen personlig assistans som mot branschen som helhet. I jakten på fuskare kastar man inte bara ut barnet med badvattnet, man kastar ut bad­baljan också. En ny regering måste ge nya och tydliga direktiv till Försäkringskassan att göra om och göra rätt.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt