DN Debatt. ”Försämrat rutavdrag skulle slå hårt mot Stockholm”

Den 4 januari hade Rut namnsdag. Det är en bra dag att påminna oss om vilken betydelse rutavdraget för hushållsnära tjänster spelar för stockholmarna. Rutavdraget har skapat tiotusentals nya jobb, till stor del för kvinnor. Rut hjälper även såväl yngre som äldre att få vardagen att fungera.

I tisdags presenterade Skatteverket en rapport som visar att 141.368 personer i Stockholms län, varav närmare hälften bosatta i Stockholms stad, gjorde avdrag för ruttjänster under 2012.

Rutavdraget har lett till fler tjänsteföretag, som många gånger startas och drivs av kvinnor och utrikes födda. Grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden har på detta sätt fått lägre trösklar in på arbetsmarknaden. Företaget Ett rent sinne AB är ett bra exempel på detta. De är inriktade på städning hos privatpersoner. Av deras 16 anställda har 9 rekryterats från Stockholms Jobbtorg.

Rut handlar inte bara om att jämställdheten stärks då fler kvinnor ges möjlighet att arbeta heltid, det ger också möjlighet för många som stått länge utanför arbetsmarknaden att ta steget in.

Därför är det anmärkningsvärt att Socialdemokraterna föreslår kraftiga försämringar av rutavdraget och begränsningar av valfriheten i offentlig sektor. Det hotar inte bara jobben utan även familjepusslet. Rutavdraget är ett av flera exempel där Socialdemokraternas otidsenliga politik slår allra hårdast mot Stockholm.

Veronica Palm, ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm, verkar för att inskränka valfrihet och mångfald i välfärden. Inför S-kongressen i vår driver de frågan om vinstförbud och inskränkt valfrihet, något som skulle få förödande konsekvenser för stockholmarna.

I Stockholms stad får 60 procent sin äldreomsorg tillgodosedd av fristående aktörer. Var fjärde elev i grundskolan och varannan elev i gymnasiet studerar i en friskola. Med sitt breda välfärdsutbud ligger Stockholm i framkant. Om Socialdemokraterna fick bestämma, vad skulle hända med dessa verksamheter vid ett maktskifte 2014?

Dagens Industris Gasellprisvinnare i Stockholms län 2011, Lövholmens hemtjänst, startades av två kvinnor vid ett köksbord i Tumba. Deras framgång vore omöjlig utan lagen om valfrihetssystem och rutavdraget för hushållsnära tjänster. Lövholmens hemtjänst är inte ensamt om att växa och nyanställa. Dessa reformer skapar tiotusentals nya jobb.

Svenskt Näringslivs rapport visar att närmare 85 procent av välfärdsföretagen som startat sedan 2009 har en kvinnlig ägare eller vd. Minskad valfrihet leder inte bara till sämre kvalitet och färre jobb, utan även till sämre jämställdhet.

Den 14 oktober intervjuades S-kvinnornas ordförande Lena Sommestad i TV4:s nyheter. Sommestad tillfrågades om sin syn på de många kvinnliga företagare som är engagerade inom välfärdssektorn. Svaret löd: ”Det stora flertalet kvinnor i Sverige kan inte bli företagare. Det är till och med så att forskare undrar: Är det rätt att uppmuntra kvinnor att bli företagare i den här sektorn, eftersom man helt enkelt cementerar en gammal uppdelning.”

Varken Stefan Löfven eller Magdalena Andersson har kommenterat uttalandet. Är det här Socialdemokraternas officiella hållning till kvinnligt företagande?

Det var nog inte alltför många som firade Ruts namnsdag i fredags. Men att ha ett jobb att gå till och eget inflytande över viktiga välfärdsval är det många som vill. Med vår politik skapar vi fler sådana möjligheter. Medan Socialdemokraterna konsekvent driver en linje som slår hårt mot Stockholm, med avskaffat rutavdrag och begränsade valmöjligheter i välfärden, arbetar Moderaterna för fler jobb och fler valmöjligheter.

Anna Kinberg Batra (M), gruppledare och ordförande i riksdagens finansutskott
Ulla Hamilton (M), arbetsmarknads- och näringslivsborgarråd i Stockholms stad