Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-24 22:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/forskarna-maste-kunna-underbygga-de-grova-beskyllningarna-med-fakta-och-oppna-kallor/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Forskarna måste kunna underbygga de grova beskyllningarna med fakta och öppna källor”

REPLIK DN DEBATT 20/2.

6 Forskare i förbundsstyrelsen för Folkuniversitetet: Att vi måste ta till skarpa ord mot författarnas svepande anklagelser hindrar inte att vi för en kritisk debatt om bidragssystemet inom studieförbunden.

Aje Carlbom, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, med akademiska titlar vid Försvarshögskolan och Malmö universitet, riktar grova beskyllningar mot samtliga studieförbund och kallar dem ”bedragare”. Cirkelledare och anställda utnyttjar det statliga bidragssystemet till systematiskt fusk, påstår de. De pekar särskilt ut de nationella förbundsstyrelserna för att medverka i förskingringen. De menar att 60–70 procent av verksamheten vilar på fusk, utan att ge annat än hörsägen från två anonyma källor som grund för dessa häpnadsväckande påståenden.

Vi ingår i förbundsstyrelsen för Folkuniversitetet. Vi är ordförande för dess fem stiftelser, grundade av svenska universitet och deras studentkårer, och vi känner inte igen oss. Folkuniversitetet har en bred verksamhet. Vårt mål är inte att maximera timvolym utan att nå så många människor som möjligt, särskilt med de öppna kurserna som vänder sig till allmänheten och publiceras i tryckta kursprogram och på webben. Vi anordnar fortlöpande kontroller och revision. Vi har nyligen tillsammans med de nio andra förbunden gjort en stor extra genomlysning med samkörda deltagarregister för att hitta nya vägar att upptäcka och förhindra fusk och bedrägeri. Det är en orimlig tanke att 70 procent av Folkuniversitetets verksamhet skulle vila på fusk.

I denna tid av fake news är det av största vikt att som forskare och representant för ett vetenskapligt förhållningssätt ta ansvar för att inte måla upp en sådan nidbild utan att kunna underbygga den med fakta och öppna källor, som kan värderas och kontrolleras.

Att vi måste ta till skarpa ord mot författarnas svepande anklagelser hindrar inte att vi för en kritisk debatt om bidragssystemet inom studieförbunden. I Folkuniversitetet delar vi uppfattningen att det nuvarande systemet kan och bör göras om. Men i en reform finns många hänsyn att ta. Cirklar, studier, kulturprogram och andra bildningsaktiviteter är också livsluften i det civilsamhälle som gjort Sverige till en ovanligt vital demokrati. Folkbildning är viktig för integrationen och kan bli en nyckelfaktor för en rättvis klimatomställning med folkligt deltagande och lärande.. Den har en viktig roll att spela, och behöver omformas för ett samhälle där de flesta har tolv års skola, fyrtio procent har högskola, där arbetsmarknaden ständigt utvecklas och behoven av fort- och vidareutbildning förnyas och växer.

Det är värt att nämna att det offentliga stödet för folkbildningen sedan årtionden eroderat från både stat, regioner och kommuner. Statens stöd har legat på samma nivå sedan 2006. Volymökningen leder bara till omfördelning studieförbunden emellan och ett lägre bidrag per enhet.

Det som behövs är inte bara grundlig revision utan en större genomlysning av hur folkbildningen som samhällskraft ska definieras i vår tid. Ett nytt, stabiliserande finansieringssystem blir en viktig del. Men framförallt handlar det om att formulera ett större uppdrag till en fantastisk svensk tillgång som bygger demokrati och den kritiska kunskapen underifrån, i varje ort i hela landet.

Ämnen i artikeln

Utbildning
Korruption
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt