Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 03:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/forskarnas-pastaenden-om-barn-saknar-vetenskapligt-stod/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Forskarnas påståenden om barn saknar vetenskapligt stöd”

REPLIK DN DEBATT 3/6.

Infektionsläkaren Daniel Bremell: Enligt forskarna bakom artikeln drabbas en stor andel barn av långtidssymtom efter covid-19. Detta påstående saknar vetenskaplig grund och stöds inte ens av de artiklar forskarna själva refererar till.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I debattartikeln framför gruppen som kallar sig Vetenskapsforum Covid-19 (och som till stor del utgörs av de så kallade 22 forskarna) åsikten att barn löper stor risk för allvarliga komplikationer orsakade av covid-19 och att man därför till hösten snarast ska skärpa restriktionerna i skolan genom att bland annat införa krav på munskydd.

Som grund för sin argumentation hänvisar de till fyra utländska källor som sägs ha undersökt andelen barn som drabbas av långtidssymtom efter covid-19. Utifrån dessa data anser de sig sedan kunna fastslå att ”tiotusentals” barn har drabbats av långtidscovid. De studier/undersökningar/observationer som gruppen refererar till är:

1 En brittisk studie som undersöker förekomsten av diverse symtom fem veckor efter covid-19. Man fann att 13 procent av barn mellan 2–11 år och 15 procent av barn mellan 12–16 år hade något symtom efter fem veckor. Man har inte jämfört med en kontrollgrupp (det vill säga barn i jämförbar ålder som inte haft covid-19) och eftersom de symtom som undersökts är sådana som är vanliga i befolkningen, som till exempel trötthet, huvudvärk och muskelvärk, säger studien ingenting om hur stor andel barn som drabbas av svåra symtom efter covid-19.

2 En italiensk studie som undersökte 123 barn som diagnostiserats med covid-19 vid ett universitetssjukhus. De barn som diagnostiseras vid sjukhus är de svårast sjuka vilket gör att denna grupp barn inte är representativ för alla barn med covid-19 och det går därför inte att överföra studiens resultat att 27 procent av barnen hade något symtom efter fyra månader till att detta skulle gälla alla svenska barn som insjuknat i covid-19. Även denna studie saknade kontrollgrupp vilket gör resultaten än mer otillförlitliga.

3 En observation från Israel att 10–30 procent av israeliska barn drabbas av postcovid efter genomgången infektion. Detta är inte en studie utan ett uttalande i en dagstidning av en läkare som arbetar vid en postcovid-klinik.

4 En norsk studie som sägs visa att mer än hälften av 16–30-åringar har symtom efter ett halvt år. Studien är inte publicerad utan refereras kort i en dagstidning där en av forskarna intervjuas utan att några detaljer om vilka patienter som studerats presenteras.

Sammantaget går det inte att utifrån dessa fyra, mycket bristfälliga, källor dra slutsatsen att en stor andel barn drabbas av långtidssymtom efter covid-19. Med tanke på de akademiska titlar gruppens medlemmar stoltserar med hade man kunnat förvänta sig betydligt bättre källkritik.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt