Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 15:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/forskningen-om-klimatpolitiska-atgarder-maste-ta-hansyn-till-verkligheten/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Forskningen om klimatpolitiska åtgärder måste ta hänsyn till verkligheten”

REPLIK DN DEBATT 2/9.

Miljöforskaren Mikael Karlsson: Den ekonomiska analysen behövs men bidrar inte mycket när dess företrädare med skygglappar gömmer sig i en teoretisk låda.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Ekonomerna Robert Boije och John Hassler (BH) bygger sin debattartikel på halmdockan att tongivande aktörer ser en motsättning mellan Sveriges och EU:s klimatpolitik. Jag följer klimatpolitiken nära sedan tre decennier men vet ingen som ser det så. Perssons, Reinfeldts och Löfvens regeringar har alla drivit på för en stark klimatpolitik i både EU och Sverige. Snart sagt alla EU:s medlemsländer, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet ser nationella mål och styrmedel som viktiga komplement till EU:s politik. Bland forskare är hållningen överlag densamma, med BH som avvikande exempel.

Jag undrar vad BH tror sig uppnå med sin verklighetsfrämmande beskrivning och med sitt nedlåtande synsätt att engagemang springer ur viljan att exploatera klimatfrågan politiskt. De bidrar i alla fall inte till en bättre klimatpolitik.

Jag undrar vad BH tror sig uppnå med sin verklighetsfrämmande beskrivning och med sitt nedlåtande synsätt att engagemang springer ur viljan att exploatera klimatfrågan politiskt. De bidrar i alla fall inte till en bättre klimatpolitik.

Deras huvudförslag att sätta pris på utsläpp sparkar in en öppen dörr. Principen är ledstjärna i sedan decennier. Men den är grovkornig och notoriskt svår att implementera på klimatområdet. Det beror på att klimatförändringen, med en komplex mångfald av orsaker och effekter, är ett elakt problem. Forskningen visar att sådana problem svårligen hanteras med enkla lösningar, såsom neoklassiska simsalabim.

Forskningen visar att det behövs en mångfald av styrmedel. Erfarenhetsmässigt står det också klart att Putin, Xi och Modi inte är särskilt ense med Biden och von der Leyen om ett globalt koldioxidpris. Och ett sådant skulle inte räcka för att nå målen i Parisavtalet, lika lite som ekonomiska styrmedel hade räckt för att fasa ut freonerna som byter ned ozonskiktet.

Slutsatsen är tydlig att forskningen om klimatpolitiska åtgärder måste beakta verkligheten för att bli relevant i densamma. I denna finns samverkan och konkurrens, kärlek och solidaritet, antagonism och rivalitet. Där finns olika förutsättningar och uppfattningar i olika länder och sektorer. Där finns vetenskapsförnekare och eldsjälar, bland både presidenter och lekmän. Detta gör inte ekonomisk teori irrelevant för klimatarbetet. Men den behöver kombineras med andra perspektiv. Utan tvärvetenskapliga ansatser blir forskningen knappast relevant för att hantera klimatförändringen.

Varför uppstår klimatförnekelse? Hur hanteras teknisk inlåsning? Vilka ekonomiska och rättsliga strategier är verksamma och samtidigt accepterade? Kan nya typer av beslutsunderlag och beslutskriterier underlätta beslutsfattandet? Vad betyder det för demokratin? Och vilken roll har föregångare och förebilder?

De komplexa orsakerna till varför världen inte är enig om saliggörande strategi behöver analyseras för att verksamma och effektiva styrmedel ska kunna identifieras. Varför uppstår klimatförnekelse? Hur hanteras teknisk inlåsning? Vilka ekonomiska och rättsliga strategier är verksamma och samtidigt accepterade? Kan nya typer av beslutsunderlag och beslutskriterier underlätta beslutsfattandet? Vad betyder det för demokratin? Och vilken roll har föregångare och förebilder?

På den senare punkten, som BH helt ignorerar, visar forskningen att länder de facto lär av varandra, liksom regioner lär av länder och vice versa. Parallellt kan ett starkt nationellt klimatledarskap i politiken stimulera näringslivets klimatarbete i växelverkan med det motsatta.

Den ekonomiska analysen behövs men bidrar inte mycket när dess företrädare med skygglappar gömmer sig i en teoretisk låda. Tänk som fruktsamt om BH i stället för att fortsätta polarisera kunde hjälpas åt med att lyfta på locket, så att deras kunskaper kan brytas och befruktas med andra ansatser. Det kanske känns tungt men vi är många som kan hjälpa till. Jag ställer mig gärna först i kön.

Ämnen i artikeln

Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt