Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Forskningen tydlig: lägre ­ingångslöner ger fler jobb”

Många anställda i hotell – och restaurangbranschen och detaljhandeln har en lön som ligger i närheten av en förhandlad lägstalön, vilket utgör en indikation på att fler skulle få ett arbete inom dessa branscher om ingångslönen sänktes, skriver artikelförfattarna.
Många anställda i hotell – och restaurangbranschen och detaljhandeln har en lön som ligger i närheten av en förhandlad lägstalön, vilket utgör en indikation på att fler skulle få ett arbete inom dessa branscher om ingångslönen sänktes, skriver artikelförfattarna. Foto: Hugo Nabo

DN DEBATT 27/8. Studier av den svenska arbetsmarknaden visar tydliga indikationer på att högre ingångslöner leder till en minskad sysselsättning för låginkomst­tagare. De internationella studier som visat på motsatsen utgår ofta från ­situationer där minimilönen är låg från början och är därmed inte ­relevanta för Sverige, skriver Sven-Olov Daunfeldt och Siri Steijer.

Ingångslönernas effekter på sysselsättningen har debatterats flitigt under den gångna mandatperioden. Framför allt har frågan aktualiserats av den stora asyl- och anhöriginvandringen av personer med lägre kvalifikationer.

Trots en lång högkonjunktur har många stora svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att cirka 5 200 fler utrikes födda än inrikes födda (i åldern 16–64 år) var arbetslösa i maj 2018, trots att det finns nästan 3 miljoner fler inrikes födda i arbetskraften. Skillnaden i arbetslöshetstal mellan utrikes- och inrikes födda har också ökat snabbt under de senaste tio åren. Konsekvensen är att arbetslösheten numera är nästan fyra gånger högre bland de utrikes födda.

I en internationell jämförelse är ingångslöner i Sverige höga, vilket har lyfts fram som en förklaring till varför många utrikes födda har problem med att få ett jobb. Detta beror på att arbetsgivarna bedömer att de utrikes födda generellt sett har en lägre produktivitet än inrikes födda och att ingångslönen är för hög för att de ska välja att anställa arbetslösa invandrare.

De som förespråkar sänkta ingångslöner menar att en lägre arbetskraftskostnad skulle öka de utrikes föddas chanser att få en anställning. De som motsätter sig sänkta ingångslöner förordar i stället utbildning som ett redskap för att höja de nyanländas kunskaper och därigenom öka deras konkurrenskraft på den svenska arbetsmarknaden.

I dagens situation har många nyanlända en lägre utbildningsnivå och uppfattas ha en lägre produktivitet än inrikes födda. Då kommer troligen mindre och tillfälliga sänkningar av ingångslönerna att ha en mycket begränsad effekt på deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Parallellt förs en diskussion om huruvida sänkta ingångslöner verkligen hjälper marginaliserade grupper till ett jobb? I en ny rapport för Timbro, ”Ingångslönens effekt på sysselsättningen i Sverige”, sammanställs och analyseras den empiriska litteraturen inom området, med ett speciellt fokus på Sverige.

Låt oss först konstatera att det finns litteratur som stöder båda sidor i debatten. En tidig och mycket inflytelserik undersökning studerade effekten av en reform som ökade minimilönen i New Jersey, medan minimilönen i grannstaten Pennsylvania var oförändrad. Den visade att sysselsättningen ökade efter reformen i New Jersey jämfört med utfallet i grannstaten Pennsylvania, vilket tyder på att högre minimilöner inte har en negativ effekt på sysselsättningen, utan att effekten snarare kan vara positiv.

Studien har dock kritiserats, bland annat för att undersökningens grundläggande hypotes inte går att testa empiriskt. Det är nämligen omöjligt att veta den kontrafaktiska situationen, det vill säga vad som hade hänt om reformen aldrig hade genomförts. Vidare har studier som använt sig av andra datakällor visat att höjningen av minimilönen i New Jersey faktiskt ledde till en minskning av sysselsättningen, vilket kan tyda på att de tidiga resultaten berodde på mätfel och inte var generaliserbara utanför sin kontext.

Denna typ av studier, så kallade naturliga experiment, är numera det vanligaste sättet för att studera hur minimilönen påverkar sysselsättningen. En brist är dock att merparten av studierna analyserar relativt små förändringar av minimilönen, samt att höjningarna sker från en låg nivå. Under sådana förutsättningar är det möjligt att merparten av arbetstagarna har en lön som överstiger minimilönen och att en höjning därmed inte får någon effekt på antalet anställda. Detta innebär att resultaten inte kan generaliseras till en situation där minimilönen är betydligt högre, vilket är fallet i Sverige.

Vidare har de tidigare studierna inte någon information om arbets­tagarnas timlöner och tvingas därför att studera effekten för alla anställda inom utvalda låglönebranscher, till exempel restaurangbranschen. Om en höjning av minimilönen leder till att företagen byter ut individerna med låga löner mot de som har högre lön kommer sysselsättningseffekten för låginkomsttagarna att underskattas.

Under senare tid har det dock kommit nya studier som analyserar sysselsättningseffekterna under situationer då minimilönerna är relativt höga. Resultaten visar att höjningar av minimilönen i dessa fall både leder till en minskning av antalet anställda och antalet arbetade timmar. De negativa sysselsättningseffekterna verkar i hög utsträckning också vara koncentrerade till de som har en lön i närheten av minimilönen. En av dessa studier analyserar två höjningar av minimilönen i Seattle, där minimilönen i slut­ändan var i nivå med ingångslönen för anställda inom detaljhandeln i Sverige. Detta utgör en indikation på att sänkta ingångslöner i Sverige skulle leda till fler instegsjobb för de individer som är fast i ett utanförskap.

Förvånansvärt få studier har dock analyserat hur de förhandlade lägstalönerna i Sverige påverkar möjligheten för låginkomsttagare att etablera sig på arbetsmarknaden. De studier som har genomförts visar däremot tydliga indikationer på att högre ingångslöner leder till en minskad sysselsättning och att det framförallt är arbetstagare som ligger i närheten av den förhandlade lägstalönen som förlorar sitt arbete när ingångslönen höjs. Studierna visar också att många anställda i hotell- och restaurangbranschen och detaljhandeln har en lön som ligger i närheten av en förhandlad lägstalön, vilket utgör en indikation på att fler skulle få ett arbete inom dessa branscher om ingångslönen sänktes.

Sammanfattningsvis finns det ett starkt stöd för att höga ingångslöner minskar möjligheterna för de personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden att få en anställning.

Forskningen ger ingen direkt information om hur mycket ingångslönerna måste sänkas för att de som i dag står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas en anställning. I dagens situation har många nyanlända en lägre utbildningsnivå och uppfattas ha en lägre produktivitet än inrikes födda. Då kommer troligen mindre och tillfälliga sänkningar av ingångslönerna att ha en mycket begränsad effekt på deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

I Sverige har de politiska beslutsfattarna oftast använt sig av olika anställningssubventioner för att få marginaliserade grupper i arbete. Anställningssubventionerna är dock förgängliga, krångliga och dyra i jämförelse med sänkningar av de förhandlade lägstalönerna. 

Med den integrationsutmaning Sverige står inför bör den empiriska litteraturen inom området ligga till grund för vilket ansvar som arbetsmarknadens parter tar för de avtal som träffas, samt vilka beslut som politikerna genomför gällande arbetsmarknadens spelregler och skatter. Om detta inte sker riskerar Sverige att få en situation där grupper av nyanlända aldrig lyckas att etablera sig på arbetsmarknaden – med segregering och social utslagning som följd.

DN Debatt.27 augusti 2018

Debattartikel

Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut och Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro:
”Forskningen tydlig: lägre ­ingångslöner ger fler jobb”

Repliker

Stefan Carlén, chefsekonom Handelsanställdas förbund:
”Länder med låga lägstalöner har inte högre sysselsättning”

Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister:
”Sänk kostnaden för att anställa i stället för att sänka lönerna”

Anne-Marie Lindgren, utredare och rapportförfattare till ”Låga löner funkar inte”och Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko:
”Timbros förslag leder till en etnifierad underklass”

Dan Hjalmarsson, ekon dr och tidigare generaldirektör för Myndigheten Tillväxtanalys och Jan-Erik Vahlne, professor emeritus i företagsekonomi:
”Ett stort kunskapssprång behövs - inte sänkta löner”

Slutreplik från  Sven-Olov Daunfeldt och Siri Steijer:
”Ingen motsats mellan lägre ingångslöner och utbildning”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.