Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Fortum måste avveckla kolbränningen i Värtan”

Mera kol än olivkärnor. Det koleldade Värtaverket släpper ut lika mycket koldioxid som personbilstrafiken i Stockholm. Det rimmar illa med den politiska ledningens ambitioner att minska utsläppen och vara en ”miljöstad i världsklass”. Det är hög tid att Sten Nordin (M) tar sitt miljöansvar, skriver företrädare för Vänsterpartiet.

På Värtaverkets fasad mot Lidingövägen hänger en gigantisk vepa med texten ”Ännu fler olivkärnor blir el och fjärrvärme”. Förbipasserande tänker nog att där eldas med biobränslen för att förse stockholmare med energi och varmvatten. Intrycket förstärks av pressmeddelanden om Fortums och Stockholms stads miljösatsningar och av den ofta upprepade frasen att Sveriges energiförsörjning är i det närmaste utsläppsfri.

En högst ovetenskaplig undersökning bland bekanta som bor eller arbetar i närheten av Ropsten bekräftar bilden. Till och med bland dem är det endast någon enstaka som vet att Värtaverket i själva verket är ett kolkraftverk.

Eller mer precist: att en av Värtaverkets största pannor, KVV6, är koleldad och står för det allra mesta av hela verkets fossila koldioxidutsläpp, och att reservpannan KVV1 fortfarande drivs av olja.

Vad gäller olivkärnorna, som bolaget skryter om, utgör dessa bara drygt tre procent av verkets bränsletillförsel, enligt Värtaverkets miljörapport för 2011.

Större totalproduktion och större andel fossila bränslen har lett till en mycket kraftig utsläppsökning under senare år. Under 2009 ökade koldioxidutsläppen med 22 procent för att 2010 öka med ytterligare 19 procent till 883.600 ton. 2011 sjönk visserligen utsläppen ordentligt, till 648.500 ton fossil koldioxid.

Men det skedde inte tack vare framsynta miljöåtgärder utan på grund av en betydligt mildare vinter. Ändå ökade andelen fossila bränslen i Värtaverkets energitillförsel 2011.

Värtaverket har på senare år ensamt stått för upp till 40 procent av Stockholms stads totala koldioxidutsläpp (flygtrafik inte inräknat): lika mycket som hela stadens personbilstrafik!

Dessa enorma utsläpp från kolkraft rimmar illa med Stockholms ambition att minska utsläppen och vara en ”miljöstad i världsklass”. Men trots att staden 2001 sålde Birka Energi till finska statliga Fortum har staden fortfarande kvar 10 procent av aktierna och hälften av rösterna i Värtaverkets styrelse. Stockholmspolitikerna har alltså direkt insyn i och inflytande över bolaget.

Därför kan inte finansborgarrådet Sten Nordin skylla på okunskap när han i november 2011, i sitt svar på en skrivelse från Miljöpartiet, skrev att ”AB Fortum Värme har en investeringsplan som innebär att fossila bränslen ska ersättas med förnyelsebara alternativ till år 2020”. Detta stämmer nämligen inte med vad bolaget själv uppger i sina årsrapporter eller i kommunikation med oss.

Där står att bolaget avser att öka inblandningen av biobränslen, vilket ”kan” halvera kolförbrukningen till 2015 och med ytterligare något till 2020. Först från 2030 finns en ”vision” om att ha en ”klimatneutral energiproduktion”, vilket inte nödvändigtvis betyder att alla ”fossila bränslen ska ersättas med förnyelsebara alternativ” utan kan innebära att fortsatt koleldning ”kompenseras” genom köp av utsläppsrätter, vars klimatnytta är djupt ifrågasatta.

Det råder alltså inget tvivel om att Fortum avser att fortsätta bränna hela berg av kol åtminstone till 2030, och kanske också därefter. Det är nu hög tid för ett politiskt ledarskap i en av Stockholms i särklass största utsläppskällor. Är Sten Nordin (M) beredd att ta sitt miljöansvar och verka för att Värtaverket snarast möjligt fasar ut fossilbränningen i Värtaverket?

Ann-Margarethe Livh (V), oppositionsledare Stockholms stad
Jens Holm (V), riksdagsledamot
Stellan Hamrin (V), miljö- och hälsovårdsnämnden
Rikard Warlenius, författare till ”Värtaverket: Lika stora utsläpp som från Stockholms alla bilar”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.