Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-17 05:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fragor-och-svar-om-dn-debatt/

DN Debatt

DN Debatt. Frågor och svar om DN Debatt

Information och tips till skribenter och läsare: Så skriver du en artikel och skickar in den. Så skriver du repliker. Så arbetar redaktionen.

Rätta artikel

Klicka här för att gå direkt till respektive ämne:

KORT SAMMANFATTNING

OM INNEHÅLL I TEXTEN

PRAKTISKA FRÅGOR

OM REPLIKER

ALLMÄNNA FRÅGOR

IN ENGLISH

Spara gärna denna kortlänk ifall artikeln skulle flyttas till annan plats i sajten:  dn.se/omdndebatt.

KORT SAMMANFATTNING

Skicka textförslag till  debatt@dn.se. Vi måste nästan alltid läsa texten innan vi kan ge besked, så det finns sällan anledning att ringa innan du skickar texten, men ange gärna ett mobilnummer i mejlet ifall vi vill ha snabb kontakt. Vi läser kontinuerligt mejl och svarar snabbt.

Vi väljer texter utifrån  nyhetsvärdet. När vi läser texten ställer vi oss frågan: Innehåller texten en nyhet, ny tanke eller korrigerar den en rådande missuppfattning?

Vid  stora nyhetshändelser kan vi vara intresserade av initierade  analyser/bakgrund/perspektiv utan hårda krav på nyhetsinnehåll.

Det kan vara en fördel om texten är kopplad till  agendan, men ännu bättre är om den har potential att sätta agendan.

Vi är intresserad av  de flesta ämnen.

Argumentationen bör vara väl underbyggd och texten får gärna vara konkret i sitt resonemang. Den bör ha en tydlig slutsats/uppmaning.

Texten måste vara skriven  exklusivt för DN Debatt och får inte vara publicerad tidigare.

Textlängden ska ligga  mellan  6 200 och 6 600 tecken inkl mellanslag.

Skicka helst texten som en Word-fil.

Skicka gärna med förslag till relevanta länkar som kan läggas in webbversionen av texten.

Vi behöver numera inte något porträttfoto på undertecknaren

Ange ett  telefonnummer i mejlet med texten som vi kan ringa om vi har frågor om texten.

Vi publicerar  endast en text varje dag (med få undantag). Texten publiceras i papperstidningen och på DN.se.

Vi  beställer mycket sällan texter utan väljer bland de texter som skickas in till oss.

Vi håller öppet för  repliker på våra debattartiklar cirka en vecka efter den ursprungliga publiceringen på  DN.se/debatt. Textlängden ska vara cirka  3000 tecken inkl mellanslag. Skicka repliken till  debatt@dn.se.

OM INNEHÅLL I TEXTEN

Vad menas med nyhetsinnehåll?

Vi väljer texter utifrån nyhetsvärdet – innehåller texten en nyhet, ny tanke eller korrigerar den en rådande missuppfattning?

Nyhetsvärde kan ha olika karaktär. Några exempel:

Texten innehåller en tydlig nyhet, exempelvis ett besked om en ny satsning eller någon form av avslöjande.

En forskare skriver om nya rön.

En kunnig skribent berättar att en gängse uppfattning är felaktig och skribenten kan belägga sitt påstående.

Texten tillför nya synsätt eller nya infallsvinklar.

Texten för fram nya fakta i debatten, förbisedda sådana eller hittills okända.

Texten lyfter fram en fråga som tidigare inte varit så uppmärksammad.

Hur ska texten vara skriven?

Texten ska vara välskriven, välargumenterad och välunderbyggd. Den bör driva en tes och belägga den med argument och/eller fakta. Och den bör landa i en slutsats eller ett förslag: vad vill undertecknarna? Ofta är det till fördel om författaren kan konkretisera och/eller exemplifiera i texten.

Vilka språkregler gäller?

Artiklar på DN Debatt ska följa DN:s språkregler som är mycket lika  TT:s språkregler. DN deltar i  Mediespråksgruppen vars rekommendationer finns här. Notera särskilt att DN alltid skriver ut förkortningar.

Måste texten vara kopplad till en aktuell händelse?

Det är en fördel om texten är kopplad till en aktuell händelse eller debatt. Men det räcker inte. Den måste utöver det innehålla något av nyhetskaraktär.

Är ni intresserade av analyser och kommentarer?

I dramatiska nyhetslägen kan det vara intressant med en kunnig kommentar, som kan sätta saker i perspektiv eller presenterar alternativa synsätt på skeendet. Då blir det ett slags nyhet.

Det är i dessa lägen mycket viktigt med snabb leverans av texten. Ring då direkt till redaktionen (08-738 12 23) och – vilket oftast är snabbare – mejla snarast om att du är intresserad av att skriva och ange ditt telefonnummer.

Är det intressant att redovisa en ny undersökning?

Ja. Men om artikelns centrala argumentation bygger på en undersökning ska frågorna inte vara ledande och urvalet av intervjupersoner vara gjort på ett vettigt sätt. Vi vill att undersökningen bifogas till mejlet med texten så att vi kan bedöma detta. Särskilt vill vi se frågeformuleringar och hur urvalet av personer som svarat gjorts.

Spelar det någon roll vem som har skrivit artikeln?

Ja. Det är intressant att ta del av nyheter och nya tankar från personer med kunnande: de kan ge insikter som andra ännu inte har. Och att läsa vad personer med inflytande eller makt skriver kan ge en fingervisning om vad som kan komma att hända framöver. Men också en okänd person med egna unika erfarenheter kan lyfta en fråga som många förbisett. Skribenter kan också utgöra en oväntad konstellation och avslöja att samförstånd nåtts längs oväntade linjer.

Extra intressant är det om undertecknaren är en person med makt eller inflytande som redovisar en ändrad uppfattning. Eller om en initierad skribent skriver att det vi tidigare hållit för sant visar sig vara falskt.

Är det viktigt med titlar på författarna?

Det är bra om läsaren får en bild av författarens kunskaper. Det betyder att titeln i sig inte är viktig – den är viktig om den berättar något om författarens kunskaper i artikelns ämne. Således är det oftast ointressant att veta att en författare är professor om man inte får reda på vad hon eller han är professor i.

Ska man berätta om eventuella bindningar?

Ja. Vi vill veta vem som ligger bakom artikeln, om det inte framgår explicit. Vi vill också veta om någon av författarna har några bindningar som är relevanta för innehållet.

PRAKTISKA FRÅGOR

Måste man ringa innan man skickar in en text?

Nej, det behövs inte eftersom vi i de allra flesta fall måste se en någorlunda färdig text innan vi kan ge några besked. Det går bra att skicka texten direkt till  debatt@dn.se.  Vi läser snabbt och återkommer med besked.

Har du frågor som inte besvaras av denna sida kan du ringa 08-7381223. Vi svarar i mån av tid 8:00-16:00 vardagar.

Hur lång ska texten vara?

Textlängden bör vara  6 200 – 6 600 tecken inklusive mellanslag. Ibland kan det passa med en kort faktaruta för att ge en bakgrund. Den bör då vara cirka 400 tecken och gärna vara skriven i punktform. Huvudtexten bör då ligga mellan 5 500 – 5 900 tecken. Om det är ett större antal undertecknare minskar textutrymmet.

Hur skickar man in texten?

Skicka texten som bilaga, helst i Word-format.

Mejla texten till  debatt@dn.se. Skriv gärna mejlets rubrikfält så här:
”[Namn på debattören]: [Artikelrubrik] [antal tecken i artikeln]”

Ange tydligt i mejlet om artikeln är kopplad till något visst  datum (utspel, presskonferens, annan nyhet). Eftersom nyhetsaspekten är det viktigaste för oss får du mycket gärna kort  poängtera vad som är nytt i artikeln i mejlet.

Ange också  mobilnummer till den eller de vi ska kontakta om vi har frågor. Ibland kan det bli bråttom, exempelvis om vi vill göra en snabbt förändring i vår planering. Då är det viktigt att vi snabbt kan få kontakt.

Skicka gärna med relevanta länkar som kan läggas in i webbversionen av texten.

Vi publicerar numera normalt sett inte några porträttfoton på artikelförfattarna. Skicka endast foto om vi bett om det.

Hur snabbt kan ni ge besked?

Vi ger besked så snart vi hinner. Är vi ointresserade svarar vi oftast med vändande post. Kan texten vara intressant kan det dröja några dagar. Ibland kan vi vilja behålla en text för publicering längre fram.

Kan ni ge feedback om ni tackar nej?

Vi får varje dag åtskilliga bra förslag till debattartiklar. Mängden gör att vi tyvärr inte har möjlighet att ge detaljerad återkoppling när vi tackar nej.

Kan man vara säker på att artikeln kommer med om man fått besked om det?

Vi kan nästan aldrig ge hundraprocentigt löfte om publicering. Vi förbehåller oss rätten att byta ut artikeln i ett sent skede om ett skarpt nyhetsläge skulle kräva det.

Kan man berätta före publicering att man kommer att bli publicerad på DN Debatt?

Nej. En förutsättning för publicering är att du/ni inte går ut med någon information om artikeln eller innehållet i den innan den är publicerad. Inget av innehållet får alltså offentliggöras eller kommenteras i andra medier eller på annat sätt (t ex via pressmeddelanden, webb-sajter, puffar i sociala medier) innan artikeln är publicerad på DN.se.

Andra medier får heller inte förses med förhandsinformation under embargo. Det är också så att DN aldrig skriver om debattartikelns innehåll i den tidningen den publiceras i.

När publiceras texten på DN.se?

Det sker vid några olika tidpunkter för våra olika editioner:

Cirka 21:00 utgivningsdagen

Webbversion på DN.se (med artikelpuff på  dn.se och  dn.se/debatt)

Digital edition. Ingår i den digitala editionen av papperstidningen (i våra appar för  iOS och  Android och på  dagens.dn.se)

Pdf-tidning. Finns  här att hämta.

Tidig morgon

Papperstidningen når prenumeranternas brevlådor.

OM REPLIKER

Kan man skicka in en replik på en debattartikel?

Ja. När en debattartikel publicerats håller vi öppet för repliker. Efter det att eventuella repliker publicerats ger vi författarna till den ursprungliga artikeln möjlighet att publicera en slutreplik och med den sätter vi punkt i just den debatten. Av resursskäl hinner vi maximalt publicera cirka sex repliker om dagen.

Publicerar ni repliker på repliker?

Nej, av resursskäl gör vi inte det.

Hur ska repliken vara skriven?

Vi vill att texten ska replikera på kärnan i debattartikelns innehåll. Den bör också referera till det i artikeln som man vill diskutera.

Repliken får inte endast upprepa argument som redan tidigare framförts i andra repliker. Och vi publicerar inte repliker som tar artikeln som utgångspunkt för att apropå den skriva om något annat, möjligen närliggande ämne. 

Repliken får gärna inledas med en kort ingress som sammafattar budskapet i en till tre meningar.

Textlängden för repliker bör ligga på  cirka 3 000 tecken inklusive mellanslag.

Om det finns central källor i repliken är det bra om länkar läggs till.

Publicerar ni alla repliker?

Nej. Precis som med debattartiklar publicerar vi inte alla repliker vi får in – vi gör ett urval. Vi publicerar de repliker som har intressanta motargument eller kompletterande synvinklar eller fakta. Får vi många repliker på samma tema väljer vi ut de mest välskrivna/välargumenterade.

Var publiceras replikerna?

Replikerna publiceras på  DN.se/debatt och vi publicerar dagen efter en kort hänvisning i papperstidningen. Vi skickar också ut en länk till repliken på vårt Twitter-konto som har många följare.

Vart skickar man repliken?

Mejla repliker till  debatt@dn.se. Får vi dem före 15.00 (vardagar) publicerar vi dem oftast samma dag med hänvisning i följande dags papperstidning.

Kan man kommentera debattartiklar på annat sätt?

Man kan enkelt tipsa om artiklarna på Facebook, Twitter och via mejl med hjälp av knappar intill artikeln på DN.se.

ALLMÄNNA FRÅGOR

Går det att lägga in kommentarer artiklarna på DN Debatt?

Ja. Från hösten 2017 går det att kommentera artiklar på några avdelningar på DN.se, bland annat DN Debatt, via tjänsten Ifrågasätt.

Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. Vi  förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.

För att lämna en kommentar: Klicka på den röda rutan i artikeln med texten "Lämna kommentar" och skapa sedan ett konto eller logga in genom att klicka på rutan "Logga in/Skapa konto". 

Vem skriver rubrik och ingress på debattartiklarna?

För att tydliggöra för läsaren varför en viss artikel publicerats är det debattredaktionen som skriver rubrik och ingress och där lyfter fram det intressanta i texten.

Vill vi göra innehållsliga justeringar i texten stämmer vi alltid av det med artikelförfattarna. Språkjusteringar och anpassning till DN:s språkregler gör vi dock som regel själva.

Hur ofta beställer ni texter?

Mycket sällan. Inriktningen för DN Debatt är debattartiklar med nyhetsinnehåll. Därför ber vi mycket sällan någon skriva en debattartikel – skulle vi veta vem som har en nyhet eller en ny tanke så vore det ju inte en nyhet.

Kan ni hjälpa till att skriva texten?

Om vi ser att texten är intressant men inte räcker till riktigt återkommer vi med förslag till omskrivning. Vi har dock inte möjlighet att hjälpa till med omskrivning av texter.

Publiceras alla debattartiklar på DN.se?

Ja, alla debattartiklar publiceras på DN.se. Det gäller även alla repliker på artiklarna, och det rör sig ibland om flera per dag. Det är på DN.se:s underavdelning  DN.se/debatt allt vårt material – pappersartiklarna, eventuella nätartiklar, repliker och denna blogg – finns samlat. De dagar papperstidningen inte kommer ut publicerar vi en debattartikel i våra digitala editioner.

Ett sätt att ta del av allt från DN:s debattredaktion är att följa oss på Twitter:  https://twitter.com/DNDebatt

Ett annat sätt är att följa oss med en RSS-läsare via  http://www.dn.se/debatt/rss/

Kan debattartiklarna läsas av alla?

Vi arbetar med en frekvensmodell som innebär att läsare kan läsa ett visst antal artiklar per en given tidsperiod utan kostnad. Därefter låses sajten för läsaren. Det händer också att vi helt låser mycket populära artiklar - men det gör vi ganska sällan och inte förrän efter några timmar efter öppen publicering. 

I slutet av hösten 2017 var totalt sett cirka 160.000 läsare inloggade på DN.se varje vecka, hälften av dem var pappersprenumeranter. Vi kan i våra system se att två tredjedelar av de som läser debattartiklarna läser dem utan att vara inloggade, de läser dem alltså gratis. Och debattartiklarna läses förstås också på papper av de prenumeranter som inte tar del av DN på nätet.

Detta betalsystem är en central del i finansieringen av det journalistiska arbetet på Dagens Nyheter. Läsarnas ekonomiska bidrag till tidningen är i dag helt avgörande för tidningens existens.

Om en text inte får plats i tidningen – kan ni publicera den på er sajt?

Bara i undantagsfall. Vår princip är att genom att ett hårt urval skapa en intressant sida.

Kollar ni faktainnehållet i texterna?

En utgångspunkt för hela redaktionen är att det som står i tidningen ska vara korrekt och relevant. När vi överväger en debattartikel för publicering gör vi en rimlighetsbedömning av textens påståenden och faktainnehåll.

Men i debattartikelns väsen ligger samtidigt att författaren själv har möjlighet att tolka fakta, som undersökningar eller forskningsrapporter, på annat sätt än det gängse och att lyfta fram tidigare ouppmärksammade aspekter. Skribenterna på debattsidan är därför själva ansvariga för de fakta de använder för sin argumentation. I en öppen debatt måste friheten att argumentera och att tolka vara stor. Redaktionens uppgift är att göra en bedömning av om argumentationen är intressant.

Ett undantag är opinionsundersökningar. Det är relativt vanligt att opinionsbildare använder en specialbeställd undersökning för att stödja argumentationen i en debattartikel. Eftersom undersökningar är lätta att missbruka vill vi nästan alltid se själva undersökningsrapporten för att översiktligt bedöma om artikelns tolkningar av resultaten är någorlunda rimliga.

Hur länge har DN Debatt funnits?

I januari 1960 kunde man på förstasidan läsa att Dagens Nyheter nu skulle börja publicera debattinlägg från utomstående. Och att det skulle komma att innebära att ”bidragsgivarna ofta kommer att företräda åsikter som ej delas av tidningen”. Idén var att skapa ett torg där åsikter bryts mot varandra och där olika sätt att argumentera kan prövas. Där fakta kan tolkas på helt olika sätt. Hållpunkter i historien:

12/1 1960: DN börjar publicera externa bidrag på ledarsidan.

1976: DN anställer en debattredaktör. Han, Göran Beckérus, utvecklar bidragen och inför det nyhetsvinklade urval som sedan dess präglat DN Debatt.

23/5 1984: DN Debatt börjar publiceras på en egen sida i papperstidningen.

Läs mer om DN Debatts historia här och här.

Hur hittar man gamla artiklar på DN Debatt?

Här finns fem olika sätt att söka artiklar som publicerats på DN Debatt:

Sök på  DN.se med vårt interna sök (  http://www.dn.se/sok/ ). Skriv ett eller flera ord som du vet finns i debattexten. Du kan sedan avgränsa sökresultatet till avdelning (Debatt) och också med datum.

Sök på DN.se via  Google. Lägg till följande fras efter dina sökord: site:dn.se/debatt. Du kan sedan använda funktionerna i menyn Sökvertyg (just ovanför sökresultaten) för att avgränsa till datum.

Den som är prenumerant kan söka i  DN:s historiska arkiv ( http://arkivet.dn.se/arkivet/). Här finns alla tidningar mellan 1864 och 1992.

Har man abonnemang hos  Mediearkivet ( http://www.retriever-info.com/sv/category/news-archive/) kan man där hitta DN:s artiklar och tidningssidor. Här ska de allra flesta texter tillbaka till cirka 1992 finnas. Senare texter kan också visas på tidningssidor i pdf-format.

Du kan också vända dig till  Kungliga biblioteket och be dem plocka fram gamla tidningar. Läs mer om det här:  http://www.kb.se/samlingarna/tidningar-tidskrifter/

Handlar det om någon enstaka specifik artikel där du vet datum och ungefärlig rubrik kan vi i mån av tid hjälpa till och plocka fram texterna ur våra interna arkiv.

Finns det andra delar av DN som tar emot externa bidrag?

Ja. Läs mer här.

IN ENGLISH

What is DN Debatt, is it an Op-Ed Page?

Dagens Nyheter’s Op-Ed page DN Debatt differs from most international Op-Ed pages in one important respect: It is driven by the news content of the articles that we publish. One might say that DN Debatt is a news page in Op-Ed shape.

Thus, it is not an arena for debate between actors whose opinions are largely known.

To be published by DN Debatt, an article should carry some piece of news, like a disclosure or a new investment, alternatively reveal new, hitherto unknown facts or take a surprising new angle on a topic.