Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-12 13:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/fragor-och-svar-om-dn-debatt/

DN DEBATT

DN Debatt. Frågor och svar om DN Debatt

Foto: Nils Öhman

• Så skriver du en artikel och skickar in den.
• Så skriver du repliker.
• Så arbetar debattredaktionen.
• FAQ in english.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kort sammanfattning

DN Debatt är sedan 1970-talet namnet på Dagens Nyheters debattsida. Redaktionen publicerar varje dag en artikel som vi bedömer innehåller nyheter eller nya tankar. När vi publicerar en text betyder det inte att vi håller med debattören, det betyder att vi bedömer att en samhällsintresserad allmänhet kan tycka att artikeln är intressant att ta del av. Målet är att skapa ett brett torg där åsikter från skilda sidor kan höras. Och att också erbjuda utrymme för ett urval av repliker.

Så kontaktar du debattredaktionen:
● Bäst är att mejla ett färdigt artikelförslag till debatt@dn.se. Vi måste nästan alltid läsa texten innan vi kan ge besked. Så det finns sällan anledning att ringa innan du skickar texten.
● Vi läser kontinuerligt mejl och svarar snabbt.
● Ange alltid ett mobilnummer i mejlet ifall vi vill ha snabb kontakt för att ställa frågor om texten.
● Vi beställer mycket sällan texter utan väljer bland de texter som skickas in till oss.

Så ska texten vara skriven:
● Argumentationen bör vara väl underbyggd och texten får gärna vara konkret i sitt resonemang. Den bör ha en tydlig slutsats/uppmaning.
● Texten ska vara exklusivt skriven för DN Debatt och får inte vara publicerad tidigare.
● Textlängden ska helst vara cirka 6.500 tecken inkl mellanslag. Men texter kan vara mellan 3.800 och 7.500 tecken.
● Skicka helst texten som en Word-fil. Vi vill inte ha texter i pdf-format.
● Skicka gärna med förslag till relevanta länkar som kan läggas in i webbversionen av texten.

Så väljer vi texter:
● Vi väljer texter utifrån nyhetsvärdet. När vi läser texten ställer vi oss frågan: Innehåller texten en nyhet, ny tanke eller korrigerar den en rådande missuppfattning?
● Det kan vara en fördel om texten är kopplad till agendan, men ännu bättre är om den har potential att sätta agendan.
● Vid stora nyhetshändelser kan vi vara intresserade av initierade analyser/bakgrund/perspektiv utan hårda krav på nyhetsinnehåll.
● Vi är intresserade av de flesta ämnen.
● Texten ska vara intressant för en bred allmänhet och inte bara rikta sig till sektorn/branschen/politikerna. Se läsaren av debattartikeln som en samhällsintresserad medborgare som vill ta del av kunnande och argumentation för att orientera sig och bilda sig en egen uppfattning.

Vi publicerar bara en text om dagen: Vi publicerar endast en text varje dag (med få undantag). Texten publiceras i två versioner. Dels i papperstidningen och i e-DN, vår digitala ”papperstidning”, och dels i en webbversion med länkar tillagda. Till webbversionen hänvisar vi från förstasidan på DN.se under cirka ett dygn och från dn.se/debatt under cirka en månad.

Vi tar gärna emot repliker: Vi håller öppet för repliker på våra debattartiklar cirka en vecka efter den ursprungliga publiceringen på DN.se/debatt. Textlängden ska vara cirka 3.000 tecken inkl mellanslag. Skicka repliken till debatt@dn.se.

Om textens innehåll och avsändare

Vad menas med nyhetsinnehåll?

Vi väljer texter utifrån nyhetsvärdet och när vi läser en text ställer vi oss frågan: Innehåller texten en nyhet, ny tanke eller ger den en ny syn på en rådande uppfattning?

Nyhetsvärde kan ha olika karaktär. Några exempel:
●Texten innehåller en tydlig nyhet, exempelvis ett besked om en ny satsning eller någon form av avslöjande.
● En kunnig skribent berättar att en gängse uppfattning är felaktig och skribenten kan belägga sitt påstående.
● Texten tillför nya synsätt eller nya infallsvinklar.
● Texten för fram nya fakta i debatten, förbisedda sådana eller hittills okända. Exempelvis kan en forskare skriva om nya rön som är brett intressanta.
● Texten lyfter fram en fråga som tidigare inte varit så uppmärksammad.

Måste texten vara kopplad till en aktuell händelse?

Det är en fördel om texten är kopplad till en aktuell händelse eller debatt. Men det räcker inte. Den måste utöver det innehålla något av nyhetskaraktär.

Är ni intresserade av analyser och kommentarer?

I dramatiska nyhetslägen kan det vara intressant med en kunnig kommentar, som kan sätta saker i perspektiv eller presenterar alternativa synsätt på skeendet. Då blir det ett slags nyhet.

Det är i dessa lägen mycket viktigt med snabb leverans av texten. Ring då direkt till redaktionen (08-738 12 23) eller – vilket oftast är snabbare – mejla snarast om att du är intresserad av att skriva och ange ditt telefonnummer.

Är det intressant att redovisa en ny undersökning?

Ja. Men om artikelns centrala argumentation bygger på en undersökning ska frågorna inte vara ledande och urvalet av intervjupersoner ska vara gjort på ett vettigt sätt. Vi vill att undersökningen bifogas till mejlet med texten så att vi kan bedöma detta. Särskilt vill vi se frågeformuleringar och hur urvalet av personer som svarat gjorts.

Hur ska texten vara skriven?

Texten ska vara välskriven, välargumenterad och välunderbyggd. Den bör driva en tes och belägga den med argument och/eller fakta. Och den bör landa i en slutsats eller ett förslag: vad vill undertecknarna? Ofta är det till fördel om författaren kan konkretisera och/eller exemplifiera i texten.

Vilka språkregler gäller?

Artiklar på DN Debatt ska följa DN:s språkregler som är mycket lika TT:s språkregler. Notera särskilt att DN alltid skriver ut förkortningar.

Spelar det någon roll vem som har skrivit artikeln?

Ja. Det är intressant att ta del av nyheter och nya tankar från personer med kunnande: de kan ge insikter som andra ännu inte har. Och att läsa vad personer med inflytande eller makt skriver kan ge en fingervisning om vad som kan komma att hända framöver. Men också en okänd person med egna unika erfarenheter kan lyfta en fråga som många förbisett. Skribenter kan också utgöra en oväntad konstellation och avslöja att samförstånd nåtts längs oväntade linjer.

Extra intressant är det om undertecknaren är en person med makt eller inflytande som redovisar en ändrad uppfattning. Eller om en initierad skribent skriver att det vi tidigare hållit för sant visar sig vara falskt.

Är det viktigt med titlar på författarna?

Det är bra om läsaren får en bild av författarens kunskaper. Det betyder att titeln i sig inte är viktig – den är viktig om den berättar något om författarens kunskaper i artikelns ämne. Således är det oftast ointressant att veta att en författare är professor om man inte får reda på vad hon eller han är professor i.

Om det praktiska

Måste man ringa innan man skickar in en text?

Nej, det behövs inte eftersom vi i de allra flesta fall måste se en någorlunda färdig text innan vi kan ge några besked. Det går bra att skicka texten direkt till debatt@dn.se.  Vi läser snabbt och återkommer med besked.

Har du frågor som inte besvaras av denna sida kan du ringa 08-738 12 23. Vi svarar i mån av tid 10.00-16.00 vardagar.

Hur lång ska texten vara?

Textlängden bör helst vara 6.200–6.800 tecken inklusive mellanslag (Men texter kan vara mellan 3.800 och 7.500 tecken.) Ibland kan det passa med en kort faktaruta för att ge en bakgrund. Den bör då vara cirka 400 tecken och gärna vara skriven i punktform. Om antalet undertecknare är fler än fyra minskar textutrymmet.

Hur skickar man in texten?

Skicka helst texten som bilaga i Word-format eller som länk till Google Dokument. Undvik att skicka texter i pdf-format då det kan vara svårt att plocka ut texten från sådana filer.

Mejla texten till debatt@dn.se. Skriv gärna mejlets rubrikfält så här:

”[Namn på debattören]: [Artikelrubrik] [antal tecken i artikeln]”

Ange tydligt i mejlet om artikeln är kopplad till något visst datum (utspel, presskonferens, annan nyhet). Eftersom nyhetsaspekten är det viktigaste för oss får du mycket gärna kort poängtera vad som är nytt i artikeln i mejlet.

Ange också mobilnummer till den eller de vi ska kontakta om vi har frågor. Ibland kan det bli bråttom, exempelvis om vi vill göra en snabb förändring i vår planering. Då är det viktigt att vi snabbt kan få kontakt.

Skicka gärna med relevanta länkar som hänvisar till källor som nämns explicit i texten. De kan då läggas in i webbversionen av texten.

Vi publicerar numera normalt sett inte några porträttfoton på artikelförfattarna. Skicka endast foto om vi bett om det.

Ska man berätta om eventuella bindningar?

Ja. Vi vill veta vem som ligger bakom artikeln, om det inte framgår explicit. Vi vill också veta om någon av författarna har några bindningar som är relevanta för innehållet.

Hur snabbt kan ni ge besked?

Vi ger besked så snart vi hinner. Är vi ointresserade svarar vi oftast med vändande post. Kan texten vara intressant kan det dröja några dagar. Ibland kan vi vilja behålla en text för publicering längre fram.

Kan ni ge feedback om ni tackar nej?

Vi får varje dag åtskilliga bra förslag till debattartiklar. Mängden gör att vi tyvärr inte har möjlighet att ge detaljerad återkoppling när vi tackar nej.

Kan man vara säker på att artikeln kommer med om man fått besked om det?

Vi kan nästan aldrig ge ett hundraprocentigt löfte om publicering. Vi förbehåller oss rätten att byta ut artikeln i ett sent skede om ett skarpt nyhetsläge skulle kräva det.

Kan man berätta före publicering att man kommer att bli publicerad på DN Debatt?

Nej. En förutsättning för publicering är att du/ni inte går ut med någon information om artikeln eller innehållet i den innan den är publicerad. Inget av innehållet får alltså offentliggöras eller kommenteras i andra medier eller på annat sätt (till exempel via pressmeddelanden, webb-sajter, puffar i sociala medier) innan artikeln är publicerad på DN.se.

Andra medier får heller inte förses med förhandsinformation under embargo. Det är också så att DN aldrig skriver om debattartikelns innehåll i den tidningen den publiceras i.

När publiceras texten på DN.se?

Det sker vid några olika tidpunkter för våra olika editioner:

Cirka 20.00 utgivningsdagen (tidigareläggs från 27 april 2021)

● Webbversion på DN.se (med artikelpuff på dn.se och dn.se/debatt)

● E-DN. Den digitala editionen av papperstidningen (finns i våra appar för iOS och Android och på etidning.dn.se)

Tidig morgon

● Papperstidningen når prenumeranternas brevlådor.

Kan man publicera en kopia av debattartikeln på en egen sajt?

Nej, en förutsättning för publicering är att debattexten inte publiceras på din/er egen sajt eller på annan plats. Vi vill att artikeln bara finns hos DN. Det går förstås bra att skriva ett kort referat och vi vill gärna att ni länkar från din/er sajt.

Om repliker och artikelkommentarer

Kan man skicka in en replik på en debattartikel?

Ja. När en debattartikel publicerats håller vi öppet för repliker. Efter det att eventuella repliker publicerats ger vi författarna till den ursprungliga artikeln möjlighet att publicera en slutreplik och med den sätter vi punkt i just den debatten.

Publicerar ni repliker på repliker?

Nej, det gör vi inte.

Hur ska repliken vara skriven?

● Vi vill att texten ska replikera på kärnan i debattartikelns innehåll. Den bör också referera till det i artikeln som man vill diskutera.

● Repliken bör inte upprepa argument som redan tidigare framförts i andra repliker. Och vi publicerar inte repliker som tar artikeln som utgångspunkt för att apropå den skriva om något annat, möjligen närliggande ämne.

● Till repliken får gärna ett rubrikförslag och ett ingressförslag bifogas.

● Textlängden för repliker bör ligga på i storleksordningen 3.000 tecken inklusive mellanslag.

● Om det finns explicita hänvisningar till källor i repliken bör länkar till dessa skickas med.

Publicerar ni alla repliker?

Nej. Precis som med debattartiklar publicerar vi inte alla repliker vi får in – vi gör ett urval. Vi publicerar de repliker som har intressanta motargument eller kompletterande synvinklar eller fakta. Får vi många repliker på samma tema väljer vi ut de mest välskrivna/välargumenterade.

Var publiceras replikerna?

Replikerna publiceras här och vi publicerar dagen efter en kort hänvisning i papperstidningen. I webb-editionen av debattartikeln och i alla repliker som hör till finns längst ned en sammanställning med rubriker och länkar till debattartikeln och alla repliker som hör till. Vi twittrar också ut länkar till alla repliker (liksom till alla artiklar).

Vart skickar man repliken?

Mejla repliker till debatt@dn.se. Får vi dem före 15.00 (vardagar) publicerar vi dem oftast samma dag med hänvisning i följande dags papperstidning.

Kan man kommentera debattartiklar på annat sätt?

Det går också att skriva en kommentar till artikeln via tjänsten Ifrågasätt.

För att lämna en kommentar: Klicka längst ned i artikeln på texten ”Visa kommentarer” och skapa sedan ett konto eller logga in genom att klicka på rutan ”Logga in/Skapa konto”.

Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som vi bedömer som olämpliga.

Man kan också enkelt tipsa om artiklarna på Facebook, Twitter och via mejl med hjälp av knappar intill artikeln på DN.se.

Om redaktionens arbete och publicering

Vem skriver rubrik och ingress på debattartiklarna?

För att tydliggöra för läsaren varför en viss artikel publicerats är det debattredaktionen som självständigt skriver rubrik och ingress och där lyfter fram det vi bedömer är det intressanta i texten.

Vill vi göra innehållsliga justeringar i texten stämmer vi alltid av det med artikelförfattarna. Smärre språkjusteringar och anpassning till DN:s språkregler gör vi dock som regel självständigt.

Hur ofta beställer ni texter?

Mycket sällan. Inriktningen för DN Debatt är debattartiklar med nyhetsinnehåll. Därför ber vi mycket sällan någon skriva en debattartikel – skulle vi veta vem som har en nyhet eller en ny tanke så vore det ju inte en nyhet.

Kan ni hjälpa till att skriva texten?

Om vi ser att texten är intressant men inte räcker till riktigt återkommer vi med ett kortfattat förslag till hur texten skulle kunna skrivas om. Vi har dock inte möjlighet att hjälpa till med omskrivning av texter.

Om en text inte får plats i tidningen – kan ni publicera den på er sajt?

Bara i undantagsfall. Vår princip är att genom att ett hårt urval skapa en intressant sida.

Publiceras alla debattartiklar på DN.se?

Ja, alla debattartiklar publiceras på DN.se. Det gäller även alla repliker på artiklarna, och det rör sig ibland om flera per dag. Det är på DN.se:s underavdelning DN.se/debatt allt vårt material – pappersartiklarna, repliker, eventuella nätartiklar – finns samlat. De dagar papperstidningen inte kommer ut publicerar vi en debattartikel i våra digitala editioner.

Ett sätt att ta del av allt från DN:s debattredaktion är att följa oss på Twitter.

Ett annat sätt är att följa oss med en RSS-läsare via https://www.dn.se/rss/debatt/.

Kan debattartiklarna läsas av alla?

Vi arbetar med en frekvensmodell som innebär att läsare kan läsa ett visst antal artiklar per en given tidsperiod utan kostnad. Därefter låses sajten för läsaren. Det händer också att vi helt låser mycket populära artiklar - men det gör vi ganska sällan och inte förrän efter några timmar av öppen publicering.

I slutet av hösten 2017 var totalt sett cirka 160.000 läsare inloggade på DN.se varje vecka, hälften av dem var pappersprenumeranter. Vi kan i våra system se att två tredjedelar av de som läser debattartiklarna läser dem utan att vara inloggade, de läser dem alltså gratis. Och debattartiklarna läses förstås också på papper av de prenumeranter som inte tar del av DN på nätet.

Detta betalsystem är en central del i finansieringen av det journalistiska arbetet på Dagens Nyheter. Läsarnas ekonomiska bidrag till tidningen är i dag helt avgörande för tidningens existens.

Kollar ni faktainnehållet i texterna?

En utgångspunkt för DN är att det som står i tidningen ska vara korrekt och relevant. Men i debattartikelns väsen ligger att författaren själv har möjlighet att tolka fakta, som undersökningar eller forskningsrapporter, på annat sätt än det gängse och att lyfta fram tidigare ouppmärksammade aspekter. I en öppen debatt måste friheten att argumentera och att tolka vara stor. Skribenterna på debattsidan är därför själva ansvariga för de fakta de använder för sin argumentation.

Redaktionen gör en rimlighetsbedömning av textens påståenden och faktainnehåll.

Ett undantag är opinionsundersökningar. Det är relativt vanligt att opinionsbildare använder en specialbeställd undersökning för att stödja argumentationen i en debattartikel. Eftersom undersökningar är lätta att missbruka vill vi nästan alltid se själva undersökningsrapporten för att översiktligt bedöma om artikelns tolkningar av resultaten är någorlunda rimliga.

Om DN Debatts historia

I januari 1960 kunde man på förstasidan läsa att Dagens Nyheter nu skulle börja publicera debattinlägg från utomstående. Och att det skulle komma att innebära att ”bidragsgivarna ofta kommer att företräda åsikter som ej delas av tidningen”. Idén var att skapa ett torg där åsikter bryts mot varandra och där olika sätt att argumentera kan prövas. Där fakta kan tolkas på helt olika sätt.

År 1976 anställdes en debattredaktör för sidan. Han införde det nyhetsvinklade urval som sedan dess präglat DN Debatt. Och 23 maj 1984 börjar DN Debatt publiceras på en egen sida i papperstidningen.

Läs mer om DN Debatts historia och om artiklar som givit eko här.

Så kan man söka efter artiklar som publicerats på DN Debatt

De senast 30 dagarnas artiklar finns på underavdelningen DN Debatt. Och repliker finns här.

Här är några olika sätt att söka efter artiklar som publicerats på DN Debatt:

● DN:s interna sök. Skriv ett eller flera ord som du vet finns i debattexten. Du kan sedan avgränsa sökresultatet med datum. Här finns de flesta artiklar sedan cirka 1991. Notera att somliga texter finns i två versioner, dels den version som publicerades på DN.se, dels en version som skapats automatiskt från vårt textarkiv.

Google. Ett alternativt sätt att söka på DN.se. Lägg till följande fras efter dina sökord: site:dn.se/debatt. Du kan sedan använda funktionerna i menyn Sökvertyg (just ovanför sökresultaten) för att avgränsa till datum.

● DN:s historiska arkiv. Den som är prenumerant (på papperstidningen eller med det digitala abonnemanget ”DN Digital”) kan söka där. Här finns alla tidningar mellan 1864 och 1992.

● Retriever. Det är en tidningsdatabas där man kan hitta DN:s artiklar och tidningssidor (kräver abonnemang). Här ska de allra flesta texter tillbaka till cirka 1992 finnas. Senare texter kan visas på tidningssidor i pdf-format.

● Kungliga biblioteket. Här finns en databas med digitaliserade äldre tidningar. Tidningar som utkom efter 1904 kräver licens eller att man besöker ett bibliotek som har licens för tjänsten.

About DN Debatt in English

What is DN Debatt, is it an Op-Ed Page?

Dagens Nyheter’s Op-Ed page DN Debatt differs from most international Op-Ed pages in one important respect: It is driven by the news content of the articles that we publish. One might say that DN Debatt is a news page in Op-Ed shape.

Thus, it is not an arena for debate between actors whose opinions are largely known.

To be published by DN Debatt, an article should carry some piece of news, like a disclosure or a new investment, alternatively reveal new, hitherto unknown facts or take a surprising new angle on a topic.