Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-06 20:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gar-inte-att-saga-att-sverige-klarat-pandemin-samst/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Går inte att säga att Sverige klarat pandemin sämst”

REPLIK DN DEBATT 16/11.

Fem forskare: Betydande osäkerhet gör att alla slutsatser blir ytterst spekulativa.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en artikel på DN Debatt drar professorn i nationalekonomi Pontus Braunerhjelm och den schweiziske bankekonomen Stefan Gerlach slutsatsen att Sverige varit sämst i västvärlden på att hantera coronapandemin. Författarna utgår från en statistisk modell som beskriver sambandet mellan en rad olika faktorer (till exempel genomsnittsålder och trångboddhet) och dödstalen mellan april 2020 och augusti 2021.

Modellen har anpassats med hjälp av data från ett stort antal länder. Baserat på att Sverige avviker från modellen dras slutsatsen att Sverige hanterat pandemin dåligt. Vi har flera invändningar till denna slutsats, både metodologiska och vetenskapsteoretiska.

När man använder en statistisk modell för att göra förutsägelser, eller jämför modellens prediktioner med utfallet, måste man beräkna den osäkerhet som modellen innehåller. För en regressionsmodell, som författarna argumenterar utifrån, är två vanliga mått på osäkerhet konfidens- och prediktionsintervall. Inget av dessa nämns i debattartikeln eller den underliggande rapporten.

I det aktuella fallet, då modellen endast förklarar ungefär hälften av variationen i dödstalet mellan olika länder, kan man förvänta sig att osäkerheten är betydande. Om man, som författarna gör, bortser från den osäkerhet som modellen är behäftad med blir alla slutsatser ytterst spekulativa.

Utöver denna metodologiska brist finns ett djupare problem. Författarna verkar nämligen blanda ihop modellen med verkligheten. Modellen visar hur Sverige ”borde” ha hanterat pandemin medan det faktiska utfallet, dödstalet, är avvikande. Modellen är alltså sanningen och verkligheten fel.

Den riktiga tolkningen är att modellen inte fångar alla de aspekter som påverkar dödstalet. Att Sveriges dödstal avviker från modellen tyder snarare på att modellen inte klarar av att fånga denna avvikelse än att pandemin hanterats vare sig bra eller dåligt.

Att diskutera Sveriges hantering av coronapandemin är en självklar del av ett öppet och demokratiskt samhälle, men forskare som deltar i diskussionen måste bygga sina argument på solid vetenskaplig grund. Här vilar ett ansvar på enskilda forskare, men också på medierna, som måste avkrävas att åta sig en grundläggande faktagranskande roll i sammanhanget. DN med sin kompetenta vetenskapsredaktion bör ta detta ansvar och granska inkommande debattartiklar även då de skrivs av disputerade forskare.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt