Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gardsforsaljning-ar-en-bluff-av-sveriges-storsta-alkoholforetag/

DN Debatt

DN Debatt. ”Gårdsförsäljning är en bluff av Sveriges största alkoholföretag”

Globala spritjättar som vodkatillverkaren The Absolut Company, ägt av Pernod Richard, är en av gårdsförsäljningens starkaste förespråkare och har investerat stort i lobbning för frågan, skriver artikelförfattarna.
Globala spritjättar som vodkatillverkaren The Absolut Company, ägt av Pernod Richard, är en av gårdsförsäljningens starkaste förespråkare och har investerat stort i lobbning för frågan, skriver artikelförfattarna. Foto: Claudio Bresciani / TT

DN DEBATT 12/10.

Företrädare för IOGT-NTO: Globala spritjättar som vodkatillverkaren The Absolut Company är en av gårdsförsäljningens starkaste förespråkare.

Inom kort startar en tredje statlig utredning om gårdsförsäljning av alkohol. Gårdsförsäljning påstås rädda landsbygden och gynna små vinproducenter. I en ny granskning visar vi att planerna i verkligheten är långt mer omfattande och vi avslöjar hur Sveriges största alkoholföretag storsatsat på lobbying för förslaget.

Förslaget att tillåta gårdsförsäljning av alkohol har debatterats länge. EU-rättsprofessorer och två statliga utredningar har tydligt svarat att gårdsförsäljning inte går att förena med det svenska alkoholmonopolet. Ändå fortsätter debatten att rasa.

I dag, måndag, lanserar IOGT-NTO en ny granskning som ger en unik insikt i vad gårdsförsäljning av alkohol innebär bortom EU-rättsfrågor och som granskar omfattningen av lobbningen för förslaget. Bakom kulisserna hittar vi ett av världens största spritbolag.

Det är hög tid att offentligt klä av förslaget och beskriva det för vad det verkligen är: en trojansk häst skapad av Sveriges största alkoholföretag och som alltför länge tillåtits kväva den svenska landsbygdsdebatten.

Vår granskning visar att förslaget om gårdsförsäljning är betydligt bredare än det först verkar och att bilden av gårdsförsäljning bygger på tre avgörande myter:

1 Tillverkningsbluffen. Gårdsförsäljning handlar, enligt förespråkarna själva, om att ge tillverkare av alkohol­drycker möjlighet att sälja alkohol direkt till kund. För att räknas som ”tillverkare” eller ”producent” av alkohol­dryck behöver du däremot inte ens odla råvarorna eller tillverka alkoholen själv. Det räcker exempelvis att tillsätta hallonsmak till 97-procentig fabriksinköpt råsprit, späda med vatten och hälla på flaska.

Gårdsförsäljning innebär alltså att nästan vem som helst, snabbt och enkelt och till en låg investeringskostnad, skulle kunna börja tillverka alkoholdryck och få ansvar för att upprätthålla åldersgränser, öppettider och skatte­inbetalningar.

2 Landsbygdsbluffen. Gårdsförsäljning presenteras som landsbygdens räddning men det finns inget i uttalade förslag som skulle begränsa tillverkning eller försäljning till gårdar eller landsbygd, så som namnet vill påskina. I stället dominerar städerna alkoholtillverkningen och redan i dag ligger den stora majoriteten av landets bryggerier och destillerier nämligen i just storstads­regionerna. I länder med privat alkoholförsäljning är dessutom butikstätheten större i städerna än på landsbygden – vilket är logiskt eftersom efterfrågan är större just där. Förändringen kan alltså bättre beskrivas som garageförsäljning i stad än gårdsförsäljning på landet.

Riktiga landsbygdsfrågor har samtidigt fått stå tillbaka för att ge plats åt gårdsförsäljningsdebatten. Det blir inte minst tydligt när en tredje gårdsförsäljningsutredning snart ska lanseras. I stället för att tillbringa decennier med att försöka hitta kryphål i EU-rätten hade vi kunnat utreda och införa förslag för bättre vägar och bredband, mer tillgänglig vård och butiksverksamhet eller bättre villkor för jordbrukare och småföretagare på glesbygd.

3 Harmlöshetsbluffen. Gårdsförsäljning handlar om att släppa in vinstintressen i alkoholförsäljningen. En bitter försmak av vad det skulle kunna medföra syns på spelmarknaden. Där har kasinoreklamen exploderat och medier fylls av berättelser om kollegor, vänner eller familjemedlemmar som förlorat sina liv på grund av spelmissbruk.

Gårdsförsäljningens förespråkare spelar ett högt spel med människors liv och hälsa som insats. Det finns nämligen en anledning till att Sverige valt att genom alkoholmonopolet lyfta bort vinstintresset från alkoholförsäljningen. Alla nya privata försäljare skulle ställas inför en oundviklig intresse­konflikt: följa lagen eller öka vinsten.

Många kommer att göra rätt för sig, men många kommer också att ta chansen att tumma på åldersgränser och öppet­tider för att tjäna mer. De som hoppas att tillstånd, tillsyn och inspektion ska minska fusket behöver bara se på restaurangmarknaden. År 2018 fick var fjärde restaurang med alkohol­tillstånd aldrig något tillsynsbesök av kommunen och det finns inget som tyder på att tillsynen skulle fungera bättre för detaljhandel med alkohol.

Den största bluffen av alla handlar däremot om vilka aktörer som driver på för gårdsförsäljning.

Det finns ett narrativ om att gårdsförsäljning drivs av ett fåtal vinproducenter. Vid närmare granskning träder betydligt större krafter fram. Globala spritjättar som vodkatillverkaren The Absolut Company är en av gårdsförsäljningens starkaste förespråkare och har investerat stort i lobbning för frågan.

I IOGT-NTO:s nya granskning kartlägger vi hur företaget driver på för gårdsförsäljning genom ett omfattande nät av medlemskap och styrelseposter i inflytelserika företagar- och branschorganisationer. Inte minst Sprit & vinleverantörsföreningen, Livsmedelsföretagen och lokala handelskammare. Storföretagets agerande är ett av de tydligaste bevisen på att förslaget om gårdsförsäljning inte handlar om att gynna små, lokala tillverkare.

Utåt säger The Absolut Companys chefslobbyist att de driver på för gårdsförsäljning eftersom de som jobbar i deras besökscentrum ”tycker det är jobbigt att förklara, särskilt för utländska besökare, att de inte får köpa med sig en flaska hem utan måste gå till Systembolaget”.

Sanningen är dock mer krass än så: med gårdsförsäljning skulle The Absolut Company öka försäljningen av sina egna produkter samtidigt som de kan stå som leverantör av råsprit till nya tillverkare av alkoholdrycker. I andra länder har företaget redan utvecklat försäljningsstrategier anpassade till just den typ av avreglerad marknad de förespråkar. Genom konceptet Our/Vodka har de till exempel satt i system att finansiera och bygga upp nya destillerier för att sedan låta verksamheten skötas under ett annat namn.

Genom de kapitalstarka ägarna Pernod Ricard, världens näst största multinationella vin- och spritföretag, har The Absolut Company också en omatchad kraft att dominera reklamutrymmet, stänga ute småproducenter och köpa upp konkurrenter innan dessa växer sig för stora.

När en tredje utredning om gårdsförsäljning av alkohol nu snart ska lanseras är det hög tid att offentligt klä av förslaget och beskriva det för vad det verkligen är: en trojansk häst skapad av Sveriges största alkoholföretag och som alltför länge tillåtits kväva den svenska landsbygdsdebatten.

Ämnen i artikeln

Alkohol
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt