Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gardsforsaljning-kan-leda-till-1400-fler-alkoholdoda-per-ar/

DN Debatt

DN Debatt. ”Gårdsförsäljning kan leda till 1400 fler alkoholdöda per år”

Vi rekommenderar att regeringen inför ett system med minimipriser för alkohol, som i Skottland och på Irland. Då kan alkoholskadorna bland socioekonomiskt utsatta grupper begränsas, skriver artikelförfattarna. Foto: isabell Höjman/TT

DN DEBATT 24/1. Januariavtalets utredning om gårdsförsäljning är både oroande och onödig. Två tidigare utredningar har visat att gårdsförsäljning inte är förenlig med Systembolagets monopol. Och vår nya studie visar att alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln skulle öka försäljningen med 31 procent och leda till drygt 1400 fler dödfall per år, skriver fyra alkoholforskare.

Rätta artikel

Strax efter årsskiftet publicerade tidskriften BMC Public Health en ny vetenskaplig studie av hälsoeffekterna av offentliga alkoholmonopol, denna gång av Systembolagets alkoholmonopol. Studien som leddes av Tim Stockwell från Kanada och Tanya Chikritzhs från Australien, genomfördes av en grupp internationellt verksamma alkoholforskare där vi ingick.

I studien jämfördes två metoder för att beräkna effekterna av privatiserad detaljhandel. Båda visade sig ge mycket likartade resultat vilket stärker tilltron till beräkningarna. Syftet var att uppskatta hur alkoholkonsumtion, alkoholrelaterad dödlighet, sjuklighet, misshandel och rattfylleri skulle påverkas av en övergång till ett av två alternativ: ett system med licenserade privata alkoholbutiker eller ett system med försäljning i dagligvaruhandeln.

Vid en övergång till alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln beräknas alkoholkonsumtionen i Sverige öka med 31 procent. En sådan ökning av alkoholkonsumtionen beräknas leda till drygt 1400 fler dödfall per år. Bland annat uppskattas en ökning av alkoholorsakade cancerdödsfall med 29 procent. Antalet alkoholorsakade vårddagar på sjukhus beräknas öka med 32,5 procent, till en ökad kostnad av 972 miljoner kronor. Därtill uppskattas misshandelsfallen öka med 34 procent och rattfyllerierna med 58 procent.

Systembolaget kan ses som en intelligent avvägning mellan individuell frihet och behovet av att begränsa risken för alkoholskador.

Studien är en i raden av forskningsstudier som klargör effekterna för folkhälsan med ett statligt ägt detaljhandelsmonopol. Frågan är om Systembolagets alkoholmonopol har sådana positiva hälsoeffekter i Sverige att de motiverar ett avsteg från marknadsekonomins fria konkurrens. Vår studie talar för det. Det gjorde också en genomgång av den amerikanska myndigheten Center for Disease Control, CDC, av 17 vetenskapliga studier av privatiseringar av alkoholmonopol. CDC-studien visade att alkoholkonsumtionen ökade med 44 procent i genomsnitt. Till exempel ökade försäljningen av vin med 50 procent när monopolet avskaffades i West Virginia 1981, med 150 procent i Idaho 1971 och med 10 procent i New Hampshire 1978.

Även i Sverige har vi erfarenheter av att privatisera försäljningen av mellanöl och starköl. Mellan 1965 och 1977 såldes mellanöl i livsmedelsbutiker. Försäljningen blev mycket stor och den totala alkoholkonsumtionen ökade med 11 procent. Unga påverkades särskilt mycket och när mellanölet flyttade in på Systembolaget 1977 minskade antalet allvarliga alkoholförgiftningar bland unga kraftigt, liksom trafik­olyckor där unga var inblandade.

Anledningen till dessa starka effekter är att man genom ett alkoholmonopol kan kontrollera flera faktorer som påverkar alkoholkonsumtionen: antalet försäljningsställen, antalet timmar som butikerna håller öppet, ålderskontroll, marknadsföring och prissättning. Vid en privatisering kommer starka kommersiella krafter att förändra alla dessa, och vi kan förvänta oss ökad tillgänglighet i form av fler butiker, längre öppethållande, lägre minimipriser och ökad marknadsföring, vilket leder till ökad konsumtion. Genom internationella historiska jämförelser beräknade vi hur alla dessa faktorer skulle påverkas av en privatisering i Sverige.

Det hävdas ibland att en effektiv reglering av alkoholförsäljningen kan åstadkommas inom ramen för privata företag. På denna punkt är dock forskningen entydig. Ökad konkurrens inom alkoholområdet leder obönhörligen till ökad alkoholkonsumtion och ökade skador.

Alkohol är inte vilken vara som helst. För många medför den sjukdom, våld, olyckor och sociala tragedier. Ju större alkoholkonsumtionen är i samhället desto större blir skadorna. Konkurrens, vinstintresse och reklam ökar försäljningen och därmed konsumtion och skador.

Särskilt angeläget är att begränsa tillgången till alkohol bland ungdomar, som är känsligare för alkohol både medicinskt och socialt. Det har också visat sig att ungdomar som börjar dricka tidigt har ökad risk för en rad sjukdomar senare i livet, liksom ökad risk för att bli alkoholberoende.

Åldersgränsen 20 år är därför viktig. Systembolaget har en effektiv ålderskontroll och de provköp som man låter ungdomar strax över 20 år göra i butikerna visar att butikspersonalen begär legitimation i över 95 procent av fallen. Däremot har det gång på gång visat sig att livsmedelshandeln har en bristfällig kontroll av 18-årsgränsen för folköl, vilket inte är förvånande för butiker som arbetar under konkurrens. Även detta är ett starkt argument för Systembolagets monopol.

Utöver att slå vakt om alkoholmonopolet som sådant, finns nu starka skäl att skärpa prissättningen. Det finns skäl att mer aktivt styra alkoholpriserna så att de åtminstone följer köpkrafts­utvecklingen. Därutöver rekommenderar vi att regeringen inför ett system med minimipriser för alkohol, på samma sätt som skett i Skottland och som är på väg att införas på Irland. Med minimipriser begränsas framför allt alkoholskadorna bland socioekonomiskt utsatta grupper. Man ska också vara medveten om att alla former av ökad konkurrens inom alkoholområdet har en negativ effekt för folkhälsan genom att de driver ner minimipriserna.

Det är också ytterst angeläget att skydda alkoholmonopolet mot till synes oskyldiga reformer som gårdsförsäljning och internetförsäljning. Problemet med gårdsförsäljning är att den strider mot EU-rätten genom att favorisera svenska produkter.

Den utredning om gårdsförsäljning som nu föreslås i utkastet till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framstår som både oroande och onödig eftersom två tidigare statliga utredningar funnit att gårdsförsäljning inte är förenlig med Systembolagets monopol. Distans­handeln med alkohol från utlandet, med hjälp av internet, bedrivs nu i detaljhandelsliknande former och med stöd av reklam och annan marknadsföring. Även detta står i strid med EU-­rätten. Lagstiftningen måste skärpas med bestämmelser som förbjuder främjande eller förmedling av försäljning av alkoholdrycker från utlandet och omfatta alla säljföretag, även utländska.

Ett statligt alkoholmonopol är naturligtvis en utmaning mot den gängse marknadsekonomiska modellen där alkohol uppfattas som en vara som alla andra. Men kunskapen om alkoholbrukets risker för såväl de som dricker som för personer i deras omgivning har nu blivit mycket omfattande. Även kunskaperna om vilka motåtgärder som fungerar är nu betydligt större.

Alkoholmonopol i den form som utvecklats i Norden framstår som utmärkta exempel på nudging, ett begrepp som myntades av ekonomipristagaren 2017, Richard Thaler, och som innebär åtgärder för att öka människors välfärd med små eller inga begränsningar i deras handlingsfrihet. Sammanfattningsvis kan Systembolaget ses som en intelligent avvägning mellan individuell frihet och behovet av att begränsa risken för alkoholskador.