Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 21:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ge-inte-pensionarerna-bidrag-forstark-pensionssystemet/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ge inte pensionärerna bidrag – förstärk pensionssystemet”

Vi ser med oro på pensionsgruppens nya förslag till inkomstpensionstillägg som nu är ute på remiss till den 12 juni, skriver artikelförfattarna.
Vi ser med oro på pensionsgruppens nya förslag till inkomstpensionstillägg som nu är ute på remiss till den 12 juni, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

DN DEBATT 10/6.

Sju ledande pensionsexperter: Det nya förslaget om så kallat inkomstpensionstillägg strider mot pensionssystemets grundbultar. 

Vår nya granskning av förslaget visar att tillägget riskerar att ge obegripliga effekter för Sveriges pensionärer och dessutom gör ett svårförståeligt system ännu mer invecklat. Pensionsgruppen bör gå tillbaka till ritbordet och tänka om.

I dag är det 26 år sedan riksdagen debatterade och beslutade att införa ett nytt allmänt pensionssystem. En av upphovspersonerna till reformen, dåvarande socialförsäkringsministern Bo Könberg, sa bland annat följande i debatten innan riksdagens klubba föll:

”Någon total trygghet kan vi män­niskor aldrig skapa. /../. Det reformerade pensionssystemet är trots allt detta ett betydelsefullt steg i riktning mot minskad otrygghet. Det ger i sig ökade förutsättningar för ekonomisk tillväxt genom att stimulera till förvärvsarbete och genom ökning av sparandet i ekonomin. De rätta drivkrafterna förstärks och de orätta försvagas. Till detta kommer att pensionerna görs följsamma till förändringar i ekonomin och i livslängden.”

Bo Könberg ringade därmed in de bärande principerna för Sveriges genom tiderna största politiska överenskommelse i sitt anförande. Till skillnad från det tidigare systemet med folkpension och ATP skulle det nya systemet bli hållbart, både för individen och staten.

Förslaget strider tydligt mot två av pensionssystemets grundbultar: att pensionen ska bygga på livsinkomsten och att pensionerna ska finansieras via avgifter till pensionssystemet.

Nu efter mer än 20 år i drift kan vi konstatera att reformen har visat sig vara hållbar för staten. Grundbulten i pensionssystemet är att det finansiellt står på egna ben och är väl avskilt från statsbudgeten. Pensionerna finansieras huvudsakligen genom avgifter från arbetsgivare och arbetstagare och systemet fredas på så sätt från försök att kortsiktigt ”köpa röster” genom budgetutspel från politiska partier. Staten kan heller inte plocka pengar från systemet och det är stabilt oavsett politisk färg på regeringen. Det är en ordning som tjänat Sverige väl.

Däremot har förväntningarna om en genomsnittlig allmän pensionsnivå på omkring 60–65 procent av tidigare inkomst (slutlön) inte infriats. I stället har pensionsnivån i allmän pension sjunkit från 61 till drygt 50 procent av slutlönen. Därför är det nödvändigt att ha en bra tjänstepension och för många även att förlänga arbetslivet och/eller ha ett eget sparande för att få ekonomisk trygghet på äldre dar. Premie­pensionen, som tillsammans med inkomstpensionen utgör den inkomstbaserade delen av den allmänna pensionen, har bidragit på ett positivt sätt till bättre pensioner genom en bra värdetillväxt.

Pensionsgruppen samlar riksdagspartierna bakom 1994 års pensions­överenskommelse samt Miljöpartiet. Deras uppdrag är att vårda pensions­reformen och dess grundläggande principer, som Könberg inledningsvis lade fast, och de har vidtagit en rad åtgärder mot svagheterna i pensionssystemet. Bland annat har konsumentskyddet i premiepensionen äntligen förstärkts, vilket är bra.

Däremot ser vi med oro på pensionsgruppens nya förslag till inkomstpensionstillägg som nu är ute på remiss till den 12 juni.

Inkomstpensionstillägget föreslås uppgå till högst 600 kronor i månaden för pensionärer som har arbetat i Sverige i 40 år och fått ihop en allmän pension på mellan 11 000 och 14 000 kronor i månaden. Är antalet arbetsår färre eller om pensionen är lägre eller högre än så ska tillägget sänkas. Om pensionen är lägre än 9 000 kronor eller högre än 17 000 kronor per månad utbetalas inget tillägg alls. Kostnaden för tillägget beräknas uppgå till 6 miljarder kronor årligen och ska bekostas via statsbudgeten.

Pensionsgruppen motiverar förslaget med ”… att det alltid ska löna sig att ha arbetat och att pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv är högre än nivån för grundskyddet”. Man vill alltså värna det så kallade respekt­avståndet. Det är en princip som det är lätt att sympatisera med. Nivån på våra pensioner är helt beroende av att det finns starka drivkrafter att arbeta och att alla, efter förmåga, bidrar till Sveriges tillväxt. Vi är också väl medvetna om att det finns äldre i dag som trots ett långt och ibland hårt arbetsliv tvingas leva med låga pensioner.

Mot den bakgrunden ser vi gärna att pensionerna förstärks. Men det man nu föreslår är sällsynt olyckligt. Förslaget strider tydligt mot två av pensionssystemets grundbultar: att pensionen ska bygga på livsinkomsten och att pensionerna ska finansieras via avgifter till pensionssystemet – inte via bidrag som kortsiktigt beslutas utifrån varje sittande regerings uppfattning om tillgängligt budgetutrymme. Pensionsgruppen förnekar inte att förslaget om pensionstillägg är problematiskt, men tonar ned problemen genom att hänvisa till att det är en tillfällig lösning i väntan på permanenta åtgärder inom ramen för pensionssystemets principer.

Pensionsgruppen bjuder alltså på starka argument för de remissinstanser som överväger att avstyrka förslaget. När vi med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell gjort en granskning av förslagets enskildheter har resultatet stärkt oss i övertygelsen om att pensions­tillägget inte är rätt lösning.

Våra beräkningar ger ett minst sagt överraskande utfall. Förvisso ökar det så kallade respektavståndet mellan någon med en livsvarig månadsinkomst på 25.000 kronor och någon helt utan inkomst under motsvarande tid, med 387 kronor per månad efter skatt. Samtidigt minskar respektavståndet mellan den som har en månadslön på 25.000 och den som har 45.000 kronor. 

Förslaget leder också till tveksamma fördelningspolitiska effekter eftersom en person som under de senaste 25 åren har haft en månadsinkomst på 45.000 kronor kan få ett pensionstillägg på 375 kronor per månad, medan en person med en månadslön på 20.000 kronor under samma tidsperiod inte får en krona i tillägg. Ytterligare en olycklig effekt är att tillägget premierar deltidsarbete framför heltidsarbete, vilket går emot livsinkomstprincipen – att arbete ska löna sig. Därutöver riskerar närmare en miljon löntagare att få lägre pension trots att de har arbetat mera på grund av tilläggets avtrappningsregler.

Beräkningsreglerna som föreslås för pensionstillägget är dessutom utformade så att olika belopp i tillägg kan komma att utbetalas till personer med exakt samma pension. Ett redan komplicerat pensionssystem blir alltså än mer invecklat. Sådana obegripliga och oönskade effekter skadar förtroendet för pensionssystemet.

Sammanfattningsvis visar vår granskning att inkomstpensionstillägget:

• Både ökar och minskar respekt­avståndet.

• Premierar deltidsarbete framför heltidsarbete.

• Riskerar att minska äldres arbetskraftsdeltagande.

• Ger en fördelningspolitiskt trubbig effekt eftersom tillägget kan ges till personer som haft en relativt hög inkomst.

• Kan variera mellan individer trots att de har samma faktiska pension.

• Komplicerar ett redan komplext system ytterligare.

• Öppnar upp för framtida politiska beslut om tillfälliga förändringar av pensionen via statsbudgeten.

Vi anser att pensionerna ska stärkas genom att förstärka pensionssystemet, inte genom att ge bidrag till pensionärerna. Det hotar den så viktiga långsiktigheten i ett pensionssystem. Därför uppmanar vi pensionsgruppen att överge det sällsynt dåligt utredda förslaget om inkomstpensionstillägg och återkomma med mer genomarbetade förslag som lever upp till de höga ambitioner vi ska ha när det gäller de svenska pensionerna. 

Våra äldre är värda ett robust pensionssystem och Sverige är värt ett pensionssystem som levererar både i kris och i vardag.

Ämnen i artikeln

Pensioner
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt