Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-25 16:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/generaliserande-pastaenden-om-ideologidriven-forskning/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Generaliserande påståenden om ideologidriven forskning”

REPLIK DN DEBATT 12/9.

Forskarna Kristina Gustafsson och Jesper Johansson: Forskning har som vi vet alltid luckor, men det betyder inte att det som görs i övrigt är meningslöst.

Trots flera säkert viktiga synpunkter om aktuell forskning om migration från Bo Rothstein och Peter Esaiasson på DN Debatt måste ytterligare några läggas till för att inte åter hamna i ett svart eller vitt tyckande där omfattande och viktig forskning avfärdas.

För det första, som vi känner så kallad IMER-forskning (Internationell migration och etniska relationer) och även de två grenar som omnämns migrationsforskning och forskning om rasism, så omfattar det i dag ett omfångsrikt och välbeforskat område som absolut kan och bör ligga till grund för utformande av migrations och integrationspolitik även om det inte skulle omfatta specifikt klanforskning.

Forskning har som vi vet alltid luckor, men det betyder inte att det som görs i övrigt är meningslöst. Att den så kallade IMER-forskningen dessutom enligt Esaiasson och Rothstein skulle vara ”ideologidriven forskning där svaren på frågorna är givna på förhand” är ett generaliserande påstående som på intet sätt präglas av de vetenskapliga ideal om ”nyfikenhet, öppenhet och empirisk noggrannhet” som de hävdar sig värna.

För det andra, den lucka som beskrivs inom forskningen måste också ses i ett längre historiskt perspektiv. Då blir det tydligt att det är endast under några få årtionden som det (eventuellt) inte har bedrivits dylik forskning om klaner och släktförhållanden så som Esaiasson och Rothstein efterfrågar. Den kanske viktigaste anledningen till att forskare har undvikit det är att dylik forskning historiskt har lett till förödande konsekvenser när det omsatts i politisk handling, där det lett till olika former av repressalier, exkludering, fråntagande av rättigheter och etnisk rensning.

I relation till det har det för det tredje, sedan andra världskriget vuxit fram en ökad forskningsetisk medvetenhet särskilt när det gäller forskning som inkluderar människor. Att forska om klaner och släktskap hamnar under området känsliga personuppgifter och där finns alla anledning att vara ytterst försiktig, utan att för den delen avstå från dylik forskning. Dessutom innebär den typen av känslig forskning i kriminella miljöer också uppenbara risker för forskarnas säkerhet.

För det fjärde, sammanfattningsvis, när forskning inom ett område beskrivs är det av yttersta vikt att vara medveten om det längre historiska perspektivet, att förstå att finns en mångfald av perspektiv inom forskning samt att dessa specifika frågor som handlar om klaner, släktskap, kriminalitet och hot mot demokrati liksom om handfallna myndigheter undersöks och reds ut på ett sakligt och förnuftigt sätt.

Det sista gäller i synnerhet då vi lever i en tid då det verkar vara normalt för en politiker att föreslå att Sveriges biståndspengar ska bekosta byggnationer av fängelser i andra länder. Det är en tid då vi får höra och se en polis tala om att ”klaner kan mutera” i bästa sändningstid i Aktuellt. Det är en djupt olycklig men också farlig retorik som faller tillbaka på en historik av avhumanisering av rasistiska föreställningar om ”den andre”.

Ämnen i artikeln

Rasism
Gängvåld
Högskolan
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt