Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/genuin-oro-over-passiv-politik-bakom-ungas-klimatstrejker/

DN Debatt

DN Debatt. ”Genuin oro över passiv politik bakom ungas klimatstrejker”

I morgon fredag är det åter dags för globala skolstrejker. Förra gången, den 15 mars, uppges över en miljon ha demonstrerat i minst 100 länder, varav flera tusen personer utanför riksdagshuset i Stockholm, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 23/5. Rörelsen med klimatstrejkande unga är inte ett uttryck för ett slags allmän aktivismlust eller en önskan om att slippa ifrån skolundervisningen, varken i Stockholm eller i övriga undersökta europeiska städer. Snarare är den grundad i en genuin oro över klimatförändringarna och en frustration över politikers passivitet, skriver fem forskare.

I morgon fredag är det åter dags för globala skolstrejker. Förra gången, den 15 mars, uppges över en miljon ha demonstrerat i minst 100 länder, varav flera tusen personer utanför riksdagshuset i Stockholm. Det återstår att se om dessa siffror nu överträffas; tveklöst har dock det som startade med Greta Thunbergs skolstrejk inför valet i höstas växt till en global proteströrelse.

I medierna har olika föreställningar om och synpunkter på de protesterande figurerat, vissa av det mer kritiska slaget. Både Australiens och Storbritanniens premiärministrar avfärdade till exempel tidigt strejken och uppmanade ungdomarna att hålla sig i skolan i stället för att demonstrera. Vissa debattörer har också hävdat att de strejkandes främsta motiv är att slippa lektioner. Men vilka är det egentligen som protesterar, och vad vill de?

Att de aktiva ser klimatproblemet som en fråga främst för det politiska systemet är tydligt.

Med hjälp av en etablerad metod, framtagen inom ramen för ett internationellt protestforskningsnätverk, ställde vi enkätfrågor till deltagarna i demonstrationen utanför riksdagshuset den 15 mars, den största skolstrejksrelaterade protesten i Sverige hittills. Följande fem resultat vill vi särskilt fästa uppmärksamhet på, vad gäller de skolungdomar under 20 år som deltog i undersökningen:

1 De flesta av de unga demonstranterna är flickor. Mer än hälften av demonstranterna var så unga att de gick i grundskolan eller gymnasiet och av dessa var två av tre flickor.

2De flesta har ingen eller begränsad tidigare erfarenhet av aktivism. Av skolungdomarna hade 36 procent aldrig demonstrerat tidigare och övriga endast vid ett mindre antal tillfällen.

3 De har ett stort miljöengagemang. En majoritet av klimatstrejkarna uppgav att de av politiska, etiska eller miljömässiga skäl hade förändrat sin konsumtion av varor eller sin diet. Därtill menade en stor majoritet att räddandet av miljön och klimatet måste prioriteras, även om det skulle innebära att gå emot folkmajoriteten, och nästan alla menade att detta måste ske även om det skulle medföra minskad tillväxt och färre arbetstillfällen.

4 Få är engagerade i miljöorganisationer. Flera föreningar var med och organiserade demonstrationen men endast 10 procent av skolungdomarna uppgav att de fått höra talas om evenemanget den vägen, och samma låga andel var medlem i någon sådan organisation. Rekryteringen till demonstrationen skedde i stället främst via sociala medier, vänner och bekanta, och en majoritet av skolungdomarna uppgav att Greta Thunberg hade ökat deras intresse för klimat­frågan och påverkat deras beslut att delta i den globala klimatstrejken.

5 Många misstror politikerna. Bara en fjärdedel av skolungdomarna menade att det går att lita på att nationella regeringar kan lösa miljöproblemen. Hela 31 procent av dem identifierade sig inte med något parti alls (de partier som störst andel sympatiserade med var Miljöpartiet och Vänsterpartiet). Samtidigt var ett viktigt motiv för dem att trots allt försöka få politikerna att genomföra en politik som faktiskt kan bromsa den globala uppvärmningen.

En ytterst liten andel av de unga demonstranterna ansåg att enskilda individers frivilliga livsstilsförändringar kan stoppa klimatförändringarna.

Sammantaget framträder bilden av en påfallande ung rörelse, i vilken en stor andel flickor är engagerade, där merparten inte är erfarna aktivister och inte mobiliserats av etablerade miljöorganisationer men där de flesta har ett genuint miljöengagemang. Misstron mot politikerna och deras förmåga att lösa klimatproblemet är utbredd. Att de aktiva ser klimatproblemet som en fråga främst för det politiska systemet är tydligt: en ytterst liten andel av de unga demonstranterna ansåg att enskilda individers frivilliga livsstilsförändringar kan stoppa klimatförändringarna.

I samband med de globala skolstrejkerna i mars genomfördes identiska undersökningar som den i Stockholm i en rad europeiska städer: Amsterdam, Berlin, Bremen, Bryssel, Florens, Genève, Lausanne, Malmö, Manchester, Truro (Storbritannien), Warszawa och Wien. Resultaten är påfallande lika för de flesta städerna: det personliga miljöengagemanget är starkt och misstron mot politikerna utbredd; de tidigare erfarenheterna av aktivism är begränsade; bland de unga demonstranterna är flickor i majoritet; och Thunberg uppges ha ökat intresset för klimatfrågan.

Resultaten ger alltså inte stöd åt att rörelsen skulle vara ett uttryck för ett slags allmän aktivismlust eller en önskan om att slippa ifrån skolundervisningen, varken i Stockholm eller i övriga undersökta europeiska städer. Snarare tycks den grunda sig i genuin oro över klimatförändringarna och frustration över vad som upplevs som politisk passivitet.

Att mobiliseringen i huvudsak inte skett genom föreningar som Green­peace och Naturskyddsföreningen är helt i linje med internationell forskning. Ofta utvecklas sociala rörelser vid sidan av etablerade organisationer, speciellt när dessa betraktas som en del av det etablissemang som protesterna riktas emot. Att sociala medier spelat en viktig roll är däremot i dag typiskt för rörelser där yngre personer är särskilt involverade.

Mer anmärkningsvärt är att skolungdomar, och inte universitetsstudenter, dominerar bland demonstranterna. De senare är ju mer resursstarka och högutbildade, och har historiskt sett utgjort en betydligt starkare kraft i olika slags proteströrelser, världen över.

Det är sedan tidigare känt att just unga prioriterar klimatfrågan särskilt högt, ofta som den viktigaste samhällsfrågan, och att klimatoron är speciellt utbredd bland dem. Att det bland ungdomar finns en grogrund för denna typ av protester är därför inte förvånande. Mer anmärkningsvärt är att skolungdomar, och inte universitetsstudenter, dominerar bland demonstranterna. De senare är ju mer resursstarka och högutbildade, och har historiskt sett utgjort en betydligt starkare kraft i olika slags proteströrelser, världen över. Förklaringen kan mycket väl ha att göra med Greta Thunberg. Vår undersökning visar att hon varit en tydlig inspirationskälla, särskilt för de yngre. Resultatet är inte förvånande ur det perspektivet att jämnåriga bör ha särskilt lätt att identifiera sig med henne.

I mediers rapportering stod det tidigt klart att många framträdande personer inom rörelsen är flickor och unga kvinnor, inte bara i Sverige utan även i merparten av de västländer där det protesterats mest (till exempel Australien och Belgien). Vår undersökning visar att detta mönster tycks gälla de protesterande i stort och inte bara ledargestalterna. Återigen kan en bidragande orsak vara identifikation med Greta Thunberg, och att denna samhörighetskänsla är särskilt stark bland flickor.

Oavsett om skolstrejkerna fortsätter eller ebbar ut så har deltagarna nu övat sina färdigheter i mobilisering och står bättre rustade att engagera sig framöver. Kanske håller en ovanligt politiskt aktiv generation på att träda fram, som på olika sätt och i olika konstellationer kommer att höras framöver. Till exempel kan den växande Extinction Rebellion-rörelsen här tänkas få ytterligare anhängare. Sannolikt kommer denna generation fortsätta att prioritera klimatfrågan högt och också kanske ha påfallande många kvinnliga ledare och engagerade.

Undersökningsrapporten finns här.  

Ämnen i den här artikeln:

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt