Unik möjlighet. Branden i Västmanland hade katastrofala konsekvenser rent mänskligt men öppnar samtidigt för att till låg kostnad skapa det i särklass största skyddade skogsområdet i södra Skandinavien. Vi uppmanar miljöministern att agera snabbt, innan det historiska tillfället försvinner, skriver 21 professorer.
Branden i Västmanland som rasade för några veckor sedan var den största i landet på många decennier med starkt negativa följder för många i området, inklusive dödsfall. Den var också en tragedi för de mark- och fastighetsägare som förlorat egendom och skogar som skötts med ansvar och engagemang. Det är därför mycket positivt att landsbygdsministern utlovat ekonomiskt stöd till de drabbade. Som med många tragedier finns det också en del oväntade och ljusare inslag.
Branden har nämligen skapat en sällsynt möjlighet att inrätta ett unikt och för naturvården mycket viktigt, stort skyddat skogsområde i södra Sverige. Det är ett historiskt tillfälle att få en stor sammanhängande skogsareal med de speciella kvaliteter som branden medfört, till en låg kostnad.
Skog är nämligen mycket dyr om den är gammal och virkesrik men väldigt mycket billigare när den är ung. Till exempel kostar 1 hektar i Mälardalen (100 x 100 m, motsvarande en och en halv fotbollsplan) medelbördig 80-årig skog cirka 100.000 kronor medan nyligen avverkad skogsmark ofta bara kostar några tusenlappar.
I brandområdet har många av träden brunnit upp eller dött och virkesvolymerna har minskat kraftigt. I vissa delar av området kan det till och med vara rimligt att ta ut en del brandskadat men ändå användbart virke, vilket skulle minska kostnaden för marken ytterligare. Forskning visar dels att unga skogar kan vara ett kostnadseffektivt reservatsalternativ, dels att unga skogar med kvarlämnade träd kan ha ett stort värde för den biologiska mångfalden och att detta värde växer över tiden.
Skydd av skog är en grundpelare för den svenska naturvården. Skyddade skogar är av största vikt för bevarande av biologisk mångfald, för att långsiktigt behålla värdefulla naturmiljöer och inte minst för att alla ska ha möjlighet att uppleva en rik och orörd natur. Dessutom är skyddade skogar helt ovärderliga som referensområden för forskningen. I klimatförändringsperspektiv är det ytterst viktigt att ha tillgång till miljöer som är opåverkade av skogsbruk och annan markanvändning för studier av förändring av flora, fauna, mark och vatten.
I dag täcker Sveriges formellt skyddade skogsområden cirka 4 procent av den produktiva skogsmarken. Detta är inte mycket, men vi ligger ändå internationellt ungefär i mitten av ligan vad gäller användning av skogsmark för naturvårdsändamål, enligt FAO:s statistik.
Det finns minst tre tydliga brister när det gäller dagens skyddade skogar. För det första finns hälften av den formellt skyddade arealen i fjällnära trakter, för det andra har framför allt näringsfattiga marker med långsam trädtillväxt skyddats och för det tredje finns det en uppenbar brist på stora sammanhängande skyddade skogsområden, särskilt i södra Sverige. Alla tre bristerna kan motverkas om ett reservat skapas av brandområdet.
Ett stort sammanhängande brandområde har särskilda kvaliteter som ett vanligt, obränt skogsområde saknar. I dag styr skogsbruket hur skogarna ser ut. Innan människans starka påverkan var det i stället så kallade naturliga störningar, framför allt brand men även stormar och översvämningar, som präglade skogarnas ålder, vilka trädslag som fanns och florans och faunans sammansättning.
En effektiv brandbekämpning har dramatiskt minskat brandfrekvensen, och i dag saknas stora, brandpräglade skogslandskap. En del växter, djur och svampar är anpassade till och därför direkt beroende av brand med förkolnade träd och upphettad mark. Tusentals arter behöver döda träd och lövträd för att kunna överleva, och sådana skapas i enorma mängder efter bränder. Genom brand påverkas också ekologiska processer, till exempel näringsomsättning, födovävar och nedbrytning, på ett sätt som skiljer sig från dagens produktionsskogars.
Dessa speciella förhållanden gör brandlandskap viktiga för den ekologiska forskningen. Möjligheten till långsiktiga studier inom ett så stort brandområde som det i Västmanland skulle ge Sverige en särställning i det södra europeiska barrskogsbältet.
Brandområdet är ungefär 17.000 hektar stort. Bolagen Sveaskog och Bergvik har redan deklarerat att de avstår sina sammanlagt cirka 3.000 hektar till naturvård, och det finns också några redan befintliga reservat plus en del tomt- och jordbruksmark. Rimligt skulle därför vara att avsätta ytterligare ungefär 10.000 hektar.
Eftersom många av träden har brunnit upp och en hel del skogar är unga kan skogarna antas ha en medelkostnad per hektar på ungefär 15.000 kronor. Kostnaden skulle då bli 150 miljoner, en liten summa jämfört med statens årliga budget för skydd och skötsel av natur på nästan en miljard kronor. En förutsättning för reservatsbildning är en omfattande, god och hänsynsfull samverkan med markägarna, med hög ersättningsnivå alternativt möjlighet till markbyte med statlig skogsmark.
Vi riktar uppmaningen att avsätta brandområdet som reservat till miljöminister Lena Ek som leder det departement som är ytterst ansvarigt för skyddet av vår natur. Detta måste göras med nya medel, så att inte den redan hårt ansträngda naturvårdsbudgeten pressas ytterligare. Vi uppmanar också företrädare för landets partier att ta ställning för denna satsning som skulle innebära en enorm resurs, inte bara för den biologiska mångfalden utan också för forskningen.
Vilka partier är beredda att framföra detta som ett vallöfte? För friluftslivet och turistnäringen skulle reservatet bli en stor tillgång med tanke på att 3,5 miljoner människor bor inom 15 mil från brandområdets gränser. Det gäller dock att snabba på. Skogsbruket kommer inom kort att påbörja sitt uttag av virke och en reservatsplanering bör starta omgående.