Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-21 07:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gor-det-olonsamt-for-friskolor-att-anlita-obehoriga-larare/

DN Debatt

DN Debatt. ”Gör det olönsamt för friskolor att anlita obehöriga lärare”

Alla vill att barnen i skolan ska undervisas av behöriga lärare, alltså lärare som har både ämneskunskaper och relevant pedagogisk utbildning. Ändå ökar andelen obehöriga, skriver artikelförfattarna.
Alla vill att barnen i skolan ska undervisas av behöriga lärare, alltså lärare som har både ämneskunskaper och relevant pedagogisk utbildning. Ändå ökar andelen obehöriga, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 4/4.

Tankesmedjan Arena Idé: Skolpengen påverkas inte av andelen obehöriga lärare. Det gör att en högre andel ökar friskolornas vinstmarginaler.

Eftersom obehöriga lärare har lägre löner och kan anställas nästan helt utan risk för arbetsgivaren, är det inte konstigt att försöken att öka andelen behöriga lärare konsekvent misslyckats, skriver Johan Enfeldt, Lisa Pelling och German Bender.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Om detta råder total enighet såväl politiskt som inom forskningen. Alla vill att barnen i skolan ska undervisas av behöriga lärare, alltså lärare som har både ämneskunskaper och relevant pedagogisk utbildning. Ändå ökar andelen obehöriga. Orsaken till det är en politik som infört dysfunktionella marknadsmekanismer i den svenska skolan.

Skolpengen påverkas inte av andelen obehöriga lärare, vilket gör att en högre andel obehöriga lärare ökar friskolornas vinstmarginaler. Eftersom obehöriga lärare har lägre löner och kan anställas nästan helt utan risk för arbetsgivaren, är det inte konstigt att försöken att öka andelen behöriga lärare konsekvent misslyckats.

För 10 år sedan var 87 procent av lärarna i den svenska grundskolan behöriga, i dag är siffran enligt Skolverkets statistik nere på 80 procent.

I den senaste Pisarapporten pekas Sverige ut som unikt, eftersom vi på detta sätt har ett skolsystem med omvänt kompensatoriska inslag.

Bristen på behöriga lärare är ett av skolans allvarligaste problem. Inte i framtiden, utan redan nu.

I dag presenterar tankesmedjan Arena Idé därför en rapport som granskar marknadsmekanismerna bakom minskningen av behöriga lärare. Vi presenterar också statistik över andelen behöriga lärare i samtliga 290 kommuner. Mönstret är tydligt:

Obehöriga lärare är vanligare i fristående skolor. Enbart 71 procent av lärarna i fristående skolor är behöriga, medan riksgenomsnittet för kommunala skolor är 83 procent. Skillnaden mellan andel behöriga lärare i friskolor och kommunala skolor är alltså nästan 12 procentenheter. I hela 235 av 290 kommuner har de kommunala skolorna en högre andel behöriga lärare. Störst skillnad är det i Nynäshamn kommun, där andelen behöriga lärare i kommunala skolor är 69 procent och i friskolorna 20 procent.

Friskolor har lägre andel behöriga lärare i både glesbygds- och storstadskommuner. I Stockholm är nästan 86 procent av lärarna i kommunala skolor behöriga, jämfört med 63 procent i skolor som drivs av en enskild huvudman. I Göteborg är skillnaden 84 procent mot 74 procent och i Malmö 80 procent mot 71 procent. Det är bara i Norrbotten, den landsända där lägst andel elever går i fristående skolor, som friskolor och kommunala skolor har en lika hög andel behöriga lärare.

Obehöriga lärare är vanligare på skolor med tuffare förutsättningar, alltså på de skolor där de skulle behövas mest. I den senaste Pisarapporten pekas Sverige ut som unikt, eftersom vi på detta sätt har ett skolsystem med omvänt kompensatoriska inslag.

Från politiskt håll har man försökt åtgärda lärarbristen med olika former av utbildningssatsningar. Visserligen kan fler platser på lärarprogrammen och möjligheter för andra yrkesgrupper att omskola sig vara viktiga sätt att öka utbudet av behöriga lärare. Men i vår rapport visar vi att politiken missat efterfrågesidan. Vi har ett system som effektivt håller nere efterfrågan på behöriga lärare – trots en akut och ökande lärarbrist. Orsakerna är flera.

En obehörig lärare har lägre lön, men ger skolan samma intäkter. Detta är en grundläggande orsak till att andelen obehöriga lärare ökar. En skola med bara 50 procent behöriga lärare (sådana finns) får samma skolpeng per elev som en skola med 90 procent behöriga lärare, trots att den senare alltså har väsentligt högre kostnader. Politiken säger att den vill premiera skolor med hög andel behöriga, men de ekonomiska incitamenten går i motsatt riktning.

En skola med mycket hög andel obehöriga lärare kan visserligen få anmärkningar från Skolinspektionen, men i praktiken blir det sällan några ekonomiska konsekvenser.

En skola med mycket hög andel obehöriga lärare kan visserligen få anmärkningar från Skolinspektionen, men i praktiken blir det sällan några ekonomiska konsekvenser. Riskerna för en sådan skolhuvudman är små. Det understryks av att också populära och ekonomiskt framgångsrika fri­skolor år efter år driver verksamheten med väsentligt lägre andel behöriga lärare än rikssnittet.

En obehörig lärare får inte tillsvidare­anställas. Skollagens 2 kap 20 § förbjuder uttryckligen annat än tillfälliga anställningar och arbetsgivaren slipper bekymra sig om sådant som långsiktigt personalansvar, turordningsregler och annat som skapar trygghet för fast anställda. Samtidigt kan facket inte driva frågan om fast anställning eftersom obehöriga lärare alltså berövats den möjligheten i lag. Lärarfacken accepterar dessutom inte obehöriga lärare som medlemmar.

Kort sagt: obehöriga lärare är billiga, minskar arbetsgivarens långsiktiga åtaganden och har en sämre förhandlingsposition. Allt detta ökar efter­frågan på obehöriga lärare. Det har gått så långt att vi nu ser rapporter om att ”Utbildade lärare har allt svårare att få jobb”, som Dagens Nyheter rapporterade den 9 februari i år.

Ännu värre är det att den senaste Pisa-rapporten pekar ut Sverige som unikt när det gäller fördelningen av obehöriga lärare mellan skolor med olika svåra uppdrag. Bakom benämningen ”omvänt kompensatoriska aspekter” framgår att andelen obehöriga lärare är högre i skolor i utsatta områden och skolor där eleverna har mindre väl­utbildade föräldrar. Detta är tvärtemot målsättningarna i de politiska högtidstalen om skolan.

Ingen vill ha obehöriga lärare, men som vi visar i vår rapport har politiken skapat marknadsmekanismer som gör dem lönsamma för vinstdrivande skolor. Och det finns ingen marknadsmekanism, ingen osynlig hand på skolmarknaden, som gör att skolor med alltför få behöriga lärare slås ut. Tvärtom fortsätter elevtillströmningen till fristående grundskolor, trots att de har en lägre andel behöriga lärare.

Så länge de ekonomiska incitamenten ser ut så här kommer åtgärder som syftar till att öka utbudet av behöriga lärare – alltså utbildning – inte att hjälpa. Det krävs också åtgärder på efterfrågesidan. Om utvecklingen ska kunna vändas måste obehöriga lärare förvandlas från en billig lösning till något som syns som en extra kostnad i skolornas resultaträkningar.

1 Ändra ersättningsmodellen så att det lönar sig att anställa behöriga lärare. Med dagens ersättningsmodell saknas möjlighet att låta andelen behöriga lärare ge utslag i ersättningen (skolpengen). Den möjligheten saknas också i förslagen från likvärdighetsutredningen. Därför bör regeringen skyndsamt utreda hur andelen behöriga lärare kan ge utslag i ersättningen till fristående skolor. Först när de obehöriga lärarna förvandlas från ett plus till ett minus på sista raden i bokföringen kan vi räkna med att det skapas en verklig efter­frågan på behöriga lärare.

2 Skolor som anlitar obehöriga lärare måste ta kostnaden för kompetens­utveckling. När en obehörig lärare anställs ska arbetsgivaren stå för lärarens kompetensutveckling med sikte på behörighet.

3 Stärk de obehöriga lärarnas ställning gentemot arbetsgivaren. Som ett led i att stärka elevernas rätt till undervisning av behöriga lärare måste paradoxalt nog de obehöriga lärarnas ställning gentemot arbetsgivaren stärkas. Först då kommer de ekonomiska fördelarna med att använda obehöriga lärare att försvinna.

Till exempel bör obehöriga lärare som arbetat en längre tid kunna kräva en tillsvidareanställning på samma sätt som andra tillfälligt anställda på arbetsmarknaden. Ett åtagande om kompetens­utveckling med sikte på behörighet bör då vara ett rimligt motkrav på medarbetaren.

Sanningen är tyvärr att den svenska skolan i dag inte klarar sig utan obehöriga lärare. Det ursäktar dock inte systemfel som riskerar att permanenta lärarbristen och minska yrkets attraktivitet för behöriga. En bättre lösning vore att obehöriga lärare blir en dyr och tillfällig lösning på vägen mot fler behöriga lärare, än att de fortsätter att vara ett billigare och därför ökande inslag i skolan.

Ämnen i artikeln

Friskolor
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt