Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 18:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gor-inte-om-lagen-sa-att-utsatta-barn-straffas/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Gör inte om lagen så att utsatta barn straffas”

REPLIK DN DEBATT 11/10.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR: Inget barn ska kunna hindras från att få akut hjälp för att det saknas resurser.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Gängkriminaliteten är ett av Sveriges absolut största samhällsproblem. Det råder ingen tvekan om att hela samhället måste mobilisera för att bryta den. Alla har rätt att känna sig trygga i sina hemkvarter och alla unga har rätt till stöd för att välja ett liv där de inte sugs in i kriminalitet.

Att åstadkomma detta är inget som går i en handvändning. Det handlar om mer resurser till socialtjänstens förebyggande arbete, fler vuxna i skolan och inte minst fler skolkuratorer och mer resurser till polis och rättsväsende. Självklart kan hårdare straff vara en viktig åtgärd.

Men i den politiska jakten på att stå för hårda tag glömmer partierna ofta att vi som samhälle inte kan stoppa kriminaliteten om vi inte också stoppar nyrekryteringen. I jakten på att vara ”tuffast mot brott” går partier ibland vilse och kommer med direkt kontraproduktiva förslag.

Det program som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram i en artikel på DN Debatt innehåller just sådana delar – som riskerar att skada barn snarare än att stötta möjligheterna att bryta rekryteringen till gängen. Det tydligaste exemplet är att de fyra partierna förespråkar att det ska vara åklagare som fattar beslut om omhändertagande av barn, enligt LVU (lagen om vård av unga).

I dag är det socialtjänsten som sitter på kunskapen och kontakterna och behöver göra de akuta utryckningarna enligt LVU när ett barn är hotat. Ett stort problem för många av våra medlemmar är dock att de inte ytterst är ansvariga. Deras beslut kan överprövas av lekmän i en nämnd.

Det är ett verkligt problem för socialtjänsten att socialsekreterare inte får använda sin kompetens till att rädda barn ur svåra situationer utan att riskera att bli överprövade av lekmän. Det är en situation som vore otänkbar i till exempel vården, att ett beslut om ett akut ingripande överprövas av lekmän utanför sjukhuset.

Vi har länge förespråkat en lösning för det: att socialsekreterarna får fatta de avgörande besluten och att de ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men lösningen kan inte vara att flytta det ansvaret till en tjänsteman som är åklagare – där kompetensen om vilka insatser ett barn behöver saknas. I så fall görs helt plötsligt LVU om från en lag som är tänkt att skydda utsatta barn till en lag som straffar barnen.

Att lekmän kan överpröva våra medlemmars beslut är inte det enda problemet för socialsekreterare. Vi har nyligen kunnat visa hur våra medlemmar larmar om att de hindras från att göra rätt insatser vid LVU-ingripanden för att de det saknas resurser till korrekta insatser eller till och med för att våra medlemmar hotas utan att de får rätt understöd.

Det är en betydligt allvarligare sak och något vi hoppas att fler politiska partier engagerar sig i. Det behövs mer resurser till socialtjänsten. Inget barn ska kunna hindras från att få akut hjälp för att det saknas resurser. Det är ett minimikrav om vi ska kunna bryta våldsspiralerna.

Ämnen i artikeln

Gängvåld

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt