Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Gör polisvetenskap till eget ämne och låt poliser forska”

Redan i dag har landets polisutbildningar svårt att hinna ge polisstudenterna alla kunskaper och färdigheter de måste ha med sig ut i arbetslivet. Att korta ner utbildningen utan att tappa i kvalitet är därför inte görligt, skriver Lena Nitz.
Redan i dag har landets polisutbildningar svårt att hinna ge polisstudenterna alla kunskaper och färdigheter de måste ha med sig ut i arbetslivet. Att korta ner utbildningen utan att tappa i kvalitet är därför inte görligt, skriver Lena Nitz. Foto: Hans Runesson

DN DEBATT 17/8. Polisutbildningen behöver göras om till en treårig högskoleutbildning med en akademisk examen. Då blir både utbildning och yrket i sig attraktivare med nya möjliga karriärvägar. Görs polisvetenskap till ett eget ämne kan de akademiskt utbildade poliserna utveckla arbetssätt och metoder på vetenskapliga grund, skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

Att vi till slut fick landets politiker att inse behovet av fler poliser och högre löner var absolut nödvändigt, och det arbetet måste fortsätta. Men för att varaktigt stärka poliskårens förmåga krävs en långsiktig strategi som även inbegriper utbildning samt arbetssätt och metoder med förankring i forskning och beprövad erfarenhet.

I politikens syn på polisen finns i dag en dubbelhet som försvårar en långsiktig och rationell utveckling av yrket. 

Å ena sidan beskrivs polisyrket av vissa som praktiskt, utan behov av längre utbildning. Uppgiften är att hantera ordningsstörningar på gator och torg där fokus ligger på ingripandeverksamheten som om den vore separerad från utredningsarbetet. Det viktiga blir i första hand antalet poliser, inte deras kvalifikationer. Därför tycker man också att polisbristen kan lösas med en förkortad utbildning.

Å andra sidan beskrivs återkommande det alltmer komplexa samhälle som poliser verkar i. Man talar digitalisering och ständigt pågående teknikutveckling som skapar nya möjligheter att begå brott och som tillsammans med globaliseringen gör brottslighetens geografiska gränser flytande. Lägg till ett stort politiskt fokus på ett alltmer uppdelat samhälle med ett sextiotal utsatta områden och ett öppet skjut­vapenvåld som hamnat på nivåer vi inte sett tidigare.

I dag saknas i alltför hög grad forskning kring den praktiska polisverksamhetens arbetssätt och metoder. Följden blir att erfarenheter och metoder vanligtvis saknar vetenskapliga belägg och sällan utvärderas. Därmed sprids inte heller fungerande arbetssätt inom organisationen.

Partierna positionerar sig mot varandra när polisens förutsättningar diskuteras och i tävlingen om vem som kan utlova flest poliser på kortast tid kommer också oövertänkta förslag på hur löftena ska kunna infrias. Problemet med förslag som det om en förkortad utbildning – för att snabbare få ut fler poliser på gator och torg – är att det inte tar hänsyn till de krav som ställs på en polis i dag. Det tar inte heller hänsyn till de kompetenser som krävs för att Polismyndigheten ska bli mer välfungerande, mer effektiv och leverera bättre resultat.

Redan i dag har landets polisutbildningar svårt att hinna ge polisstudenterna alla kunskaper och färdigheter de måste ha med sig ut i arbetslivet. Att korta ner utbildningen utan att tappa i kvalitet är därför inte görligt.

Här finns det de som invänder och hävdar att utbildningen kan delas upp i en kortare del för poliser i yttre tjänst och en annan del för poliser som ska jobba med utredningar. Men de politiker som går fram med sådana förslag har dålig insikt i hur behoven inom svensk polis ser ut och hur svenskt polisarbete bedrivs. Poliser i yttre tjänst har inte bara ett allmänt komplext och mycket brett uppdrag. De står också för de förstahandsåtgärder som ligger till grund för fortsatta brottsutredningar.

Försämras kvaliteten på dessa initiala åtgärder kommer det att få effekter för hela rättskedjan. En delad utbildning skulle också beröva Polismyndigheten en flexibel poliskår där möjligheten att flytta poliser mellan inre och yttre tjänst är absolut nödvändig för att få verksamheten att gå ihop under tillfälliga arbetstoppar och under semestertider.

Framtidens polis måste behålla sin bredd. Och för att hinna med alla viktiga delar av utbildningen – såväl de teoretiska som de extremt viktiga praktiska – bör den förlängas till tre år. Samtidigt behöver utbildningen göras om till en högskoleutbildning med en akademisk examen. Omgörningen är nödvändig för att de som rekryteras och utbildas ska ges de förutsättningar som krävs för att klara polisyrket. Men också för att göra såväl utbildningen som yrket mer attraktiva genom att öppna för karriärvägar både inom och utanför myndigheten.

Med en reformerad utbildning sätter man press på Polismyndigheten att bli en attraktivare arbetsgivare. Men förändringen är framför allt en förutsättning för att Polismyndigheten ska bli en lärarande organisation. Polisarbetet måste grundas i forskning och beprövad erfarenhet om dagens och framtidens uppgifter ska lösas på de sätt som är mest effektiva.

I dag saknas i alltför hög grad forskning kring den praktiska polisverksamhetens arbetssätt och metoder. Följden blir att erfarenheter och metoder vanligtvis saknar vetenskapliga belägg och sällan utvärderas. Därmed sprids inte heller fungerande arbetssätt inom organisationen.

Det här måste vi ändra på. Polismyndigheten måste veta vilken organisation, vilka metoder och vilka arbetssätt som är de bästa. Genom forskning och utvärdering måste man också ta reda på vilka metoder och arbetssätt som inte fungerar.

De som är bäst lämpade för den här typen av utvärderingar och forskningsinsatser är många gånger poliserna själva. De är de som i sitt arbete sett var konkreta brister och kunskapsluckor finns. Det är också de som bäst kan fånga upp fungerande metoder som aldrig lärts ut i någon lärobok och aldrig satts på pränt och därmed inte heller fått spridning. Men i dag saknar de flesta poliser den grundläggande högskoleexamen som krävs för att läsa vidare och söka sig in på forskarbanan. Därmed går polisen miste om värdefull kunskap med bas i praktiskt polis­arbete.

Vi föreslår därför regeringen att:

1

Utveckla polisvetenskap som eget ämne. Det som i dag heter ”polisiärt arbete” behöver utvecklas till ämnet polisvetenskap och bli den akademiska grund som polisutbildningen vilar på och utifrån vilken poliser kan välja att läsa vidare. Polisvetenskapen ska vara ett eget forskningsämne inom vilket poliser kan doktorera och forska.

2

Inrätta ett polisforskningsinstitut. Staten bör inrätta ett institut för att finansiera den polisnära forskningen så att poliser kan forska på yrkets metoder och arbetssätt – med syfte att stödja utvecklingen av polisens resultat. Det här skulle innebära en stor förändring mot i dag när de flesta som ägnar sig åt polisrelaterad forskning är kriminologer, psykologer och sociologer.

3

Gör polisutbildningen till en högskoleutbildning. För att klara polisyrkets och samhällsutvecklingens krav behövs ett kritiskt tänkande och en analytisk förmåga. En högskoleutbildning innebär en kvalitetssäkring av utbildningen och en högskoleexamen på grundnivå öppnar möjligheten till fördjupade studier på avancerad nivå för den som vill fördjupa och specialisera sig.

4

Ge poliser akademisk fortbildning. För att hålla jämna steg med samhällsutvecklingen, utveckla enskilda polisers kompetens och bidra till en lärande polisorganisation behövs även en satsning på akademisk fortbildning.

Den sammantagna effekten av den här omgörningen kommer att dröja, men de politiska besluten måste tas här och nu. De olika delarna utgör absolut nödvändiga byggstenar för att få en långsiktigt effektiv polis som alltid ligger i framkant. Det tjänar hela samhället på.

DN Debatt.17 augusti 2018

Debattartikel

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet:
”Gör polisvetenskap till eget ämne och låt poliser forska”

Repliker

Roger Haddad (L), Liberalernas rättspolitiska talesperson:
”Högre polislöner avgörande för att stoppa polisavhoppen”

Morgan Johansson (S), justitie- och inrikesminister:
”Oppositionen blockerar en förbättrad polisutbildning”

Sofia Larsen, ordförande Jusek och Lars Modig, ordförande Saco-S inom Polisen:
”Låt poliser vara poliser”

Slutreplik från Lena Nitz:
”Politikens kortsiktighet ett hot mot polisens utveckling”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.