Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-22 22:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/granskning-om-israel-anvander-apartheidpolitik-behovs/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Granskning om Israel använder apartheidpolitik behövs”

REPLIK DN DEBATT 9/1.

Sune Fahlgren, lektor vid Enskilda Högskolan Stockholm: Blotta misstanken om brott mot mänskligheten är allvarlig.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det är inte bara Svenska kyrkan som kämpar för en rättvis fred för människor som befolkar området mellan Jordan och Medelhavet. Den kampen förs av en stark och bred ekumenisk rörelse. Även om konflikten har pågått länge och syns olöslig har det inte stoppat kyrkorna runt i världen att engagera sig.

Kyrkorna i Det heliga landet visar gång på gång att de står enade när människors rätt till ett värdigt och rättvist liv kränks. På motsvarande sätt är också katoliker, svenskkyrkliga, frikyrkliga och ortodoxa i Sverige förenade i bön och arbete för en fredskultur i Israel och Palestina.

Därför blev jag som tillhörig Equmeniakyrkan inte upprörd över beslutet på Svenska kyrkans kyrkomöte. Jag gläds över initiativet att granska huruvida apartheidpolitik används av Israel och Palestina. Blotta misstanken om sådana brott mot mänskligheten är mycket allvarlig. Därför är en granskning nödvändig.

Jag uppfattar inte Svenska kyrkan som Israelfientlig, antisemitisk eller Palestina-enögd som Annika Borg påstår på DN Debatt. Kyrkomötets beslut rimmar väl med det fredsarbete som pågår i olika ekumeniska organ och nätverk som Svenska kyrkan ingår i.

Själv är jag med i ett ekumeniskt nätverk som heter Kairos Palestina. Vi arbetar för en rättvis fred genom att lyfta folkrätten, och vi vill att de palestinska kristnas röster blir hörda i kyrkorna och i samhället. I Sverige har frikyrkorna, katolska kyrkan och östkyrkorna tillsammans också ett studiecenter i Jerusalem (Swedish Christian Study Centre) som genom studieresor ger bildning och personliga möten för ett fördjupat engagemang för rättvis fred.

Det ekumeniska fredsarbetet visar att kristna tolkar Bibeln på olika sätt, exempelvis när det gäller bruk av vapen. När Kristdemokraterna bildades 1964 markerade partiet att det inte var ett ”högerparti”, utan det mest pacifistiska av alla partier. Vapenvägran var så utbrett i frikyrkorna att det sågs som en självklar bibeltolkning. Och när tidningen Dagen på ledarplats 1967 deklarerade att sexdagarskriget var ett tecken att Jesus kommer tillbaka skrev journalisten Ivar Lundgren en krönika där han med stöd i Bibeln förmanade kristna att älska både araber och judar som sig själva och att krig aldrig är att glädjas över.

I dag har kristna polariserade ståndpunkter i Israel-Palestina-konflikten. Mest problematiskt finner jag dem som med Bibeln i hand ger ett okritiskt stöd till israelisk högerpolitik.

I kontrast till detta står det ekumeniska fredsarbetet. Det har förebilder som Jean Zaru i Ramallah, ledare för kväkarförsamlingen i Ramallah och tidigare medlem i Kyrkornas världsråds centralkommitté. Hon säger att när Jesus lärde lärjungarna att be ”låt ditt rike komma”, så var det ”ett rike med rätta relationer som leder till harmoni, fred och försoning”. Kristna har alltså en gemensam förpliktelse att be och arbeta för sådana goda relationer.

Ämnen i artikeln

Palestina
Israel

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt