Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 11:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/greenpeace-dubbelraknar-koldioxidutslappen/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Greenpeace dubbelräknar koldioxidutsläppen”

SLUTREPLIK DN DEBATT 22/9.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige: Sverige har minskat de territoriella utsläppen av växthusgaser med 29 procent sedan 1990.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en replikmin debattartikel skriver Isadora Wronski från Greenpeace att vi helt borde sluta använda restprodukter från skogen för att producera flytande biobränslen eftersom tiden för att undvika allvarliga klimatförändringar är knapp.

Vi är överens om att tiden är knapp och att läget är akut, men just därför måste vi agera klokt på både lång och kort sikt. Oavsett hur snabbt fordonsflottan elektrifieras eller hur snabbt konsumtionen minskar kommer de bilar som finns på vägarna i dag fortsätta rulla en bra bit in på nästa decennium. Och även om det nu utvecklas nya tekniker för att elektrifiera både flyg och sjöfart kommer de inom överskådlig tid vara beroende av flytande drivmedel.

Det är den verklighet vi har att förhålla oss till, men som Isadora Wronski förnekar i kontrast till exempelvis Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen som förhåller sig sakligt kritiska till bioenergin utifrån detta faktiska dilemma.

Wronski påstår att ”utsläpp är utsläpp, vare sig de kommer från att elda olja, sopor eller skog”. Men det är en fundamental skillnad mellan fossila koldioxidutsläpp, som är ett linjärt utsläpp från ett geologiskt kollager till atmosfären, och biogena koldioxidutsläpp som är en del i det ständigt pågående kretsloppet av kolatomer mellan atmosfären och biosfären.

Kolatomer binds in i skogen via fotosyntesen och avgår från skogen via respiration, nedbrytning, bränder och avverkning där en del av kolatomerna avgår relativt omgående när restprodukter från skogsbruket används som energi. En del hamnar i skogliga produkter där de lagras en längre tid. Det är nettokolbalansen, inbindning minus avgång, som påverkar koldioxidhalten i atmosfären.

Det är alltså en fundamental skillnad att nyttja restprodukter från skogen som ändå skulle gett ifrån sig samma mängd utsläpp av koldioxid när bioresursen förmultnar och bryts ned, fast något senare i tid, än att plocka upp och elda upp fossil energi som annars aldrig skulle kommit ut i atmosfären.

Det är inte det enskilda trädets kolbalans som är intressant ur klimatsynpunkt utan hur svenskt skogs- och jordbruk i stort påverkar mängden inbundet kol, samt fossilutsläppen, över tid.

Det går inte att bedöma klimateffekterna av att använda biodrivmedel utifrån hur lång tid det tar för ett träd att ersätta ett annat träd. Man måste anlägga ett systemperspektiv. Den systemavgränsning som är rimlig när det gäller bioenergi och kolbalanser är det svenska jord- och skogsbruket som helhet, alltså hela det område som Sverige har rådighet över och är ansvarig för inför FN.

Nettobalansräkningen för skogsbruk och annan markanvändning visar att Sverige binder 30-40 miljoner ton koldioxid årligen. Samtidigt producerar vi stora volymer skogliga produkter som tillgodoser behov som annars hade krävt fossilbaserade produkter som bensin, cement och fossilplast. För att räkna på kolbalansen kan man likna Sverige vid ett träd som vi tar grenar ifrån samtidigt som ”trädet” växer och blir större.

I rapporteringen till FN:s klimatkonvention framgår att Sveriges territoriella utsläpp sedan 1990 har minskat från cirka 71 till 50 miljoner ton växthusgaser. I FN-rapporteringen för skogen är koldioxidutsläppen från användningen av biodrivmedel och andra kortlivade produkter baserad på inhemsk råvara redan medtagen.

När Greenpeace adderar de biogena koldioxidutsläppen till de nationella utsläppen dubbelräknas alltså utsläppen. Faktum kvarstår: Sverige har minskat de territoriella utsläppen av växthusgaser med 29 procent sedan 1990.

FN:s och många klimatforskares målbild är att världens nettoutsläpp ska vara noll senast 2050. På längre sikt kan vi behöva binda in stora mängder kol för att kunna begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Chalmersprofessorn Anders Lyngfeldt har därför rätt när han i sin replik skriver att vi också behöver växla upp satsningarna för att fånga in de biogena koldioxidutsläppen och till exempel lagra dem under havsbottnen. Men ju snabbare vi stänger ”fossilbränslekranen” som tillför mer koldioxid till atmosfären genom att till exempel satsa på bioenergi, desto mindre beroende av dessa lösningar blir vi.

Den stora utmaningen är inte kolbalansen, utan att öka den biologiska mångfalden Avverkning och igenväxning är de främsta hoten mot olika arter av växter, djur och svampar i Sverige.

Enbart i skogslandskapet är nästan 1 500 arter hotade. Det är förvisso inte användningen av restprodukter för bioenergi som orsakar detta problem, men de bakomliggande areella näringarna behöver utveckla naturvärdena för att också skapa ett gott förtroende för bioekonomin i allmänhet och bioenergin i synnerhet, inte minst inom EU.

Vi befinner oss i en förändringsprocess som när det kommer till omfattning och hastighet saknar motstycke i historien. Och ändå går det för långsamt. Elektrifiering och effektivisering av industriella processer kan minska biomassabehovet för vissa ändamål samtidigt som nya innovationer gör det möjligt att producera nya biobaserade produkter som ersätter det fossila.

Tiden för att agera är nu – och vi måste använda de verktyg som finns.

Ämnen i artikeln

Jordbruk
Skogsmark
Klimatet
Biobränsle

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt