Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 05:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gymnasiets-yrkesprogram-leder-snabbast-till-jobb/

DN Debatt

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

För de elever som gått energiprogrammet och fordonsprogrammet går det snabbast att få jobb. Efter fyra år har 70 procent etablerat sig på arbetsmarknaden, skriver artikelförfattarna. Bilden från Volvos fabrik i Tuve. Foto: Anders Hofgren/TT

DN DEBATT 13/1. Nu är det dags för 15-åringar att välja gymnasieutbildning. Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv.

I dag har många företag svårt att hitta rätt kompetens, trots att många arbetslösa söker jobb. Senaste säsongsrensade data från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att arbetslösheten är 6,8 procent och ungdomsarbetslösheten är på hela 17,4 procent.

Den dåliga matchningen mellan de jobbsökandes kompetens och vad företagen efterfrågar är en påminnelse om hur viktigt det är välja gymnasie­program som fungerar bra på arbetsmarknaden. Vi vet exempelvis att yrkes­program i högre utsträckning leder till jobb i direkt anslutning till gymnasiet. Trots detta ser många elever dem inte som ett alternativ. Både vi arbetsgivare och skolor behöver helt enkelt bli bättre på att informera.

För att bidra med underlag inför gymnasievalet 2020 presenterar Svenskt näringsliv nu nya siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl. De visar hur elever från olika gymnasieprogram runt om i Sverige klarat sig på arbetsmarknaden. Nu när det är dags för en ny årskull att välja gymnasieprogram är det viktigt att elever kan göra genomtänkta val.

Generellt sett tar det lång tid för eleverna från de teoretiska programmen att etablera sig. Elever från teknikprogrammet är de enda som har nått en etablering på 70 procent snabbare än 10 år.

Gymnasiepejlen visar tidigare elevers ställning på arbetsmarknaden efter examen. De som nu ska välja program kan själva jämföra och få en bild av hur valet av program och skola kan påverka deras framtida arbetsliv, sett till jobbmöjligheter och inkomst.

Gymnasieskolans program förändras över tid, precis som många skolors organisation. Därför behöver man värdera vad statistiken kring tidigare årskullar säger om dagens programutbud.

Av de elever som lämnade gymnasieskolan 2007 var 74,6 procent etablerade på arbetsmarknaden tio år senare. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska en person, enligt SCB:s mått, vara sysselsatt, ha en arbetsinkomst på minst 197 100 kronor, inte ha någon förekomst av arbetslöshet under året och inte studera vid högskola. Etableringsgraden enligt denna definition varierar mycket mellan de olika nationella programmen.

För att jämföra de olika gymnasie­programmen har vi undersökt hur lång tid det tar tills 70 procent av eleverna är fast förankrade på arbetsmarknaden. Trots att den ribban är lågt satt tar det väldigt olika lång tid för elever från olika program att nå dit.

För de elever som gått energiprogrammet och fordonsprogrammet går det snabbast att nå den etablerings­graden, de klarar det på fyra år. Betydligt längre tar det naturligt nog för elever från högskoleförberedande program.

Men även för flera yrkesprogram tar det ett decennium innan 70 procent av eleverna är etablerade på arbetsmarknaden. Faktarutan här intill visar hur lång tid det tar för eleverna från respektive program att nå 70 procents etablering på arbetsmarknaden.

Skillnaderna i etablering mellan de olika nationella programmen är stora, men spridningen i resultat mellan samma program på olika skolor är än större. Till exempel når eleverna som läst teknikprogrammet i Tranemo 70 procent etableringsgrad redan ett år efter examen. Men det tar tio år för eleverna som läst samma program i Helsingborg att nå samma andel.

Elever från skolor som har nära samarbete med företag har över lag en snabb etablering på arbetsmarknaden. Eleverna från Volvogymnasiet i Skövde och SKF tekniska gymnasium i Göteborg utmärker sig positivt. Bland dem övergick andelen etablerade 70 procent direkt, året efter examen.

Det finns också betydande regionala variationer. Ett exempel är att 100 procent av de som läste energiprogrammet i Västerbotten var etablerade på arbetsmarknaden redan efter ett år. Samtidigt tog det sju år innan 70 procent av eleverna som läst samma program i Västernorrland var etablerade.

Men rektorerna vid lågt presterande gymnasieskolor kan inte skylla på skillnaderna på arbetsmarknaden i olika delar av Sverige, eller på variationerna mellan olika nationella program.

Skillnaderna i resultat mellan olika gymnasieskolor i samma region med samma program är stora. De olika industriprogrammen i Kronobergs län är ett exempel på detta. Medan eleverna som läst industriprogrammet i Älmhult nådde 70 procent etablering året efter examen så tog det sju år för de som läst samma program i närliggande Ljungby.

Förändringarna i näringslivet går snabbt. Förväntningarna på medarbetarnas kompetens förändras. En nära koppling till branscher och företag är därför viktig för en bra yrkesutbildning i takt med tiden.

Branscher och företag måste få ett större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna. Koncept som college och collegeliknande modeller behöver uppmuntras. Försöksverksamheten med branschskolor och yrkesprov behöver växlas upp.

Det finns också stora skillnader mellan de högskoleförberedande programmen. Generellt sett tar det lång tid för eleverna från de teoretiska programmen att etablera sig. Elever från teknikprogrammet är de enda som har nått en etablering på 70 procent snabbare än 10 år.

Det säger en hel del om högskole­utbildningarnas kvalitet och effektivitet, men också att ambitionerna på de teoretiska gymnasieprogrammen behöver höjas. De högskoleförberedande programmen behöver helt enkelt bli mer högskoleförberedande för att bättre rusta eleverna för högre studier.

Det är också viktigt att studie- och yrkesvägledningen förbättras för att eleverna ska ges bättre förutsättningar inför gymnasievalet.

Hur väl eleverna klarar sig i högre studier och på arbetsmarknaden bör ingå i skolornas kvalitetsredovisningar och tydligt och lättbegripligt redovisas för elever och föräldrar. På så sätt ökar både förutsättningarna för eleverna att göra medvetna och genomtänkta val och förutsättningarna för huvudmännen att utveckla och förbättra skolverksamheten. Hela gymnasieskolan måste präglas av hög kvalitet, god relevans och starka resultat.