Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 05:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gymnasievalets-betydelse-for-inkomsten-maste-bli-tydligare/

DN Debatt

DN Debatt. ”Gymnasievalets betydelse för inkomsten måste bli tydligare”

Statistik från SCB visar att högst snittinkomster tio år efter gymnasiet uppnådde elever som läst yrkesförberedande program inom bygg, energi och el samt teknik, skriver Svenskt Näringsliv.
Statistik från SCB visar att högst snittinkomster tio år efter gymnasiet uppnådde elever som läst yrkesförberedande program inom bygg, energi och el samt teknik, skriver Svenskt Näringsliv. Foto: Robin Haldert

DN DEBATT 7/1. Trots högkonjunktur är arbetslösheten hög. Ny statistik tydliggör att det råder stor skillnad i inkomst och sysselsättning efter olika gymnasie­program. Det behövs därför bättre konsumentupplysning om gymnasieskolans betydelse för arbetslivet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Rätta artikel

Många företag har i dag svårt att hitta nya medarbetare med rätt utbildning och erfarenheter. Samtidigt har Sverige, mitt i högkonjunkturen, en betydande arbetslöshet. Senaste säsongsrensade data från Statistiska Centralbyrån visar att arbetslösheten är 6,2 procent. För ungdomar i åldern 15–24 år är arbetslöshetstalet hela 16,9 procent.

Den dåliga matchningen mellan arbetskraftsutbud och efterfrågan är en påminnelse om hur viktigt det är med utbildningsval som fungerar på arbetsmarknaden. Kommande veckor ska en ny årskull välja väg inför gymnasieskolan. De flesta ungdomar födda 2003 lämnar nionde klass till sommaren och ska börja ett gymnasieprogram till hösten.

För att bidra med underlag inför gymnasievalet 2019 har Svenskt Näringsliv med hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, tagit fram fakta om hur det gått för eleverna på alla program på svenska gymnasieskolor. Statistiken visar hur elever klarat sig på arbetsmarknaden åren efter examen, men också hur det gått i skolan med nationella prov och betyg.

Hela detta material gör vi nu tillgängligt på sajten Gymnasiekvalitet.se, för att främja genomtänkta utbildningsval.

Gymnasieskolans program och många skolors organisation har ändrats de senaste åren. Därför behöver man värdera vad statistiken om tidigare årskullar säger om dagens program­utbud från fall till fall. Ambitionen med Gymnasiekvalitet.se är att presentera de hårda fakta som är möjliga att ta fram om hur det gått för elever från olika program i skolan och på arbetsmarknaden, och låta årets gymnasieväljare själva värdera dessa uppgifter tillsammans med annat faktaunderlag.

Särskilt intressant för gymnasieväljarna bör det vara att variationerna inom ett och samma program inom en och samma region är så stora.

Bland de elever som lämnade gymnasieskolan 2006 var 89 procent sysselsatta tio år senare. Samtidigt hade hela 55 procent varit arbetslösa någon gång under åren 2007–2016. Den genomsnittliga disponibla årsinkomsten var 257 000 kronor.

Statistiken från SCB visar att inkomsterna varierar mycket mellan olika program tio år efter att man lämnat gymnasiet. Högst snittinkomster uppnådde eleverna som lämnat yrkesförberedande program inom bygg, energi och el samt teknikprogrammet:

Energiprogrammet: 307 000 kr

Byggprogrammet: 295 000 kr

Teknikprogrammet: 291 000 kr

Elprogrammet: 291 000 kr

Snitten för de olika nationella programmen skiljer sig åt, men spridningen i resultat mellan olika utbildningar på olika skolor är än större. Eleverna från det enskilda energiprogram med högst disponibla inkomster tio år efter gymnasiet tjänar till exempel mer än 400 procent mer än eleverna från samma program på den skola där eleverna nått det lägsta snittinkomsterna.

Följande tabell redovisar hur mycket högre inkomst eleverna från det enskilda programmet på skolan med högst inkomster har jämfört med inkomsterna bland eleverna från samma program på skolan med lägst inkomster:

Energiprogrammet: 440 procent högre inkomst

Handels- och administrationsprogrammet: 420 procent

Elprogrammet: 250 procent

Barn och fritidsprogrammet: 190 procent

Fordonsprogrammet: 170 procent

Naturbruksprogrammet: 140 procent

Industriprogrammet: 130 procent

Omsorgsprogrammet: 100 procent

Hotell- och restaurangprogrammet: 100 procent

Hantverksprogrammet: 90 procent

Byggprogrammet: 60 procent

Livsmedelsprogrammet: 50 procent

Variationerna i arbetslöshet inom ett och samma program på olika skolor är också stora. Det finns till exempel ett byggprogram på en gymnasieskola som har tre gånger så många som varit arbetslösa någon gång under en tioårsperiod jämfört med det bäst presterande byggprogrammet.

Det är slående hur väl vissa yrkesförberedande program och teknikprogram står sig. Eleverna från det kommunala Vimmerby gymnasiums elprogram har bland de högsta disponibla årsinkomsterna tio år efter examen, 675 000 kronor. Teknikprogrammen på Gislaveds gymnasium och Farsta Gymnasium ligger inte långt efter med årsinkomster på 585 000 kronor respektive 572 000 kronor.

Elever från de gymnasieskolor som har nära samarbete med företag klarar sig över lag bra på arbetsmarknaden med hög andel sysselsatta och inkomster högre än snittet. Lägst arbetslöshet efter industriprogrammet har till exempel de elever som gått SKF Tekniska gymnasium i Göteborg och Volvogymnasiet i Skövde haft. Eleverna från dessa program och skolor ligger också över snittet för inkomst tio år efter skolan.

Det finns också betydande regionala variationer. Ett tydligt exempel är att eleverna från fordonsprogrammen i Stockholms län lyckats undvika arbetslöshet i betydligt högre grad än eleverna från fordonsprogrammen i Västernorrland. De senare har mer än 70 procent högre andel som varit arbetslösa någon gång under de tio åren efter gymnasiet jämfört med kollegorna från Stockholm.

Men rektorerna vid lågt presterande gymnasieskolor kan inte skylla på skillnaderna på arbetsmarknaden mellan olika delar av Sverige eller på variationerna mellan olika nationella program. Skillnaderna i resultat mellan olika gymnasieskolor i samma region med samma program är stora. De olika byggprogrammen i Västra Götaland är ett tydligt exempel. Eleverna från byggprogrammet i Skara noterar mer än dubbelt så stor andel som varit arbetslösa jämfört med byggprogrammet i näraliggande Vara.

För de niondeklassare och deras föräldrar som ska välja utbildningsväg kommande veckor bör resultaten av den undersökning som presenterats här stämma till eftertanke. Uppenbarligen finns det utbildningar där eleverna efter examen presterar långt sämre på arbetsmarknaden än andra. Särskilt intressant för gymnasieväljarna bör det vara att variationerna inom ett och samma program inom en och samma region är så stora. Det förtjänar också att uppmärksammas hur bra snittlöner eleverna på vissa yrkesprogram och teknikprogram når.

De fakta vi presenterar kan hjälpa gymnasieväljarna att göra genomtänkta utbildningsval. Framöver bör rektorerna vid gymnasieskolorna ha ansvar för att redovisa hur de egna programmens elever klarar sig på arbetsmarknaden. Sådan information bör ingå som konsumentupplysning när skolor presenterar sitt utbud för intresserade niondeklassare och deras föräldrar.

Ansvariga politiker och rektorer bör också använda de fakta vi redovisar för att utvärdera och utveckla gymnasieskolans program. Skolor som har svaga resultat bör samarbeta mer med näringslivet för att förbättra elevernas förutsättningar efter utbildningen. Ökad samverkan mellan skolor och företag bidrar till att gymnasieprogrammen blir mer relevanta för yrkeslivet, och därmed till att elevernas förutsättningar att få jobb och försörjning förbättras.