Det krävs omställning och krafttag i alla länder för att nå målen i Agenda 2030. Den globala utvecklingen är komplex. Fattigdomen minskar, fler barn går i skola och uttunningen av ozonskiktet har stoppats. Samtidigt ökar antalet hungriga för första gången på ett decennium, miljontals människor är på flykt och klimatfrågan blir alltmer akut. FN:s Agenda 2030 visar att de globala samhällsutmaningarna är sammanflätade. De måste därför också hanteras sammanhållet.

Sverige faller väl ut i internationella jämförelser rörande hållbar utveckling. Välfärdssamhället och den breda politiska enigheten om klimatpolitiken gör att förutsättningarna för en omställning i Sverige är relativt goda. Samtidigt står vi inför betydande utmaningar med ohållbara konsumtionsmönster, ojämlikheter i hälsa och bristande integration. Statistiska centralbyrån (SCB) bedömer att Sverige uppfyller endast cirka 20 procent av de globala indikatorerna för Agenda 2030. 

Sverige måste med andra ord öka takten och låta Agenda 2030 vara styrande de kommande tio åren. Vi har nationella mål, lagstiftning, strategier och handlingsplaner inom olika politikområden, men det finns gap mellan mål och resultat. De åtgärder som vidtas räcker inte. Delegationens förslag syftar därför till att få bättre koordinerade mål och stärkta förutsättningar så att beslut och åtgärder bidrar till en hållbar utveckling.

Mål, strategier och styrmedel utvecklas ofta separat inom olika områden. Det gör att synergier eller målkonflikter lätt förbises. Agenda 2030 visar att detta förhållningssätt inte fungerar i längden. Hållbar utveckling måste bli det övergripande målet för all politik och därför integreras i ordinarie processer. Den statliga budgetprocessen, förvaltningspolitiken, myndighetsstyrningen och utredningsväsendet bör organiseras för att främja en hållbar utveckling. 

Delegationen föreslår därför ett riksdagsbundet nationellt mål för Agenda 2030-arbetet, en justering av det förvaltningspolitiska målet och att arbetet med genomförandet av agendan redovisas samlat i budgetpropositionen.

SCB bedömer att Sverige endast uppfyller cirka 20 procent av de globala indikatorerna för Agenda 2030.

Frågan om hållbarhetskrav vid offentlig upphandling har varit en av de oftast återkommande i våra dialoger med såväl företrädare för offentlig verksamhet som med representanter för näringslivet. Bilden som framkommit är att det i för liten utsträckning ställs krav om hållbarhet i samband med offentlig upphandling. Offentlig upphandling kan och ska användas för att påverka i en hållbar riktning.

Den lokala och regionala nivån spelar en nyckelroll för Agenda 2030. En stor del av ansvaret för viktiga åtgärder inom vård, skola, omsorg och samhällsplanering ligger på kommuner och landsting som också har närhet till medborgarna. Därför föreslår delegationen bland annat att regeringen ingår ett handslag med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det behövs en gemensam programförklaring för genomförandet av agendan. Regeringen bör samtidigt tydliggöra ansvaret för hållbar utveckling inom det regionala utvecklingsarbetet.

Ett väl fungerande näringsliv med hållbara affärsmodeller är en förutsättning för samhällets tillväxt, sysselsättning och innovation och för att förse samhället med de varor och tjänster som behövs för omställningen. Det krävs i många fall omfattande och långsiktiga satsningar från såväl privata som offentliga aktörer. Regeringen måste därför säkerställa långsiktiga spelregler över mandat­perioderna som möjliggör investeringar som främjar hållbar utveckling. 

Svenska företag är i hög grad internationella och kan därför ha en positiv inverkan både nationellt och globalt. Många svenska företag ligger redan långt fram vad gäller internationella riktlinjer om hållbarhet. För att ytterligare stärka och underlätta detta arbete är det viktigt med förutsägbara regler som underlättar långsiktiga investeringar, men också att utreda en förstärkt nationell lagstiftning om företag och mänskliga rättigheter.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen ger stabilitet och goda ekonomiska och sociala villkor för arbetstagare och arbetsgivare i Sverige. Arbetsmarknadens parter är viktiga i omställningen till ett hållbart välfärdssamhälle. Samtidigt kan ambitionen hos arbetsmarknadens parter höjas för att bidra till miljömässigt hållbar utveckling. Det kan exempelvis ske genom utvecklade omställningsavtal och särskilda överenskommelser eller avsiktsförklaringar som stimulerar miljömässig hållbarhet.

Civilsamhällets organisationer är en hörnsten i ett hållbart samhälle. En fråga som återkommande lyfts är osäkerheten gällande finansiering av deras verksamhet. Det är därför viktigt att bidragsgivningen är långsiktig. I många länder är det civila samhället under hot. Regeringen bör därför stå upp för ett fritt och livskraftigt civilsamhälle och rätten att organisera sig.

Forsknings- och innovationsverksamhet behövs för att hitta lösningar på många utmaningar i Agenda 2030. Regeringen bör i kommande forskningspropositioner premiera utmaningsdriven forskning och innovation som bidrar till lösningar på hållbarhets­utmaningar. Behovet av transformativa förändringar är stort inom många sektorer, vilket kräver ett framåtsyftande och evidensbaserat beslutsunderlag. Agenda 2030 visar också hur olika samhällsutmaningar hör ihop. Detta ställer krav på ökad tvärdisciplinär kompetens, vilket bör premieras i större utsträckning än i dag.

Partnerskap och gemensamt ansvar är viktiga faktorer för att nå målen. Därför föreslår vi att en Agenda 2030-kommittée utses av regeringen. Den bör utvärdera arbetet och lägga förslag på nya åtgärder fram till år 2030. Att verka över sektorsgränser förutsätter en bred representation i kommittén. Inte minst barn och unga är viktiga aktörer för att driva det arbetet framåt. Vi föreslår även nationella och regionala dialogforum för att ge förankring på alla nivåer, i linje med agendans budskap om att ingen ska lämnas utanför.

Regeringen har uttryckt att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Sveriges goda utgångsläge både förpliktigar och möjliggör. En omställning är nödvändig och tiden är knapp. Ett ökat tempo i omställningen ger fördelar för organisationer och enskilda både i och utanför Sverige. Om alla svenska aktörer bidrar kan vi vända världens utmaning till världens möjlighet.