Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/halva-eu-budgeten-maste-ga-till-klimatsatsningar/

DN Debatt

DN Debatt. ”Halva EU-budgeten måste gå till klimatsatsningar”

En “Green deal” som både är i linje med Parisavtalet och får brett stöd i EU-parlamentet är möjlig. Tiden för att kompromissa med vetenskapen är över, skriver Alice Bah Kuhnke (MP) och Pär Holmgren (MP). Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN DEBATT 8/10. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tillsammans med föreslagna klimatkommissionären Frans Timmermans utlovat ett reformpaket för klimatet, en ”Green deal”. Men risken är stor att paketet inte kommer att innehålla vad som krävs för en grön och rättvis omställning, skriver Alice Bah Kuhnke (MP) och Pär Holmgren (MP).

Vi har bara några få år på oss att göra det som krävs för att nå Parisavtalet. Den tillträdande EU-kommissionen har ett avgörande ansvar. Lyssnar man på FN:s klimatpanel är detta den sista kommissionen som har möjlighet att uppfylla avtalets åtaganden. Det som krävs är en total omläggning av politik, energi och ekonomi.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tillsammans med den föreslagna klimatkommissionären Frans Timmermans lovat att presentera ett stort reformpaket för klimatet, en så kallad ”Green deal”. Vi gröna har länge arbetat för en sådan reform. Men trots att idén lanserades av vår partigrupp ser vi med stor oro på vad som hittills presenterats av EU-kommissionen. Det finns en betydande risk för att kommissionens förslag inte kommer att innehålla vad som krävs för en grön och rättvis omställning.

De som tycker att våra krav är för ambitiösa är välkomna att granska de koldioxidbudgetar som tas fram av experter och förklara hur de räknar fel.

I dag tisdag har EU-parlamentet en utfrågning av den tilltänkta klimatkommissionären Frans Timmermans. Vår gröna partigrupp kan bli avgörande för om han och von der Leyens kommis­sion ska kunna tillträda. Vi arbetar gärna konstruktivt med honom men vårt stöd kräver ett verkligt klimatansvar.

Inför dagens utfrågning ställer vi gröna därför följande krav på en ”Green deal”:

1 Tillräckliga utsläppsmål i närtid. Frans Timmermans har fått i uppdrag att införa en ny klimatlag, med målet att EU ska bli koldioxidneutralt till 2050. Det är ett välkommet steg men inte tillräckligt. Målet till 2050 har fått berättigad kritik för att signalera att vi fortsatt kan släppa ut växthusgaser i flera decennier till. I själva verket är det avgörande att utsläppen minskar rejält de närmaste tio åren för att Parisavtalet ska kunna uppnås.

Att fokusera på ett mål som ligger 30 år in i framtiden avleder uppmärksamheten från den politik som behövs nu. Vi kan inte vänta med att reformera EU:s utsläppshandel, långtidsbudgeten och jordbrukspolitiken. Dessa instrument måste bli kompatibla med Parisavtalet redan under denna mandatperiod.

Det är därför avgörande att ett ambitiöst mål till 2030 ingår i klimatlagen. Den nya kommissionen har uttalat en ambition om att minska utsläppen med 40–55 procent till 2030. Detta är en förbättring men inte i linje med Parisavtalet, som alla EU:s länder har lovat att uppfylla. För att ha en möjlighet att stanna under två graders global uppvärmning krävs sannolikt utsläppsminskningar på minst 65–80 procent till 2030, jämfört med 1990.

De som tycker att våra krav är för ambitiösa är välkomna att granska de koldioxidbudgetar som tas fram av experter på området och förklara hur de räknar fel. Annars blir de partier som står bakom Ursula von der Leyen svaret skyldiga över varför man i praktiken överger Parisavtalet och skjuter över ansvaret på kommande generationer.

2 Satsa hälften av EU-budgeten på klimat. Det borde vara självklart att en ”Green deal” innebär betydligt höjda anslag till klimat i EU:s budget. Risken är dock stor att ”Green deal” i praktiken blir en ompaketering av befintliga EU-medel. I de yttranden som Timmermans har skickat till EU-parlamentet aviseras ingen ökning av de 25 procent av EU-budgeten som redan föreslagits till klimatsatsningar (ca 46 miljarder euro per år).

Kommissionens förslag på 46 miljarder euro per år är för lite, inte minst med tanke på att EU:s medlemsländer subventionerar fossil energi med 55 miljarder euro varje år. Ett avgörande första steg är att alla fossila subventioner slopas. EU har i internationella sammanhang åtagit sig att fasa ut dessa subventioner till 2020. Vi kräver att kommissionen nu går från ord till handling.

En verklig ”Green deal” kräver investeringar utan motstycke i historien. För att bli koldioxidneutralt beräknas EU behöva satsa upp till 2,9 procent av bnp (520–575 miljarder euro) årligen på klimatet. Det är helt centralt att EU-budgeten bidrar till detta. Vi gröna vill därför att minst 50 procent av EU:s budget satsas på klimatåtgärder. Många medborgare tycker att klimatfrågan bör vara en av EU:s huvuduppgifter – det är dags att leverera vad medborgarna förväntar sig.

3 Ge konkreta svar om bilindustrin, flyget och jordbruket. På vissa områden kan kommissionens förslag i själva verket innebära försämringar för klimatet. Ett exempel är att kommissionsordföranden öppnat för att vägtransporter ska ingå i EU:s utsläppshandel, något bilindustrin länge har lobbat för.

EU:s utsläpp från bilar regleras i dag i separat lagstiftning. Det nuvarande kravet är att nyproducerade bilar ska minska sina utsläpp med 37,5 procent till 2030. Låter man bilindustrin ingå i utsläppshandeln riskerar utsläppskraven att minska betydligt eftersom det finns ett stort överskott på utsläppsrätter. Tills EU:s utsläppshandel ligger i linje med vad vetenskapen kräver bör detta undvikas.

Det är hög tid att flyget börjar betala skatt för sin klimatpåverkan och tilldelningen av gratis utsläppsrätter till flyget måste upphöra. Vi ser också med oro på att någon större reform av jordbrukspolitiken inte verkar vara planerad. En genomgripande omställning av jordbruket är helt central för att uppnå klimatmålen. Inte minst för att skapa nödvändiga kolsänkor.

4 Omställningen måste vara rättvis. I dag lever mer än 118 miljoner européer på eller under fattigdomsgränsen. Därför måste klimatomställningen vara socialt hållbar och rättvis, men vi ser flera frågetecken kring fördelningspolitiken i Frans Timmermans förslag. Vi stöder inrättandet av den fond för rättvis omställning Timmermans presenterat men denna kan inte enbart finansieras genom en omfördelning av EU:s befintliga strukturfonder.

Ny finansiering behövs för att sammanhållningen inte ska hotas i ett Europa där klyftorna redan växer. Vi gröna kräver också att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla delar av budgetprocessen så att en ”Green deal” tydligt främjar jämställdhet i prioriteringar och resurser.

Vi välkomnar att EU-kommissionen prioriterar klimatpolitiken högre än tidigare men ambitionerna i det vi hört hittills är för låga. Lyssnar man på våra krav finns dock möjligheten till en ”Green deal” som både är i linje med Parisavtalet och får brett stöd i EU-parlamentet.

Tiden för att kompromissa med vetenskapen är över.